Känslor. Så många känslor. Så blandade känslor. Suck... Rosa bandet-galan berör verkligen. Jag har redan gråtit till ödet som drabbade den stackars familjen där både mamma och ena systern gick bort av bröstcancern. En syster till fick cancer men överlevde.
I min släkt har cancern drabbat flera. Min pappas faster och 2 av hans kusiner har alla tagit sig igenom cancern, den har försvagat dem, helt klart. Men de lever och återhämtar sig och det är jag tacksam för. Min mammas mormor gick bort i cancer när min mormor var väldigt ung, jag tror hon var i tonåren. Varken jag eller min mamma har träffat henne, så jag kan inte påstå att jag sörjer henne, men för mormors skull så tänker man ändå på det.
Men den cancern som har drabbats mig personligen hårdast, det var den dagen jag satt i bilen med pappa på väg hem från en tenta och han berättade för mig att farfar hade prostatacancer. Jag tog det hårt, att åka hem och träffa farfar bara en liten stund senare var jättesvårt. Jag visste inget, hur skulle de arta sig? Skulle han dö? Skulle han klara sig men lida svårt av det? Tankarna var många.
Så kom nästa bomb över mig. Det är ärftligt. Jag blev hysterisk, jag tjatade och tjatade på pappa att han skulle testa sig. Mamma och Lina tjatade också, ska jag vara helt ärlig så tror jag att han var lite skärrad och att det tog emot att testa sig. Men han gjorde det för allas skull. Då kom första lättnaden. Han hade inte några som helst tecken på att han ens skulle få cancer. Efter en del strålningar och besök på sjukhus, mängder med oro och tårar kom nästa lättnad, farfar var frisk.
Men det gick lite för lätt, på återbesöket fick han veta att han hade fått tillbaka cancern och att den hade spridit sig till närliggande organ. Farmor som var med honom sa att det var hemskt att se honom, han tappade all färg han hade, han trodde ju att han var frisk. Men som tur var så överlevde han den också och är nu sedan ett ganska långt tag friskförklarad och jag kan inte beskriva hur glad jag är för det. Farfar är en riktig fighter, tur att släktens envisa gener även slog bo i honom. Nu är han hur pigg som helst och hjälper glatt barn och barnbarn med allt mellan himmel och jord.
29 oktober, 2009
Intet nytt
Det är skönt att veta att det inte har hänt något viktigt i Sverige, och hur kan jag veta det då? Jag passerade löpsedlarna utanför Hemmakväll efter att jag hade handlat på Maxi och läste på GT:s löpsedel att Bonde-Roger hade hånglat med flera kvinnor. Det är ett bra tecken på att man inte behöver köpa tidningen. Nu hörde jag i och för sig om ett bomdhot på en spårvagn på Linnéplatsen i Göteborg, men eftersom det hände efter GT trycktes så kom det inte med. Ibland är det skrattretande att se löpsedlarna och idag är det så.
Måste passa på att tacka Jimmy för de fina ljusen, jag kommer nog aldrig kunna tända dem, för det luktar så gott varje gång man kommer in i lägenheten. Så jag sparar dem som de är tror jag.
Sprang in i en kille från dansen på Maxi och fick mig ett förhör om varför jag inte fortsatte med dansen. Men ibland hinner man inte göra allt man vill. Får kanske hoppa på det senare igen.
Är det någon mer än jag som minns den där serien som gick på Bolibompa när vi var små om två gubbar av lera som skulle bygga eller fixa olika saker? Jag tror den hette "Två snubbar" eller något liknande, hur som helst så gick det aldrig riktigt som de hade tänkt sig. Jag hade pappa och farfar här på besök förut, de skulle fixa lite saker som jag inte kunde göra själv, bland annat så skulle de fixa ett gångjärn som var knäckt. De motarbetade varandra lite men fick det till slut bra, men det var ju inte perfekt. Är det något jag har lärt mig idag så är det att om något är bra nog så behöver man inte försöka göra det bättre, för när de skulle göra det perfekt så kom de tillbaka till ruta ett och fick börja om. Det påminde mig om det där barnprogrammet. Men det var ju snällt att de hjälpte mig i alla fall.
Har varit ute på en promenad i det underbara höstvädret, löven som lyste i rött och gult och solen som var på väg ner över berget och skogen, kylan som rosade kinderna, det var så mysigt. Även om det var väldigt kallt så var det verkligen mysigt. Jag fick dessutom ett tecken på att julen verkligen närmar sig. De har fått in Göteborgs kexs pepparkakor som är bakade med smör, med andra ord de bästa pepparkakorna i hela världen! Till och med bättre än hembakade. Men jag har lovat mig själv att inte göra något som har med julen att göra förrän det åtminstone är november. Då är det dags att börja med julklapparna, för som vanligt kommer jag inte hinna det i december.
Måste passa på att tacka Jimmy för de fina ljusen, jag kommer nog aldrig kunna tända dem, för det luktar så gott varje gång man kommer in i lägenheten. Så jag sparar dem som de är tror jag.
Sprang in i en kille från dansen på Maxi och fick mig ett förhör om varför jag inte fortsatte med dansen. Men ibland hinner man inte göra allt man vill. Får kanske hoppa på det senare igen.
Är det någon mer än jag som minns den där serien som gick på Bolibompa när vi var små om två gubbar av lera som skulle bygga eller fixa olika saker? Jag tror den hette "Två snubbar" eller något liknande, hur som helst så gick det aldrig riktigt som de hade tänkt sig. Jag hade pappa och farfar här på besök förut, de skulle fixa lite saker som jag inte kunde göra själv, bland annat så skulle de fixa ett gångjärn som var knäckt. De motarbetade varandra lite men fick det till slut bra, men det var ju inte perfekt. Är det något jag har lärt mig idag så är det att om något är bra nog så behöver man inte försöka göra det bättre, för när de skulle göra det perfekt så kom de tillbaka till ruta ett och fick börja om. Det påminde mig om det där barnprogrammet. Men det var ju snällt att de hjälpte mig i alla fall.
Har varit ute på en promenad i det underbara höstvädret, löven som lyste i rött och gult och solen som var på väg ner över berget och skogen, kylan som rosade kinderna, det var så mysigt. Även om det var väldigt kallt så var det verkligen mysigt. Jag fick dessutom ett tecken på att julen verkligen närmar sig. De har fått in Göteborgs kexs pepparkakor som är bakade med smör, med andra ord de bästa pepparkakorna i hela världen! Till och med bättre än hembakade. Men jag har lovat mig själv att inte göra något som har med julen att göra förrän det åtminstone är november. Då är det dags att börja med julklapparna, för som vanligt kommer jag inte hinna det i december.
28 oktober, 2009
Solig sommardag!
Jag tycker att man en dag om året borde få önska hur dagen ska vara. Hade inte det varit underbart? Hade jag fått önska idag så hade det varit en solig sommardag, jag hade suttit på en brygga någonstans i Bohuslän, troligen strömstad, det skulle vara varmt både på land och i vattnet och jag skulle sitta med fötterna i vattnet och plaska. Lyssna på vågorna som kluckar mot land och luta mig lätt bakåt i solen.
Där skulle jag sitta med en vän och prata, sedan skulle vi bada från klipporna och på kvällen skulle vi ta fram tjocktröjorna och sitta på berget och grilla. Sitta där och se solen gå ner över havet och få vattenytan att glittra som det bara gör en solig sommarkväll. Så skulle det vara idag om jag fick önska.
Men tyvärr så fungerar det inte så, istället så har det varit kallt och rått ute och det har inte alls varit någon höjdardag. Så jag fortsätter nog drömma istället.
Där skulle jag sitta med en vän och prata, sedan skulle vi bada från klipporna och på kvällen skulle vi ta fram tjocktröjorna och sitta på berget och grilla. Sitta där och se solen gå ner över havet och få vattenytan att glittra som det bara gör en solig sommarkväll. Så skulle det vara idag om jag fick önska.
Men tyvärr så fungerar det inte så, istället så har det varit kallt och rått ute och det har inte alls varit någon höjdardag. Så jag fortsätter nog drömma istället.
27 oktober, 2009
Hemligheten om varför man inte ska bo själv
En lugn och fin dag idag, hösten glöder på utsidan, träden går i alla möjliga färger. Nu på kvällen biter dessutom kylan och man blir rosig om kinderna. Det har varit en relativt lugn dag, jag har tränat, handlat, diskat och pluggat lite. Det enda som återstår är att vika tvätten. Den där eviga tvätten, om man inte ska tvätta eller hänga så måste man vika den. Det tar aldrig slut, men det är väl bara att vänja sig för framtiden, då ska man ju tvätta för mer än en person.
Nu sitter jag med stearinljus tända igen, det blir så mysigt med dem och de tillför dessutom lite extra värme. Jag undrar på allvar när de ska höja värmen här. Börjar bli lite trött, det känns att man har ställt om klockan. Men det är ändå bra, det betyder ju att vi kommer ännu närmare jul.
Jag har förresten upptäckt varför man inte ska leva ensam. Jag hade köpt smörgåsgurka och ville väldigt gärna ha det på mina kvällsmackor. Men då uppstod det lilla problemet med att öppna burken. Jag var ju redan seg i armarna efter träningen så det gjorde inte saken bättre. Jag testade alla möjliga tricks, slå lätt med ett knivhandtag på kanten, slå kanten försiktigt mot diskbänken, disktraseknepet, försöka peta med en kniv under locket för att släppa in lite luft i burken och knyta händerna och försöka klämma på locket. Men inget av de sakerna fungerade. Så jag fick helt enkelt hämta verktygslådan och ta hjälp av hammaren och till slut gick det. Hade jag haft en sambo som var lite starkare än mig så kunde jag bett honom öppna burken istället. Jag funderade på att fråga en granne till och med.
Om ett par timmar kommer Lina, hon ska sova här eftersom vi båda ska till Trollhättan samtidigt imorgon, så slipper hon åka ända från Kärna. Men nu ska jag se på How I met your mother, är redan inne på andra säsongen, den här serien är verkligen beroendeframkallande. Jag ångrar inte att jag köpte boxarna.
Nu sitter jag med stearinljus tända igen, det blir så mysigt med dem och de tillför dessutom lite extra värme. Jag undrar på allvar när de ska höja värmen här. Börjar bli lite trött, det känns att man har ställt om klockan. Men det är ändå bra, det betyder ju att vi kommer ännu närmare jul.
Jag har förresten upptäckt varför man inte ska leva ensam. Jag hade köpt smörgåsgurka och ville väldigt gärna ha det på mina kvällsmackor. Men då uppstod det lilla problemet med att öppna burken. Jag var ju redan seg i armarna efter träningen så det gjorde inte saken bättre. Jag testade alla möjliga tricks, slå lätt med ett knivhandtag på kanten, slå kanten försiktigt mot diskbänken, disktraseknepet, försöka peta med en kniv under locket för att släppa in lite luft i burken och knyta händerna och försöka klämma på locket. Men inget av de sakerna fungerade. Så jag fick helt enkelt hämta verktygslådan och ta hjälp av hammaren och till slut gick det. Hade jag haft en sambo som var lite starkare än mig så kunde jag bett honom öppna burken istället. Jag funderade på att fråga en granne till och med.
Om ett par timmar kommer Lina, hon ska sova här eftersom vi båda ska till Trollhättan samtidigt imorgon, så slipper hon åka ända från Kärna. Men nu ska jag se på How I met your mother, är redan inne på andra säsongen, den här serien är verkligen beroendeframkallande. Jag ångrar inte att jag köpte boxarna.
26 oktober, 2009
Jerry
Finns det några bättre reklamfilmer än Icas? Jag tror på fullaste allvar inte det, först var det Ulf som blev lucia genom en omröstning på bästa Robinson-manér, sedan sjöng de om "Icas egna varor" och "Ica fokus, jorden runt i en kundvagn". De har haft kändisar och kommentarer som "Men inte ska tant behöva äta hundmat". Men jag tror inget slår Jerry.
Jag har ett par vänner som inte gillar det alls och anser att de driver med förståndshandikappade, att det skulle vara osmakligt. Om det nu vore så skulle jag vilja hävda att det är omvänd diskriminering att inte driva med förståndshandikappade eftersom man skulle driva med vem som helst annars i den sitsen. Jag tycker att man kan driva med allt om man gör det på ett bra sätt.
Jag hävdar dock att man inte alls driver med förståndshandikappade utan att man driver med allmänhetens fördomar mot dessa och sättet att behandla dem. Det tycker jag bara är bra, för det behöver uppmärksammas. Det här är ju snarare ett sätt att visa att de är inte alls så dumma som vissa tror, utan i reklamen framstår Jerry som rolig och lite busig med påhittiga upptåg, han framställs inte som dum på några vis utan snarare smart med sina kommentarer som "Du får inte skylla på praktikanten". Jag gillar reklamen för att jag gillar Jerry, killen som spelar honom är en fantastisk skådespelare.
Att Ica dessutom ska anställa flera som liksom Jerry lider av ett förståndshandikapp tycker jag är jättebra. Det får dem att känna sig betydelsefulla och de får ett ansvar. Jag har en släkting som lider av en lättare hjärnskada och som älskar sitt jobb, det får honom att känna sig behövd och viktig. Att hans jobb sedan är ett jobb som de flesta kanske inte vill ha tycks inte spela honom någon roll för det är ett jobb som passar honom perfekt. Han är jättebra på det han gör, det enda man behöver tänka på är att inte ge honom flera uppdrag på en gång, han behöver ett i taget, annars vet han inte vilket han ska göra först. Men med tydliga instruktioner så går det alldeles utmärkt. Så jag säger "Heja Ica!"
Jag har ett par vänner som inte gillar det alls och anser att de driver med förståndshandikappade, att det skulle vara osmakligt. Om det nu vore så skulle jag vilja hävda att det är omvänd diskriminering att inte driva med förståndshandikappade eftersom man skulle driva med vem som helst annars i den sitsen. Jag tycker att man kan driva med allt om man gör det på ett bra sätt.
Jag hävdar dock att man inte alls driver med förståndshandikappade utan att man driver med allmänhetens fördomar mot dessa och sättet att behandla dem. Det tycker jag bara är bra, för det behöver uppmärksammas. Det här är ju snarare ett sätt att visa att de är inte alls så dumma som vissa tror, utan i reklamen framstår Jerry som rolig och lite busig med påhittiga upptåg, han framställs inte som dum på några vis utan snarare smart med sina kommentarer som "Du får inte skylla på praktikanten". Jag gillar reklamen för att jag gillar Jerry, killen som spelar honom är en fantastisk skådespelare.
Att Ica dessutom ska anställa flera som liksom Jerry lider av ett förståndshandikapp tycker jag är jättebra. Det får dem att känna sig betydelsefulla och de får ett ansvar. Jag har en släkting som lider av en lättare hjärnskada och som älskar sitt jobb, det får honom att känna sig behövd och viktig. Att hans jobb sedan är ett jobb som de flesta kanske inte vill ha tycks inte spela honom någon roll för det är ett jobb som passar honom perfekt. Han är jättebra på det han gör, det enda man behöver tänka på är att inte ge honom flera uppdrag på en gång, han behöver ett i taget, annars vet han inte vilket han ska göra först. Men med tydliga instruktioner så går det alldeles utmärkt. Så jag säger "Heja Ica!"
25 oktober, 2009
Squirrel!
Förläggardagar är ingen lek minsann, det börjar med att man måste ta sig dit i ösregn och liknar mest en dränkt katt eller något i den stilen när man kommer. Sedan är det massa information och mycket som verkar intressant. Bäst av alla var Elaine Bergqvist som skrivit om generationsskillnader och fick oss alla att skratta. Hon gav också mig och Jessica en del uppmärksamhet eftersom vi verkade vara de enda 80-talisterna.
Sedan var det en hel del tråkiga författare också, jag hoppas verkligen inte att Alexander Andoril skriver lika tråkigt som han pratar, för då kommer ingen vilja läsa hans böcker. Bäst idag måste nog ändå ha varit när Moni Nilsson talade om för föregående talare att han måste ha varit rätt nördig i skolan, jag och Jessica hade mycket svårt att hålla oss för skratt där.
Men som tur var så var det fler intressanta författare än tråkiga och vi fick de flesta böckerna som presenterades. Jag kom hem med 28 nya böcker och ett par som jag helst skulle börja läsa på en gång, men jag har ju en tenta om mindre än 2 veckor, så det får nog vänta lite. Men sedan ska jag läsa dygnet runt. Mest nyfiken är jag på Elaines bok, Katarina von Bredows senaste, Trollkarlens elefant och ett par andra som verkade väldigt intressanta. Mindre sugen är jag på exempelvis Mörkrädd av Andreas Roman, men den borde ju också läsas. Jag och Jessica pratade om att man borde ha ett helt år bara för att läsa böcker, men då kanske man ska jobba med att recensera dem så man tjänar lite på det också.
Efter alla föreläsningar och lotteriet som Jessica vann på 5 gånger och jag 2, tjejen bredvid Jessica var helt chockad och såg förskräckt ut när jag drev med henne och sa att Jessica hade köpt en hel lottring, hon trodde på mig dumt nog. Men det var ju mer kul för mig på det viset.
Sedan var Jessica och Johan jättegulliga och släppte av mig vid Ullevi där jag skulle möta Åsa, vi hade enorma problem att hitta varandra, men det gick till slut med hjälp av mobiltelefonerna, massa roliga beskrivningar av byggnader och olika saker, sedan visade det sig att vi stod bara ca 50 meter ifrån varandra, fast på varsin sida av en kulle. Jättedumt, men till slut hittade vi varandra i alla fall och jag dumpade alla böcker i hennes bil. Sedan åt vi och hon öppnade sin present och blev glad för scrapbook-albumet jag gjort om oss.
Efter det bar det av till bion, vi skulle egentligen se "Flickan som lekte med elden", men vi var sugna på något roligare och bytte till "Up" i 3D, jättehäftigt. Den var omväxlande, ibland lite sorglig och ibland jättekul, jag fick torka tårarna oavsett vilket. I'm such a girl! Bra film var det i alla fall. Så jag tackar Jessica och Åsa för en väldigt bra dag. Nu är jag helt slut och ska varva ner lite med How I met your mother innan det blir sovdags, tur man har sovmorgon imorgon.
Sedan var det en hel del tråkiga författare också, jag hoppas verkligen inte att Alexander Andoril skriver lika tråkigt som han pratar, för då kommer ingen vilja läsa hans böcker. Bäst idag måste nog ändå ha varit när Moni Nilsson talade om för föregående talare att han måste ha varit rätt nördig i skolan, jag och Jessica hade mycket svårt att hålla oss för skratt där.
Men som tur var så var det fler intressanta författare än tråkiga och vi fick de flesta böckerna som presenterades. Jag kom hem med 28 nya böcker och ett par som jag helst skulle börja läsa på en gång, men jag har ju en tenta om mindre än 2 veckor, så det får nog vänta lite. Men sedan ska jag läsa dygnet runt. Mest nyfiken är jag på Elaines bok, Katarina von Bredows senaste, Trollkarlens elefant och ett par andra som verkade väldigt intressanta. Mindre sugen är jag på exempelvis Mörkrädd av Andreas Roman, men den borde ju också läsas. Jag och Jessica pratade om att man borde ha ett helt år bara för att läsa böcker, men då kanske man ska jobba med att recensera dem så man tjänar lite på det också.
Efter alla föreläsningar och lotteriet som Jessica vann på 5 gånger och jag 2, tjejen bredvid Jessica var helt chockad och såg förskräckt ut när jag drev med henne och sa att Jessica hade köpt en hel lottring, hon trodde på mig dumt nog. Men det var ju mer kul för mig på det viset.
Sedan var Jessica och Johan jättegulliga och släppte av mig vid Ullevi där jag skulle möta Åsa, vi hade enorma problem att hitta varandra, men det gick till slut med hjälp av mobiltelefonerna, massa roliga beskrivningar av byggnader och olika saker, sedan visade det sig att vi stod bara ca 50 meter ifrån varandra, fast på varsin sida av en kulle. Jättedumt, men till slut hittade vi varandra i alla fall och jag dumpade alla böcker i hennes bil. Sedan åt vi och hon öppnade sin present och blev glad för scrapbook-albumet jag gjort om oss.
Efter det bar det av till bion, vi skulle egentligen se "Flickan som lekte med elden", men vi var sugna på något roligare och bytte till "Up" i 3D, jättehäftigt. Den var omväxlande, ibland lite sorglig och ibland jättekul, jag fick torka tårarna oavsett vilket. I'm such a girl! Bra film var det i alla fall. Så jag tackar Jessica och Åsa för en väldigt bra dag. Nu är jag helt slut och ska varva ner lite med How I met your mother innan det blir sovdags, tur man har sovmorgon imorgon.
24 oktober, 2009
"Då vet man att snart är det jul..."
Idag är det 2 månader till julafton. På Maxi har de redan haft julmust, skumtomtar och julkalendern framme i minst en vecka, de har också stängt av för att förbereda julavdelningen. På jobbet är julschemat lagt, på tv går det julfilmer och jag har redan börjat på önskelista och ska sy julgardiner så fort jag får låna mammas symaskin.
Det är inte utan att man bli lite sugen att köpa julklappar, se på julkalender, gå omkring i Nordstan och se på juldekorationerna som finns överallt, jag kan knappt bärga mig till de tänder julbelysningen i trädet precis utanför mitt köksfönster och tills det är dags att julpynta och sätta upp adventsljusstakarna.
Julen är verkligen min favorittid på året. Det är som mest att göra på jobbet, men det stör mig inte ett dugg, jag gillar det, folk är oftast så glada runt jul att det gör upp för det eviga gråa vädret och väntan på att snön ska infinna sig. Man slår in flera hundra paket om dagen och får tejpa fingrarna med plåster av alla gånger man skurit sig på pappret, men det har också sin charm, för när dagen innan julafton väl kommer och allt lugnar ner sig så infinner sig den rätta stämningen och man bara njuter av att det doftar skinka från köket, gran i vardagsrummet och julklappssäcken står bredvid granen, Lina sitter med Nils-Evert i knät och Kurtans julvideos går spelas i videon. Då vet man att julen är kommen.
Men nog om det nu, jag måste kila till bussen, ska ju träffa Emelie O och ta igen lite tid som vi missat och efter det blir det till att träffa Ida, bara kul hela eftermiddagen med andra ord. Och imorgon ska jag spendera massa tid på en förläggardag med Jessica och på kvällen bio med Åsa. Kul, kul, men snart måste jag nog sätta fart med studierna, bara två veckor till tentan nu.
Det är inte utan att man bli lite sugen att köpa julklappar, se på julkalender, gå omkring i Nordstan och se på juldekorationerna som finns överallt, jag kan knappt bärga mig till de tänder julbelysningen i trädet precis utanför mitt köksfönster och tills det är dags att julpynta och sätta upp adventsljusstakarna.
Julen är verkligen min favorittid på året. Det är som mest att göra på jobbet, men det stör mig inte ett dugg, jag gillar det, folk är oftast så glada runt jul att det gör upp för det eviga gråa vädret och väntan på att snön ska infinna sig. Man slår in flera hundra paket om dagen och får tejpa fingrarna med plåster av alla gånger man skurit sig på pappret, men det har också sin charm, för när dagen innan julafton väl kommer och allt lugnar ner sig så infinner sig den rätta stämningen och man bara njuter av att det doftar skinka från köket, gran i vardagsrummet och julklappssäcken står bredvid granen, Lina sitter med Nils-Evert i knät och Kurtans julvideos går spelas i videon. Då vet man att julen är kommen.
Men nog om det nu, jag måste kila till bussen, ska ju träffa Emelie O och ta igen lite tid som vi missat och efter det blir det till att träffa Ida, bara kul hela eftermiddagen med andra ord. Och imorgon ska jag spendera massa tid på en förläggardag med Jessica och på kvällen bio med Åsa. Kul, kul, men snart måste jag nog sätta fart med studierna, bara två veckor till tentan nu.
22 oktober, 2009
Vatten över huvudet?
Som vanligt en torsdagskväll ser jag på Lyxfällan, jag nästan dyrkar Charlie och Mattias, men de vet verkligen vad de pratar om. Men idag är jag mer irriterad än någonsin, det sitter en man som har begått bokföringsbrott och skattebrott, han har tillsammans med sin sambo skulder på nästan 1 000 000 kr som växer vecka för vecka på grund av räntor.
Problemet är att han inte tar det på allvar utan har ursäkter och bortförklaringar till allt. Visst man kan göra ett misstag och be om ursäkt för det, men att göra samma misstag gång på gång är ju bara dumt och det kan ingen ursäkt i världen legalisera.
Om man går över 30 000 kr minus varje månad så måste man väl ha insett att situationen inte är hållbar och om dessutom Kronofogdemyndigheten tittar in ibland borde väl det om inte annat tända massa blåljus och få sirener att tjuta hysteriskt.
Jag som kör stenhårt efter pappas idiotsäkra budget känner har väldigt svårt att förstå hur de tänker. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att låna pengar för nöjen. Det finns inte i min värld, i min värld lånar man i princip bara för att skaffa en bostad, studier, startkapital till företag eller en bil möjligen. Och när man väl har en skuld så betalar man tillbaka den så fort som möjligt? Jag har redan nu en plan på hur jag ska kunna betala tillbaka mina studielån på minsta möjliga tid. Jag har en maxgräns på 2 år efter att jag har fått ett fast jobb, helst ännu tidigare, jag sparar redan nu för det.
Problemet är att han inte tar det på allvar utan har ursäkter och bortförklaringar till allt. Visst man kan göra ett misstag och be om ursäkt för det, men att göra samma misstag gång på gång är ju bara dumt och det kan ingen ursäkt i världen legalisera.
Om man går över 30 000 kr minus varje månad så måste man väl ha insett att situationen inte är hållbar och om dessutom Kronofogdemyndigheten tittar in ibland borde väl det om inte annat tända massa blåljus och få sirener att tjuta hysteriskt.
Jag som kör stenhårt efter pappas idiotsäkra budget känner har väldigt svårt att förstå hur de tänker. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att låna pengar för nöjen. Det finns inte i min värld, i min värld lånar man i princip bara för att skaffa en bostad, studier, startkapital till företag eller en bil möjligen. Och när man väl har en skuld så betalar man tillbaka den så fort som möjligt? Jag har redan nu en plan på hur jag ska kunna betala tillbaka mina studielån på minsta möjliga tid. Jag har en maxgräns på 2 år efter att jag har fått ett fast jobb, helst ännu tidigare, jag sparar redan nu för det.
21 oktober, 2009
LOL
Idag har jag träffat massa underbara människor. Först var jag i skolan och arbetade lite med grupparbetet. Men det blev också massa skratt och skojande med Emelie, Kasper och Sofia. Jag lunchade ihop med Emelie och Kasper också. Lite senare mötte jag upp Lina för sällskap hem på tåget. Fick träffa hennes kompis Patricia som verkade väldigt kul. Men som de flesta andra trodde hon inte ett dugg på oss när vi sa att vi var syskon.
På tåget fick vi sällskap av Andrej, Anton och Olof, det är ju alltid trevligt med lite fler att prata med, Olof hade jag aldrig träffat förut, men de är roliga allihop, så det blev ännu mer skratt. Sedan gick Lina med mig till Clas Ohlson för att köpa en stegräknare, nu ska här räknas steg.
Lina övertygade mig att åka tåget till Ytterby med henne och att hon skulle köra mig hem därifrån för att få sällskap, så det blev en liten tur dit också. På tåget träffade vi Henke, så det blev ännu mer skoj. Det har verkligen varit olika människor åt alla håll idag känns det som. Men det är ju bara trevligt.
Nu blir det lite tv innan det är dags att sova, det är ju skola imorgon, sista riktiga föreläsningarna på den här kursen, här går det undan minsann.
På tåget fick vi sällskap av Andrej, Anton och Olof, det är ju alltid trevligt med lite fler att prata med, Olof hade jag aldrig träffat förut, men de är roliga allihop, så det blev ännu mer skratt. Sedan gick Lina med mig till Clas Ohlson för att köpa en stegräknare, nu ska här räknas steg.
Lina övertygade mig att åka tåget till Ytterby med henne och att hon skulle köra mig hem därifrån för att få sällskap, så det blev en liten tur dit också. På tåget träffade vi Henke, så det blev ännu mer skoj. Det har verkligen varit olika människor åt alla håll idag känns det som. Men det är ju bara trevligt.
Nu blir det lite tv innan det är dags att sova, det är ju skola imorgon, sista riktiga föreläsningarna på den här kursen, här går det undan minsann.
20 oktober, 2009
Money, money, money
Jag börjar undra om det är skadligt för hälsan att se på program som Lyxfällan under samma period som man läser först Krediträtt och sedan Obeståndsrätt. Allt om utmätningar, konkurser, skuldsanering, betalningsanmärkningar i kombination med folk som lånar för att betala skulder och får ännu mer skulder får mig att tänka. Jag blir enormt försiktig och tänker om det mesta jag vill ha "behöver jag verkligen det?" Och märkligt nog verkar svaret vara nej på det mesta.
Jag undrar verkligen över hur folk tänker när de spenderar pengar långt över sina tillgångar. Börjar det inte ringa någon varningsklocka när man ser att man inte kan betala sina räkningar? Jag hade personligen fått panik någonstans i det läget.
Var på middag med Frida förut och pratade bort lite tid, god mat på Malt & Humle och sedan en lång promenad i Kungälv. Det är verkligen mysigt att promenera i mörkret när gatulamporna lyser och det är tänt i nästan varenda fönster. Det var lite kallt, men det var det klart värt. Det blir ju så varmt och skönt när man väl kommer in efteråt och är alldeles rosig om kinderna. Tände några ljus, startade en dvd av Vänner och sitter nu med en stickning. Jag stickar en halsduk, inte för att jag behöver någon, utan snarare för att jag var sugen på att göra något kreativt.
Men när Frida ringde tidigare idag så blev jag aningen förvirrad. Jag kände inte igen numret och svarade:
- Hej, det är Frida!
Hon säger i andra änden:
- Hej, det är Frida.
Jag trodde på fullaste allvar att någon drev med mig först. Men så kände jag ju igen rösten och kopplade vem det var.
Jag har också köpt ramar och ska hänga upp 5 foton på väggen någonstans, men jag ska bara bestämma var först. Det fina var bara att när jag väl hade köpt ramarna så hittade jag bara hälften av korten, som tur är så har jag en syster som är här tillräckligt ofta för att veta var jag hade gjort av dem.
Det här kommer göra Jimmy stolt, jag beställde de 3 första säsongerna av How I met your mother på dvd, jag vet att jag skrev det där om att behöva saker förut. Hoppas att någon mer än jag köper argumenten att det var 200 kr rabatt per säsong och att alla behöver skratta... Inte ens jag kan ta det på allvar, men jag vill verkligen ha dem. Jag kanske får slå in dem och ge dem till mig i julklapp och skriva "God jul Frida önskar Tomten" som mamma och pappa gjorde med vissa paket när jag var liten.
Jag undrar verkligen över hur folk tänker när de spenderar pengar långt över sina tillgångar. Börjar det inte ringa någon varningsklocka när man ser att man inte kan betala sina räkningar? Jag hade personligen fått panik någonstans i det läget.
Var på middag med Frida förut och pratade bort lite tid, god mat på Malt & Humle och sedan en lång promenad i Kungälv. Det är verkligen mysigt att promenera i mörkret när gatulamporna lyser och det är tänt i nästan varenda fönster. Det var lite kallt, men det var det klart värt. Det blir ju så varmt och skönt när man väl kommer in efteråt och är alldeles rosig om kinderna. Tände några ljus, startade en dvd av Vänner och sitter nu med en stickning. Jag stickar en halsduk, inte för att jag behöver någon, utan snarare för att jag var sugen på att göra något kreativt.
Men när Frida ringde tidigare idag så blev jag aningen förvirrad. Jag kände inte igen numret och svarade:
- Hej, det är Frida!
Hon säger i andra änden:
- Hej, det är Frida.
Jag trodde på fullaste allvar att någon drev med mig först. Men så kände jag ju igen rösten och kopplade vem det var.
Jag har också köpt ramar och ska hänga upp 5 foton på väggen någonstans, men jag ska bara bestämma var först. Det fina var bara att när jag väl hade köpt ramarna så hittade jag bara hälften av korten, som tur är så har jag en syster som är här tillräckligt ofta för att veta var jag hade gjort av dem.
Det här kommer göra Jimmy stolt, jag beställde de 3 första säsongerna av How I met your mother på dvd, jag vet att jag skrev det där om att behöva saker förut. Hoppas att någon mer än jag köper argumenten att det var 200 kr rabatt per säsong och att alla behöver skratta... Inte ens jag kan ta det på allvar, men jag vill verkligen ha dem. Jag kanske får slå in dem och ge dem till mig i julklapp och skriva "God jul Frida önskar Tomten" som mamma och pappa gjorde med vissa paket när jag var liten.
19 oktober, 2009
Gamla minnen, nya skratt
Pratade med mamma i telefonen precis om barns påhitt av olika slag. Roligaste minnet som dök upp var när min mellanstadiebästis skulle färga sitt hår grönt med karamellfärg. Problemet var bara att hennes hår var svart, så det syntes ingenting, hon tog då mer och mer färg till hon slutligen gav upp. När hon torkade håret använde hon en mörk handduk, inget konstigt så länge.
Men sedan kom hennes mamma och tvättade sitt hår och torkade det med samma handduk, hon visste ju inte att dottern hade använt den innan eller ens att hon hade försökt färga håret. Olyckligtvis var mamman blond, tills hon använde handduken, för i hennes hår syntes ju färgen utmärkt. Hon fick jättegrönt hår och tyckte inte alls att det var kul. Jag har aldrig sett henne så arg och inte heller har jag haft så svårt att hålla mig för skratt under en utskällning och jag är väldigt säker på att min kompis hade samma problem.
Vi hade alltid väldigt kul hon och jag, massa dumma påhitt som fick våra föräldrar att bli galna, ofta var en tredje tjej med och det gjorde inte påhitten mindre dumma. En annan sak som vi roade oss med var att blanda ihop diverse krämer och andra spännande saker som vi hittade i den tredje tjejens badrum, hennes mamma och storasyster hade ju massa roliga parfymer, burkar och tuber. Hennes mamma blev helt hysterisk när hon hittade våra blandningar. Många skratt blev det för oss.
Jag och den tredje tjejen läste också Deckargänget av Fiona Kelly för jämnan, vi tyckte det var så spännande att vi ville ha en egen deckarklubb, så det startade vi, vi smög på grannar och letade mysterier i varje hörn. Vi hade inträdesprov så att inte vem som helst skulle få vara med. Vi hittade till och med ett hus som såg obebott ut, sedan hittade grannen oss, vad arg han blev. Det kan verkligen inte ha varit lätt att vara föräldrar till oss. Grannen skällde ju på oss och svor att ringa våra föräldrar så vi var ju tvungna att erkänna för hennes mamma. Men han ringde aldrig som tur var.
Man ska inte underskatta gamla minnen, men resten behåller jag nog för mig själv för den här gången. Kanske kommer det mer en annan gång.
Men sedan kom hennes mamma och tvättade sitt hår och torkade det med samma handduk, hon visste ju inte att dottern hade använt den innan eller ens att hon hade försökt färga håret. Olyckligtvis var mamman blond, tills hon använde handduken, för i hennes hår syntes ju färgen utmärkt. Hon fick jättegrönt hår och tyckte inte alls att det var kul. Jag har aldrig sett henne så arg och inte heller har jag haft så svårt att hålla mig för skratt under en utskällning och jag är väldigt säker på att min kompis hade samma problem.
Vi hade alltid väldigt kul hon och jag, massa dumma påhitt som fick våra föräldrar att bli galna, ofta var en tredje tjej med och det gjorde inte påhitten mindre dumma. En annan sak som vi roade oss med var att blanda ihop diverse krämer och andra spännande saker som vi hittade i den tredje tjejens badrum, hennes mamma och storasyster hade ju massa roliga parfymer, burkar och tuber. Hennes mamma blev helt hysterisk när hon hittade våra blandningar. Många skratt blev det för oss.
Jag och den tredje tjejen läste också Deckargänget av Fiona Kelly för jämnan, vi tyckte det var så spännande att vi ville ha en egen deckarklubb, så det startade vi, vi smög på grannar och letade mysterier i varje hörn. Vi hade inträdesprov så att inte vem som helst skulle få vara med. Vi hittade till och med ett hus som såg obebott ut, sedan hittade grannen oss, vad arg han blev. Det kan verkligen inte ha varit lätt att vara föräldrar till oss. Grannen skällde ju på oss och svor att ringa våra föräldrar så vi var ju tvungna att erkänna för hennes mamma. Men han ringde aldrig som tur var.
Man ska inte underskatta gamla minnen, men resten behåller jag nog för mig själv för den här gången. Kanske kommer det mer en annan gång.
18 oktober, 2009
Party party!
Precis hemkommen från Elins och Fridas 20-årsfest, galen dans med ordagranna tolkningar till låtarnas texter, kul människor som bjöd på sig själva gjorde festen hur bra som helst. Ska bli intressant att se bilderna på fb imorgon. Det kan bli både bra och dåliga bilder, personligen hoppas jag på att få se Linas, Mattias och Nicklas tolkning av Värsta Schlagern. Killarna hade en dans, Lina fick ta tjejens del och hänga på dansen bäst hon kunde. Vansinningt kul för oss i publiken.
Många nya ansikten och några gamla, precis som musiken. En lagom blandning med andra ord. Bäst var det när de gamla hitsen från 90-talet spelades på högsta volym, Aqua, Backstreet Boys, Spice Girls, Vengaboys. Alla sjöng med och dansade. Men det bjöds också på fågeldansen, honky tonk, fader abraham, macarena, huvud-axlar-knä-och-tå och ymca, så varenda muskel i kroppen fick vara med. Inte minst när det började bli lite aerobicsinspirerad dans efter ett tag.
Det var sammanfattningsvis en väldigt lyckad fest, nu sitter jag och Lina här efter att ha kört hem Nicklas också, Lina har tagit lite mat, hon är alltid hungrig när man kommer hem mitt i natten, själv tyckte jag att det var mer relevant att kolla fb.
Bortsett från festande så har jag också jobbat idag, jag och Jessica skulle ha bullar och saft till alla barn, vi hann knappt med rast. Enormt mycket att göra på väldigt lite tid och mitt när det är som mest så lyckades jag naturligtvis skära mig på ett papper och det började blöda. Hur det kommer sig att alla måste fråga mig när de ser att jag står med fingret så högt upp jag kan och dessutom har sagt att "Jessica får hjälpa er, jag ska bara hämta ett plåster, strax tillbaka", det förstår jag inte. Jag fick i alla fall mitt plåster till slut och blev lite stelare vid paketinslagningen med ett finger som inte gick att böja för att vi inte hade några mindre plåster. Men som vanligt så hann jag och Jessica avhandla allt viktigt skvaller innan vi gick hem. Tur det!
Nu funderar jag på om jag kanske ska gå och lägga mig, men partyhumöret är fortfarande på topp, hoppas det ordnar upp sig när jag krupit ner under täcket. Lina ska ju ställa klockan för att det är fotbollsmatch, själv tänker jag sova tills hon ska gå. Godnatt gott folk!
Många nya ansikten och några gamla, precis som musiken. En lagom blandning med andra ord. Bäst var det när de gamla hitsen från 90-talet spelades på högsta volym, Aqua, Backstreet Boys, Spice Girls, Vengaboys. Alla sjöng med och dansade. Men det bjöds också på fågeldansen, honky tonk, fader abraham, macarena, huvud-axlar-knä-och-tå och ymca, så varenda muskel i kroppen fick vara med. Inte minst när det började bli lite aerobicsinspirerad dans efter ett tag.
Det var sammanfattningsvis en väldigt lyckad fest, nu sitter jag och Lina här efter att ha kört hem Nicklas också, Lina har tagit lite mat, hon är alltid hungrig när man kommer hem mitt i natten, själv tyckte jag att det var mer relevant att kolla fb.
Bortsett från festande så har jag också jobbat idag, jag och Jessica skulle ha bullar och saft till alla barn, vi hann knappt med rast. Enormt mycket att göra på väldigt lite tid och mitt när det är som mest så lyckades jag naturligtvis skära mig på ett papper och det började blöda. Hur det kommer sig att alla måste fråga mig när de ser att jag står med fingret så högt upp jag kan och dessutom har sagt att "Jessica får hjälpa er, jag ska bara hämta ett plåster, strax tillbaka", det förstår jag inte. Jag fick i alla fall mitt plåster till slut och blev lite stelare vid paketinslagningen med ett finger som inte gick att böja för att vi inte hade några mindre plåster. Men som vanligt så hann jag och Jessica avhandla allt viktigt skvaller innan vi gick hem. Tur det!
Nu funderar jag på om jag kanske ska gå och lägga mig, men partyhumöret är fortfarande på topp, hoppas det ordnar upp sig när jag krupit ner under täcket. Lina ska ju ställa klockan för att det är fotbollsmatch, själv tänker jag sova tills hon ska gå. Godnatt gott folk!
16 oktober, 2009
Would you light my candle?
När man ska upp och jobba är det sällan läge att hitta på något spännande dagen innan, så många fredagar blir ganska lugna för mig, idag är inget undantag. Men bristen på sevärda program på tvn fick mig att sätta på musiken på Spotify och låta den spela lågt i bakgrunden, medan jag ställde mig vid fönstret och tittade ut på baksidan. Jag ser över en stor del av staden därifrån och det lyser så fint när det är mörkt ute.
Så jag bestämde mig för att helt stänga av tvn och sätta mig i en av de sköna stolarna vid fönstret och bara njuta av stunden. För just den här stunden kommer aldrig komma igen. Bredvid mig brinner 7 stearinljus, ett har redan slocknat, jag tittar in i lågorna och tänker. Man tänker så bra under sådana här tillfällen, söker livets sanningar och ibland hittar man dem faktiskt. Det är klart att det inte är några sanningar som hela världen letar efter, men det gör dem inte mindre viktiga. Det är mina svar på mitt liv. Alla har vi sådana.
Jag tänkte att jag ska sitta här tills det bara är de 2 blockljusen kvar, till alla värmeljus har slocknat. Stearinljusen och en liten lampa i hallen är det enda som är tänt i hela lägenheten så det är riktig mysstämning här, det enda som fattas är någon att dela det med. Men den jag vill dela det med är upptagen på annat håll idag. Ett ljus till har slocknat, fyra kvar. Nu ett till, bara tre kvar.
Jag lyssnar på min spellista med partylåtar, det är märkligt hur bra de passar för en stilla kväll ibland, men livet är ju fullt av överraskningar och det här är väl bara ytterligare en. Två ljus kvar. Det blir mörkare och mörkare här inne. Sista ljuset kvar, det går undan nu, har ni tänkt på att ljus inte bara är vackra när de brinner utan även precis efter de har slocknat när röken stiger i virvlar med en skarp rökslinga i mitten som omringas av bredare och mindre strukturerad rök som nästan ser ut som tunna genomskinliga moln? Det är fint tycker jag.
Så jag bestämde mig för att helt stänga av tvn och sätta mig i en av de sköna stolarna vid fönstret och bara njuta av stunden. För just den här stunden kommer aldrig komma igen. Bredvid mig brinner 7 stearinljus, ett har redan slocknat, jag tittar in i lågorna och tänker. Man tänker så bra under sådana här tillfällen, söker livets sanningar och ibland hittar man dem faktiskt. Det är klart att det inte är några sanningar som hela världen letar efter, men det gör dem inte mindre viktiga. Det är mina svar på mitt liv. Alla har vi sådana.
Jag tänkte att jag ska sitta här tills det bara är de 2 blockljusen kvar, till alla värmeljus har slocknat. Stearinljusen och en liten lampa i hallen är det enda som är tänt i hela lägenheten så det är riktig mysstämning här, det enda som fattas är någon att dela det med. Men den jag vill dela det med är upptagen på annat håll idag. Ett ljus till har slocknat, fyra kvar. Nu ett till, bara tre kvar.
Jag lyssnar på min spellista med partylåtar, det är märkligt hur bra de passar för en stilla kväll ibland, men livet är ju fullt av överraskningar och det här är väl bara ytterligare en. Två ljus kvar. Det blir mörkare och mörkare här inne. Sista ljuset kvar, det går undan nu, har ni tänkt på att ljus inte bara är vackra när de brinner utan även precis efter de har slocknat när röken stiger i virvlar med en skarp rökslinga i mitten som omringas av bredare och mindre strukturerad rök som nästan ser ut som tunna genomskinliga moln? Det är fint tycker jag.
Cool rider...
Jag har haft en underbar dag, jag börjar nästan vänja mig vid att ha det nu. Inte mig emot, först sovmorgon, sedan frukost och ett avsnitt av How I met your mother. Därefter ett skumbad, levande ljus och en ljudbok, jag älskar verkligen studentlivet dagar som den här. Att det snöade på utsidan störde mig inte ett dugg. Har mest plockat och fixat lite i lägenheten idag annars.
Nu ser jag på min favoritfilm, det måste nog vara det, för det är garanterat den film jag sett flest gånger till Idas, Cecilias och Karins totala oförstående. Men Grease 2 har en speciell plats i mitt hjärta. Jag tror att pappa hoppades på att väcka mitt bilintresse genom att låta mig se de filmerna redan som 6-åring, han ställde till och med videon på repeat så att jag kunde se "Let's bowl" hur många gånger jag ville i rad. Han misslyckades med bilintresset men väckte istället mitt musikalintresse. Vilket jag är glad för.
Redan när jag var liten och inte ens fattade hälften av skämten så älskade jag den. Min favorit har alltid varit Stephanie och är fortfarande. Jag minns hur jag tyckte hon var så häftig och ville bli precis som henne.
Jag ville ju så klart träffa en kille som var precis som Michael också, men jag börjar tro att de kanske inte finns. Men nu tänker jag i alla fall fortsätta låtsas som att han finns någonstans där ute och sjunga med i varenda sång i hela filmen.
Nu ser jag på min favoritfilm, det måste nog vara det, för det är garanterat den film jag sett flest gånger till Idas, Cecilias och Karins totala oförstående. Men Grease 2 har en speciell plats i mitt hjärta. Jag tror att pappa hoppades på att väcka mitt bilintresse genom att låta mig se de filmerna redan som 6-åring, han ställde till och med videon på repeat så att jag kunde se "Let's bowl" hur många gånger jag ville i rad. Han misslyckades med bilintresset men väckte istället mitt musikalintresse. Vilket jag är glad för.
Redan när jag var liten och inte ens fattade hälften av skämten så älskade jag den. Min favorit har alltid varit Stephanie och är fortfarande. Jag minns hur jag tyckte hon var så häftig och ville bli precis som henne.
Jag ville ju så klart träffa en kille som var precis som Michael också, men jag börjar tro att de kanske inte finns. Men nu tänker jag i alla fall fortsätta låtsas som att han finns någonstans där ute och sjunga med i varenda sång i hela filmen.
15 oktober, 2009
Världen ler mot mig idag och jag ler glatt tillbaka
Jag vet ärligt talat inte vad det har varit med den här dagen, men något skumt är det. Allt tycks gå min väg idag känns det som, tentan klarad, slutade en timme tidigare än vanligt, lite skadeglädje som gjorde det extremt svårt att hålla tillbaka ett leende, men ibland måste man skärpa sig. Och som en bonus underbara vänner i skolan som gör att man aldrig har en tråkig stund.
Träffade också någon som helt slog knockout på mig idag, hur kan en människa göra det första gången man träffas. Det var mest humorn som gjorde det. Jag är förbryllad. Tur jag har Jessica så jag kan få ur mig alla tankar om dagen. Vad gjorde jag utan henne?
Tågresan hem var en höjdpunkt det också, trevliga vänner och massa skämtande. Att vi fick stå upp störde mig inte ett dugg. Med vissa människor är det värt att stå. Jag fick dessutom sällskap på bussen hela vägen hem. Inte dumt alls.
Resten av kvällen är ju också räddad, massa bra TV och popcorn, och imorgon är det sovmorgon, ska bli underbart. Jag och mina kuddar ska bara njuta av att veta att alla andra går upp, det är det bästa med sovmorgon, att känna att man har det lite bättre än alla som är ute och skrapar rutor, brottas med snön som Andrej sa ska komma imorgon, springer till bussar och släpar på skolböcker.
Träffade också någon som helt slog knockout på mig idag, hur kan en människa göra det första gången man träffas. Det var mest humorn som gjorde det. Jag är förbryllad. Tur jag har Jessica så jag kan få ur mig alla tankar om dagen. Vad gjorde jag utan henne?
Tågresan hem var en höjdpunkt det också, trevliga vänner och massa skämtande. Att vi fick stå upp störde mig inte ett dugg. Med vissa människor är det värt att stå. Jag fick dessutom sällskap på bussen hela vägen hem. Inte dumt alls.
Resten av kvällen är ju också räddad, massa bra TV och popcorn, och imorgon är det sovmorgon, ska bli underbart. Jag och mina kuddar ska bara njuta av att veta att alla andra går upp, det är det bästa med sovmorgon, att känna att man har det lite bättre än alla som är ute och skrapar rutor, brottas med snön som Andrej sa ska komma imorgon, springer till bussar och släpar på skolböcker.
14 oktober, 2009
Har tappat bort Robin Söder
Idag skulle jag göra alla sysslor som jag inte hann igår. Men så blev det ju inte så klart. Jag hann i alla fall städa med lite assistans från Lina. Sedan blev det shopping, hon köpte en handväska och en laddare till sin mp3. Sedan åkte vi till Hsin Hsin och åt, de har stans bästa kinamat. Man får dessutom så mycket mat att jag ännu aldrig har lyckats äta en halv portion.
Vi fick också sitta i bilkö på vägen hem, det är ju alltid lika intressant... Mamma Mia på hög volym gjorde saken bättre. Jag och Lina sjöng med i varenda låt. Det är så det ska vara. När jag kom hem så kom Pernilla en sväng och pratade bort lite tid.
Efter det har jag hunnit tvätta och se på några avsnitt av One Tree Hill samtidigt som jag har pysslat lite med Åsas present. Men det dumma är att jag dessutom har lyckats tappa bort Robin Söder i mitt vardagsrum. Jag har vänt upp och ner på allt känns det som, men han dyker väl upp så fort jag slutar leta och säkerligen på något underligt ställe som i kylskåpet eller så.
Nej, jag borde väl sova lite, det är ju skola imorgon igen. Det är verkligen galet att gå 2 dagar i veckan, man vänjer sig aldrig vid att gå upp tidigt. Men det är väldigt skönt dagarna där emellan när man kan vara hemma och plugga eller roa sig på annat vis och ha sovmorgon och få sova tills man inte orkar sova längre.
Vi fick också sitta i bilkö på vägen hem, det är ju alltid lika intressant... Mamma Mia på hög volym gjorde saken bättre. Jag och Lina sjöng med i varenda låt. Det är så det ska vara. När jag kom hem så kom Pernilla en sväng och pratade bort lite tid.
Efter det har jag hunnit tvätta och se på några avsnitt av One Tree Hill samtidigt som jag har pysslat lite med Åsas present. Men det dumma är att jag dessutom har lyckats tappa bort Robin Söder i mitt vardagsrum. Jag har vänt upp och ner på allt känns det som, men han dyker väl upp så fort jag slutar leta och säkerligen på något underligt ställe som i kylskåpet eller så.
Nej, jag borde väl sova lite, det är ju skola imorgon igen. Det är verkligen galet att gå 2 dagar i veckan, man vänjer sig aldrig vid att gå upp tidigt. Men det är väldigt skönt dagarna där emellan när man kan vara hemma och plugga eller roa sig på annat vis och ha sovmorgon och få sova tills man inte orkar sova längre.
13 oktober, 2009
Den missade 47:e födelsedagen och hockey
Idag har varit en märklig dag, det har verkligen varierat med känslorna. Vaknade redan vid 9, men jag låg kvar i sängen till efter 10, sedan ringde Lina vid 11 och jag fick skynda på lite för att hinna möta henne i stan. Så vi fixade lite presenter till Elin och Frida som ska firas på lördag. Vi var också på McDonalds i Nordstan, de har verkligen särbehandling på vissa kunder. Jag och Lina beställde i varsin kassa, jag fick precis det jag beställde och Lina fick det hon beställde plus sugrör, ketchup, salt, peppar och servetter. Så när vi kommer till bordet och jag vänder för att hämta sugrör säger hon jätteförvånad "fick du inte det?" som om det vore helt självklart. Det slutar inte där, nästa kille tar hennes bricka efteråt så hon behöver inte sortera något, den tjejen är verkligen född med tur. Man kan inte annat än skratta åt det.
Jag hann på vägen dit ringa farmor och prata lite, idag är Ingegerds födelsedag och farmor började storgråta när hon berättade att de hade varit med rosor till graven. Jag fick verkligen jobba för att inte börja gråta själv, jag ville inte ha mascara i hela ansiktet eftersom jag skulle vara kvar i stan hela dagen. Det var svårt, men det gick. Jag skickade en bukett blommor och ett kort med Lina som skulle hälsa på dem. Jag önskar att jag hade hunnit.
Sedan blev det till att fika med Jessi och byta presenter innan vi drog vidare till Frölunda-matchen. Jag är hemskt ledsen över att behöva säga att Fröluna övertygade bra i början men lutade sig snabbt tillbaka när de fick 1-0 och Södertälje som var enormt duktiga på att kontra, de gjorde 1-1 och sedan tog det 9 sekunder efter det så gjorde de sitt andra mål, först då vaknade Frölunda. Det slutade 2-2 och jag och Jessi var ganska nöjda med det eftersom det såg mörkt ut ett tag. Kul hade vi i alla fall och utsåg de snyggase spelarna, spanade lite på killarna som satt runt oss i publiken och skojade massa.
Bussresan hem var ju nästan lika spännande som matchen, det var väldigt fullt så jag fick äran att sitta med några som omväxlande skrek "alla göteborgare hatar Gais" och berättade om hur man bäst misshandlar någon och utbytte erfarenheter från sina slagsmål, trevliga typer det där, de lekte också med en tändare. Det var också en kille som sjöng "var finns det brudar, med ass som gudar, ytterby, ytterby!" Jag var ju självklart tvungen att ringa Lina och berätta det när jag kom av bussen eftersom hon spelar där.
Nu ska jag äta lite, för man blir verkligen inte mätt på popcorn, men det är gott i alla fall. Blir lite One Tree Hill till det också. Men sedan blir det nog sängen, jag har ju gäspat länge nu.
Jag hann på vägen dit ringa farmor och prata lite, idag är Ingegerds födelsedag och farmor började storgråta när hon berättade att de hade varit med rosor till graven. Jag fick verkligen jobba för att inte börja gråta själv, jag ville inte ha mascara i hela ansiktet eftersom jag skulle vara kvar i stan hela dagen. Det var svårt, men det gick. Jag skickade en bukett blommor och ett kort med Lina som skulle hälsa på dem. Jag önskar att jag hade hunnit.
Sedan blev det till att fika med Jessi och byta presenter innan vi drog vidare till Frölunda-matchen. Jag är hemskt ledsen över att behöva säga att Fröluna övertygade bra i början men lutade sig snabbt tillbaka när de fick 1-0 och Södertälje som var enormt duktiga på att kontra, de gjorde 1-1 och sedan tog det 9 sekunder efter det så gjorde de sitt andra mål, först då vaknade Frölunda. Det slutade 2-2 och jag och Jessi var ganska nöjda med det eftersom det såg mörkt ut ett tag. Kul hade vi i alla fall och utsåg de snyggase spelarna, spanade lite på killarna som satt runt oss i publiken och skojade massa.
Bussresan hem var ju nästan lika spännande som matchen, det var väldigt fullt så jag fick äran att sitta med några som omväxlande skrek "alla göteborgare hatar Gais" och berättade om hur man bäst misshandlar någon och utbytte erfarenheter från sina slagsmål, trevliga typer det där, de lekte också med en tändare. Det var också en kille som sjöng "var finns det brudar, med ass som gudar, ytterby, ytterby!" Jag var ju självklart tvungen att ringa Lina och berätta det när jag kom av bussen eftersom hon spelar där.
Nu ska jag äta lite, för man blir verkligen inte mätt på popcorn, men det är gott i alla fall. Blir lite One Tree Hill till det också. Men sedan blir det nog sängen, jag har ju gäspat länge nu.
12 oktober, 2009
Love is in the air!
Det verkar som att oktober går i kärlekens tecken på golfbanan, framför allt så vill jag glädjas med Elina och Kicke som äntligen har insett att de är ett par, alla andra insåg det redan för flera månader sedan och redan i februari började vadslagningarna om hur snart de skulle bli ett par, men det dröjde visst ända till nu. Så kan det visst gå.
Skolan var riktigt trevlig idag, många glada skratt och betydligt mer glada miner är vad jag är van vid. Sedan var jag i stan och köpte present till en vän, blev massa spännande saker och när jag kom hem så hade äntligen min efterlängtade post kommit. Det tog bara ungefär 4 dagar längre än jag hade väntat mig, men den som väntar på något gott...
Nu ska jag snart sova lite, är dock betydligt piggare än jag brukar vara efter en skoldag, men jag sov ungefär 7 timmar mot de ofrivilliga 5 som det blivit tidigare, plus att jag sov nästan en timme på tåget också på väg till skolan. Man är hur seg som helst när man vaknar och måste gå av, men efter 10 minuters promenad till skolan så är man ju klarvaken tack vare kylan. Ska tänka på hur kallt det var ute i morse när jag ligger i sängen imorgon på min sovmorgon och dra upp täcket till hakan och bara njuta av att få ligga kvar när alla andra går till jobbet eller skolan.
Jag är också väldigt glad för att de fixade min tvättmaskin, nu borde den funka som vanligt, de bytte något så att den ska centrifugera och att tvätten var varm berodde visst på att den andra fixar-killen hade kopplat fel så det vatten som kom in var 55 grader oavsett program, så nu hoppas jag att inga kläder har krympt, eller lakanen för den delen, det skulle ju vara jättedumt om de blev för små för sängen.
Nu ska jag sova, för imorgon blir det fika och hockey med Jessica S och innan dess kanske presentshopping till tvillingarna Atterholm som har fest på lördag, jobbar jag riktigt duktigt så kanske jag hinner plugga städa och träna lite innan, låter som jag inte får någon sovmorgon trots allt. Men så illa är det inte, jag tänker inte offra min sovmorgon för pluggning och städning när jag har massa mer tid på onsdag. Sweet dreams!
Skolan var riktigt trevlig idag, många glada skratt och betydligt mer glada miner är vad jag är van vid. Sedan var jag i stan och köpte present till en vän, blev massa spännande saker och när jag kom hem så hade äntligen min efterlängtade post kommit. Det tog bara ungefär 4 dagar längre än jag hade väntat mig, men den som väntar på något gott...
Nu ska jag snart sova lite, är dock betydligt piggare än jag brukar vara efter en skoldag, men jag sov ungefär 7 timmar mot de ofrivilliga 5 som det blivit tidigare, plus att jag sov nästan en timme på tåget också på väg till skolan. Man är hur seg som helst när man vaknar och måste gå av, men efter 10 minuters promenad till skolan så är man ju klarvaken tack vare kylan. Ska tänka på hur kallt det var ute i morse när jag ligger i sängen imorgon på min sovmorgon och dra upp täcket till hakan och bara njuta av att få ligga kvar när alla andra går till jobbet eller skolan.
Jag är också väldigt glad för att de fixade min tvättmaskin, nu borde den funka som vanligt, de bytte något så att den ska centrifugera och att tvätten var varm berodde visst på att den andra fixar-killen hade kopplat fel så det vatten som kom in var 55 grader oavsett program, så nu hoppas jag att inga kläder har krympt, eller lakanen för den delen, det skulle ju vara jättedumt om de blev för små för sängen.
Nu ska jag sova, för imorgon blir det fika och hockey med Jessica S och innan dess kanske presentshopping till tvillingarna Atterholm som har fest på lördag, jobbar jag riktigt duktigt så kanske jag hinner plugga städa och träna lite innan, låter som jag inte får någon sovmorgon trots allt. Men så illa är det inte, jag tänker inte offra min sovmorgon för pluggning och städning när jag har massa mer tid på onsdag. Sweet dreams!
11 oktober, 2009
Grattis YIS!!!
Den här helgen har verkligen varit skön, bara umgåtts med personer jag verkligen tycker om, speciellt trevligt var det hemma hos famljen Svensson, Lotta är så gullig och gör dessutom jättegod mat, så det var inte dumt. Jag fick dessutom ett presentkort på Chilli som tack för hjälpen, så nu ska jag shoppa lite inredningsgrejer, det är alltid kul. Jag älskar ju att shoppa så det blir nog inga problem.
Jag måste passa på att skryta lite också när jag har chansen, Lina och hennes fotbollslag vann matchen mot Ahlafors med 8-0 och måste förlora med ca 20-0 eller mer i säsongens sista match nästa helg om de inte ska vinna serien och gå upp i division 3. Så jag säger grattis till Ytterby IS damlag för en riktigt bra säsong där målen har duggat tätt, speciellt de senaste matcherna. Ni förtjänar det verkligen!
Jag längtar verkligen till jag kommer hem imorgon och får öppna brevlådan, imorgon måste ju mitt paket komma, det är i alla fall vad jag intalar mig. Sedan så är det bara en sista sak på tisdag innan jag kan göra klart presenten.
Kvällen blir mycket humor, än så länge har jag sett Hål i väggen och nu är det Parlamentet, jag gillar verkligen Annika Andersson, hon är så bra. Zoran är inte heller så dum, gissa om jag hejar på röda laget? Ett gott skratt förlänger livet.
Jag måste passa på att skryta lite också när jag har chansen, Lina och hennes fotbollslag vann matchen mot Ahlafors med 8-0 och måste förlora med ca 20-0 eller mer i säsongens sista match nästa helg om de inte ska vinna serien och gå upp i division 3. Så jag säger grattis till Ytterby IS damlag för en riktigt bra säsong där målen har duggat tätt, speciellt de senaste matcherna. Ni förtjänar det verkligen!
Jag längtar verkligen till jag kommer hem imorgon och får öppna brevlådan, imorgon måste ju mitt paket komma, det är i alla fall vad jag intalar mig. Sedan så är det bara en sista sak på tisdag innan jag kan göra klart presenten.
Kvällen blir mycket humor, än så länge har jag sett Hål i väggen och nu är det Parlamentet, jag gillar verkligen Annika Andersson, hon är så bra. Zoran är inte heller så dum, gissa om jag hejar på röda laget? Ett gott skratt förlänger livet.
10 oktober, 2009
Nostalgi, bio och överraskning!
Jag gissar att alla minns Spice Girls enorma hit Wannabe? Jag gör det i alla fall, jag minns när jag gick i mellanstadiet och de var enorma, jag hade tröja och halsband med bild på dem, jag samlade på deras samlarkort och jag köpte så ofta jag kunde deras klubbor (som faktiskt var riktigt goda, de borde de göra igen). Nu hörde jag i alla fall Wannabe i en serie på tv och tänkte tillbaka på när jag och Camilla stod i hennes vardagsrum och tränade på våran dans till låten inför uppträdandet med Rosanna, Emelie och Mikaela i skolan.
Rosanna var Mel B, Emelie var Emma, Camilla var Mel C medan jag och Mikaela turades om att vara Geri och Victoria. Tänk vad kul vi hade när vi fixade hår, kläder och övade på dansen. Det är nostalgi på hög nivå. Inget kunde skada oss då, det värsta som kunde hända var väl ett skrubbsår på knät ungefär eller att en favorittröja gick sönder. Livet var lätt, men samtidigt som jag saknar det så tänker jag att jag skulle inte vilja göra om allt som har tagit mig till den jag är idag.
Idag gjorde jag det som behövdes, jag flyttade bort kontakter från vänner-listan i msn till övrigt, jag rensade ut de jag aldrig kommer prata med mer, det blev lite tomt på vissa platser, men i gengäld så tror jag inte att jag kommer känna av tomheten eftersom jag ändå inte har pratat med dem på över ett halvår och inte planerade att göra det nästa halvår heller. Det känns skönt att visa för mig själv hur det är och att inte gömma sig för sanningen. Sanningen kan vara ens bästa vän eller ens fiende, jag väljer att vara dess vän.
Har varit på bio med mamma idag. Det var mysigt och kul att få lite ensamtid med henne, att prata om viktiga saker och att promenera i stan i frostkylan som bet i våra kinder och näsor så de blev alldeles rosiga. Jag gillar verkligen kylan, allt känns så friskt och luften är så lätt att andas. Jag fick en liten vän på bussen hem också, en liten flicka som såg min Rosa bandet-brosch och började berätta om sitt besök på Universeum, hon var 6-7 år och jättesöt. Hennes pappa såg lite besvärad ut först, men hon störde varken mig eller mamma. Jag fick dessutom se ett av mina högstadiespan och han var ju lika snygg som förut, det är han som är så lik Chase i OTH, vilket mest får mig att gillar Chase ännu mer.
Någon annan som ligger på topp är annars Jessica S, helt oväntat bjuder hon med mig på Frölunda på tisdag. Weeeeiii!!! Ska bli så kul, äntligen får man använda sin tröja igen till det den är till för. Innan blir det dessutom en fika och lite tid att ta igen allt skvaller som hänt sedan vi sågs sist. Jag hoppas hon har skvaller om min gamla klubb, det är alltid intressant. Är enormt trött men kan inte sova riktigt än, jag lovade mamma och pappa att vara vaken till Lina kommer med bussen och ska hämta bilen här, vad gör man inte för familjen. Imorgon blir det dessutom till att träffa lite mer släkt, eller ja, min ingifta mosters släkt. Men de är så gott som familj, de har ju varit med så länge jag kan minnas.
Rosanna var Mel B, Emelie var Emma, Camilla var Mel C medan jag och Mikaela turades om att vara Geri och Victoria. Tänk vad kul vi hade när vi fixade hår, kläder och övade på dansen. Det är nostalgi på hög nivå. Inget kunde skada oss då, det värsta som kunde hända var väl ett skrubbsår på knät ungefär eller att en favorittröja gick sönder. Livet var lätt, men samtidigt som jag saknar det så tänker jag att jag skulle inte vilja göra om allt som har tagit mig till den jag är idag.
Idag gjorde jag det som behövdes, jag flyttade bort kontakter från vänner-listan i msn till övrigt, jag rensade ut de jag aldrig kommer prata med mer, det blev lite tomt på vissa platser, men i gengäld så tror jag inte att jag kommer känna av tomheten eftersom jag ändå inte har pratat med dem på över ett halvår och inte planerade att göra det nästa halvår heller. Det känns skönt att visa för mig själv hur det är och att inte gömma sig för sanningen. Sanningen kan vara ens bästa vän eller ens fiende, jag väljer att vara dess vän.
Har varit på bio med mamma idag. Det var mysigt och kul att få lite ensamtid med henne, att prata om viktiga saker och att promenera i stan i frostkylan som bet i våra kinder och näsor så de blev alldeles rosiga. Jag gillar verkligen kylan, allt känns så friskt och luften är så lätt att andas. Jag fick en liten vän på bussen hem också, en liten flicka som såg min Rosa bandet-brosch och började berätta om sitt besök på Universeum, hon var 6-7 år och jättesöt. Hennes pappa såg lite besvärad ut först, men hon störde varken mig eller mamma. Jag fick dessutom se ett av mina högstadiespan och han var ju lika snygg som förut, det är han som är så lik Chase i OTH, vilket mest får mig att gillar Chase ännu mer.
Någon annan som ligger på topp är annars Jessica S, helt oväntat bjuder hon med mig på Frölunda på tisdag. Weeeeiii!!! Ska bli så kul, äntligen får man använda sin tröja igen till det den är till för. Innan blir det dessutom en fika och lite tid att ta igen allt skvaller som hänt sedan vi sågs sist. Jag hoppas hon har skvaller om min gamla klubb, det är alltid intressant. Är enormt trött men kan inte sova riktigt än, jag lovade mamma och pappa att vara vaken till Lina kommer med bussen och ska hämta bilen här, vad gör man inte för familjen. Imorgon blir det dessutom till att träffa lite mer släkt, eller ja, min ingifta mosters släkt. Men de är så gott som familj, de har ju varit med så länge jag kan minnas.
Som en enhörning!
Dagens färg är lila för mig. Lila för att jag gillar färgen och för att den får mig att tänka mig tillbaka till jag var ungefär 11-12 år. För att jag gillade den tiden.
Lite senare blir det bio med mamma, vi har äntligen bokat biljetter och bestämt att vi ska gå, vi har ju bara planerat det sedan februari, men bättre sent än aldrig. Det ska bli kul att ha lite tid för oss själva. Det är sällan man har det och det har blivit ännu mindre sedan jag flyttade hemifrån.
Annars ska jag nog bara ta det lugnt idag, jag är helt slut efter igår, vi hade jättekul, alla kom utan Mattias, men vem räknar med att en 16-åring ska komma till släkten på en fredagskväll? Vi andra pratade och skrattade och åt gott. Det var en underbar kväll på alla vis och jag kom inte i säng förrän ganska sent eftersom jag städade och diskade upp redan i natt för att slippa göra det idag, vilket jag är väldigt glad för nu.
Lite senare blir det bio med mamma, vi har äntligen bokat biljetter och bestämt att vi ska gå, vi har ju bara planerat det sedan februari, men bättre sent än aldrig. Det ska bli kul att ha lite tid för oss själva. Det är sällan man har det och det har blivit ännu mindre sedan jag flyttade hemifrån.
Annars ska jag nog bara ta det lugnt idag, jag är helt slut efter igår, vi hade jättekul, alla kom utan Mattias, men vem räknar med att en 16-åring ska komma till släkten på en fredagskväll? Vi andra pratade och skrattade och åt gott. Det var en underbar kväll på alla vis och jag kom inte i säng förrän ganska sent eftersom jag städade och diskade upp redan i natt för att slippa göra det idag, vilket jag är väldigt glad för nu.
09 oktober, 2009
"I have been thinking"...
Jag har tänkt lite på det där med förtroende, det är verkligen något man måste förtjäna, men ibland får man förtroende från någon ändå, vissa människor som bara vill tro det bästa om folk. Ja ghar alltid avundats dem, men så insåg jag att jag har relativt lätt för att lita på människor och det är jag glad för. Jag är den sorten som brukar lita på människor till ja ginser att jag inte kan lita på dem, det är på gott och ont, men mestadels gott.
Idag blir det en kul dag, jag väntar på posten och hoppas verkligen på att den kommer så jag kan börja med Åsas present på allvar. Ska så klart fixa lite andra saker också, jag behöver en tidning eller liknande också. Åh, det ska bli så kul att se henne öppna presenten sedan.
Jag ska också ge bort en annan present idag, till en som inte har en aning om det, hoppas nu att hon kommer hit idag, annars blir det svårt, i så fall får det bli en annan dag. Men jag skulle helst vilja ge bort den idag.
Ikväll kommer min morbror Lars-Ove, moster Jessica, kusinerna Mattias och Pernilla (om inte de sistnämnda hittar på något annat, man vet aldrid med tonåringar), mamma, pappa och Lina (om hon inte skulle på bio). Vi ska äta lite och ha spelkväll, det blir kul. Innan de kommer ska jag väl handla lite, städa en aning, blir nog bara att dammsuga dock, kanske plugga lite, det är ju ny kurs nu. Sedan blir det till att slappa eller shoppa. Det beror på vad som locka mest. Ha en bra dag!
Idag blir det en kul dag, jag väntar på posten och hoppas verkligen på att den kommer så jag kan börja med Åsas present på allvar. Ska så klart fixa lite andra saker också, jag behöver en tidning eller liknande också. Åh, det ska bli så kul att se henne öppna presenten sedan.
Jag ska också ge bort en annan present idag, till en som inte har en aning om det, hoppas nu att hon kommer hit idag, annars blir det svårt, i så fall får det bli en annan dag. Men jag skulle helst vilja ge bort den idag.
Ikväll kommer min morbror Lars-Ove, moster Jessica, kusinerna Mattias och Pernilla (om inte de sistnämnda hittar på något annat, man vet aldrid med tonåringar), mamma, pappa och Lina (om hon inte skulle på bio). Vi ska äta lite och ha spelkväll, det blir kul. Innan de kommer ska jag väl handla lite, städa en aning, blir nog bara att dammsuga dock, kanske plugga lite, det är ju ny kurs nu. Sedan blir det till att slappa eller shoppa. Det beror på vad som locka mest. Ha en bra dag!
08 oktober, 2009
Hagel på flera vis
Idag har varit en minst sagt varierande dag, fortsätter det så här så måste jag snart köpa vattenfast mascara, men nog om det. De goda nyheterna haglade i takt med vädret på utsidan. Underbart med sådana dagar.
Några personer har gjort min dag, ni vet själva vilka ni är, tack! Speciellt mycket tack till Jessica för den trevliga, roliga och pratiga fikan. Det var kul att se dig, jag har saknat dig. Imorgon ska jag träffa nästa Jessica, det måste vara något bra med det namnet, har aldrig träffat en Jessica jag inte tycker om, inte vad jag minns i alla fall.
För övrigt så har jag varit väldigt trött, jag somnade på tåget i morse, det gör jag nästan aldrig, men en ljudbok i mp3:n gjorde ju susen. Tur jag har hört boken förut så jag missade inte så mycket. Den lilla tågvilan hjälpte inte så mycket, jag är fortfarande helt slut, så efter Comedy Fight Club blir det till att sova. Ska ju orka utmana min morbror på Twister imorgon, det kan bli kul, jag har en kusin som är gymnast också, så ska jag slå henne måste jag all vila jag kan få.
Några personer har gjort min dag, ni vet själva vilka ni är, tack! Speciellt mycket tack till Jessica för den trevliga, roliga och pratiga fikan. Det var kul att se dig, jag har saknat dig. Imorgon ska jag träffa nästa Jessica, det måste vara något bra med det namnet, har aldrig träffat en Jessica jag inte tycker om, inte vad jag minns i alla fall.
För övrigt så har jag varit väldigt trött, jag somnade på tåget i morse, det gör jag nästan aldrig, men en ljudbok i mp3:n gjorde ju susen. Tur jag har hört boken förut så jag missade inte så mycket. Den lilla tågvilan hjälpte inte så mycket, jag är fortfarande helt slut, så efter Comedy Fight Club blir det till att sova. Ska ju orka utmana min morbror på Twister imorgon, det kan bli kul, jag har en kusin som är gymnast också, så ska jag slå henne måste jag all vila jag kan få.
07 oktober, 2009
Hela världen ler mot mig och jag ler tillbaka
Visst är det underbart när hela världen ler mot en och man bara sprudlar av glädje, dagen har väl inte varit så speciell, men kvällen var fantastisk. Nytt stöd från oväntat håll och beröm från ett ännu mer oväntat håll gjorde min dag.
Sedan toppades kvällen av en fika med Frida, så kul att träffa henne och planera hösten lite och prata bort lite tid. Jag tvingades erkänna vad som hade hänt med E i våras, för er som läste då så minns ni kanske ett kryptiskt inlägg om detta, det var någon gång i maj om jag inte minns fel. Men vi skrattade åt det och det mesta andra, ägaren till caféet fick nästan slänga ut oss vid stänging.
Jag längtar så till vi ska träffa killarna igen, det ska bli kul att festa lite med dem, synd att jag var upptagen på fredag, annars ville Marcus och Frida att jag skulle följa med ett gäng ut. Men på Dansbandsgalan blir det bugg och säkert festande innan det också.
Imorgon är det skola igen, men som livet ler mot mig just nu så ler jag tillbaka och ser fram emot en fika med Jessica efter skolan. Så mycket roligare att gå upp tidigt när man vet att roliga saker väntar efteråt. Sweet dreams!
Sedan toppades kvällen av en fika med Frida, så kul att träffa henne och planera hösten lite och prata bort lite tid. Jag tvingades erkänna vad som hade hänt med E i våras, för er som läste då så minns ni kanske ett kryptiskt inlägg om detta, det var någon gång i maj om jag inte minns fel. Men vi skrattade åt det och det mesta andra, ägaren till caféet fick nästan slänga ut oss vid stänging.
Jag längtar så till vi ska träffa killarna igen, det ska bli kul att festa lite med dem, synd att jag var upptagen på fredag, annars ville Marcus och Frida att jag skulle följa med ett gäng ut. Men på Dansbandsgalan blir det bugg och säkert festande innan det också.
Imorgon är det skola igen, men som livet ler mot mig just nu så ler jag tillbaka och ser fram emot en fika med Jessica efter skolan. Så mycket roligare att gå upp tidigt när man vet att roliga saker väntar efteråt. Sweet dreams!
06 oktober, 2009
Hey, isn't this easy?
För en gångs skull ser jag allting klart, lika klart som det klaraste vatten och nu vet jag vad jag ska göra, vad jag måste göra. Jag ska följa det råd jag har fått flest gånger, ni har alla rätt, det är det enda rätta att göra.
Det har varit en stillsam dag idag, började lite hysteriskt dock, jag väcktes av att pappa ringde som på dörren, inte en gång utan han tryckte konstant på klockan tills jag öppnade. Det skulle visst komma någon och kolla på min tvättmaskin och de kunde inte nå mig för att jag inte hade telefonen på ljud. Som tur var så var klockan redan 10.
När fixar-killen hade gått och jag hade ätit frukost tog jag ett långt, skönt bad med väldigt varmt vatten och massa skum, underbart. Sedan har jag sett på tv lite och varit på Maxi och handlat lite, och köpt en del av Åsas present, men vad det är, är hemligt än så länge. Men det kommer bli väldigt bra.
Resten av dagen har jag bara slöat och pratat med Lina, bokat en fika med Jessica, ringt min morbror och bjudit in honom med familj hit i helgen för att spela lite spel och ha allmänt kul. Det är skönt att jag inte har fått skolböckerna än, det innebär att jag inte ens hade kunnat plugga om jag skulle vilja. Ser fram emot en lika lugn dag imorgon, då blir det dessutom en fika med Frida som en extra bonus, det ser jag fram emot.
Det har varit en stillsam dag idag, började lite hysteriskt dock, jag väcktes av att pappa ringde som på dörren, inte en gång utan han tryckte konstant på klockan tills jag öppnade. Det skulle visst komma någon och kolla på min tvättmaskin och de kunde inte nå mig för att jag inte hade telefonen på ljud. Som tur var så var klockan redan 10.
När fixar-killen hade gått och jag hade ätit frukost tog jag ett långt, skönt bad med väldigt varmt vatten och massa skum, underbart. Sedan har jag sett på tv lite och varit på Maxi och handlat lite, och köpt en del av Åsas present, men vad det är, är hemligt än så länge. Men det kommer bli väldigt bra.
Resten av dagen har jag bara slöat och pratat med Lina, bokat en fika med Jessica, ringt min morbror och bjudit in honom med familj hit i helgen för att spela lite spel och ha allmänt kul. Det är skönt att jag inte har fått skolböckerna än, det innebär att jag inte ens hade kunnat plugga om jag skulle vilja. Ser fram emot en lika lugn dag imorgon, då blir det dessutom en fika med Frida som en extra bonus, det ser jag fram emot.
05 oktober, 2009
Äntligen måndag, äntligen...
Skola idag igen, jag hade sovit dåligt, jag vet ju vad det beror på som tur är, borde snart ha löst det. Kul tågresa upp med Lina, Calle och Andrej, blev en del skämt, men också lite prat om skolan. Hade en enormt trevlig lunch med Emelie, synd att inte Kasper ville följa med. Men en annan gång.
Eftermiddagen led förbi precis lika bra som lunchen, lite skratt med Kasper och Emelie på rasterna och så skönt att hinna med 16:11-tåget istället för det vid 17:39 som jag har åkt alla de andra veckorna. Att jag var tvungen att åka hemifrån en timme tidigare var det väl värt.
Nu är jag rätt trött dock, har pratat med pappa och försöker spåna ut vilken idé som är den bästa för D-uppsatsen, det finns en del uppslag, men det är inte lätt att välja, men jag tror jag har en ganska bra idé nu. Men vad det blir är hemligt än så länge. Jag fick en glad överraskning när jag kom hem, pappas kusin Anders är bara 4 år äldre än mig och rätt speciell på ett väldigt bra sätt, han såg ut som Robert i Boxer-reklamen förut, det var som att han hade stått modell för Robert. Han jobbar med tv-produktion på svt och träffar kändisar titt som tätt och nu var han världens snällaste och gav mig en Spotify-inbjudan. Tack Anders, du är min favoritsläkting just nu.
Ska bli skönt med en sovmorgon imorgon, hoppas inte att han som ska fixa min tvättmaskin kommer allt för tidigt eller att han ringer innan åtminstone, jag har ju ingen lust att öppna i morgonrocken helt oförberedd. Men han skulle ju höra av sig sa han.
Har precis sett Hollywoodfruar, det var sista avsnittet, jag kommer sakna Agnes Nicole, Maria och Anna Anka (man måste säga hela hennes namn, det går liksom inte att kalla henne för bara Anna). Nu kollar jag på Roast på Berns, men Bert Karlsson är inte riktigt bra på att bli roastad, han ska svara på allt hela tiden och jag hoppas att Petra Mede inte ska delta i alla program, att kalla henne för komiker är verkligen en överdrift. Släng in Johan DT istället, han har ju kul humor. Risken är dock att det bara är Västkusten som skrattar.
Jag har ont i ena armen, det känns som när jag hade tagit sprutan mot livmoderhalscancer, men jag vet helt säkert att jag inte har blivit stucken av någon spruta i vaket tillstånd och jag vet helt säkert att jag inte var så onykter i lördags, det var ju Henke som platsade där. Pratade lite med Ida förut om lördagen, killar (dock inte i kombination) och lite annat.
Så fort Roast är klart ska jag krypa ner i sängen och höra slutet på Honungsfällan, det börjar närma sig lösningen nu, men jag vet redan svaret. Det var ju inte så svårt att lista ut när det började dra ihop sig och ledtrådarna började dugga tätt. Sov gott!
Eftermiddagen led förbi precis lika bra som lunchen, lite skratt med Kasper och Emelie på rasterna och så skönt att hinna med 16:11-tåget istället för det vid 17:39 som jag har åkt alla de andra veckorna. Att jag var tvungen att åka hemifrån en timme tidigare var det väl värt.
Nu är jag rätt trött dock, har pratat med pappa och försöker spåna ut vilken idé som är den bästa för D-uppsatsen, det finns en del uppslag, men det är inte lätt att välja, men jag tror jag har en ganska bra idé nu. Men vad det blir är hemligt än så länge. Jag fick en glad överraskning när jag kom hem, pappas kusin Anders är bara 4 år äldre än mig och rätt speciell på ett väldigt bra sätt, han såg ut som Robert i Boxer-reklamen förut, det var som att han hade stått modell för Robert. Han jobbar med tv-produktion på svt och träffar kändisar titt som tätt och nu var han världens snällaste och gav mig en Spotify-inbjudan. Tack Anders, du är min favoritsläkting just nu.
Ska bli skönt med en sovmorgon imorgon, hoppas inte att han som ska fixa min tvättmaskin kommer allt för tidigt eller att han ringer innan åtminstone, jag har ju ingen lust att öppna i morgonrocken helt oförberedd. Men han skulle ju höra av sig sa han.
Har precis sett Hollywoodfruar, det var sista avsnittet, jag kommer sakna Agnes Nicole, Maria och Anna Anka (man måste säga hela hennes namn, det går liksom inte att kalla henne för bara Anna). Nu kollar jag på Roast på Berns, men Bert Karlsson är inte riktigt bra på att bli roastad, han ska svara på allt hela tiden och jag hoppas att Petra Mede inte ska delta i alla program, att kalla henne för komiker är verkligen en överdrift. Släng in Johan DT istället, han har ju kul humor. Risken är dock att det bara är Västkusten som skrattar.
Jag har ont i ena armen, det känns som när jag hade tagit sprutan mot livmoderhalscancer, men jag vet helt säkert att jag inte har blivit stucken av någon spruta i vaket tillstånd och jag vet helt säkert att jag inte var så onykter i lördags, det var ju Henke som platsade där. Pratade lite med Ida förut om lördagen, killar (dock inte i kombination) och lite annat.
Så fort Roast är klart ska jag krypa ner i sängen och höra slutet på Honungsfällan, det börjar närma sig lösningen nu, men jag vet redan svaret. Det var ju inte så svårt att lista ut när det började dra ihop sig och ledtrådarna började dugga tätt. Sov gott!
04 oktober, 2009
It was a party night I was feeling fine in the city...
Igår kväll hade vi verkligen kul, vilket syntes tydligt när jag skulle städa idag, tur att Lina och Åsa var här och hjälpte mig, tillsammans gick det rätt fort, allt var rent och fint på mindre än en timme. Nu syns det inte ens att vi har haft folk här alls.
Vi blev inte så många som jag hade trott, några uteblev, men vi hade roligt ändå. Det var tråkigast att inte Jessica kom, men hon kommer en annan gång. Det blev en del skratt, massa tomburkar och flaskor, lite twister och massa prat.
Sedan drog vi vidare till stan, jag, Lina, Åsa, Ida, Johan och Elin hamnade på Trädgårn med en kompis till Elin och några killar som Johan kände. Vi dansade och hade jättekul, trots ett väldigt envist killgäng som följde mig, Ida och Åsa vart vi än gick. Men uppmärksamhet är ju aldrig fel. Det är ju en komplimang, plus att killen som pratade med Åsa var snygg, de som följde mig och Ida var väl så där, jag är inte mycket för långt hår på killar.
Sedan blev det en promenad till centralen där vi mötte Jimmy och en alldeles för full Henke, han var så kul. När vi kom till Kungälv så började han ropa på Lina; "Lina, Lina, vakna, du måste gå av, annars missar du din hållplats", då var vi vid Fars Hatt och skulle inte av förrän vid stationen. Snacka om att jag hade skadeglädje. Elin och Johan var hungriga så vi fick också hjälpa dem att smuggla på mat och dricka på bussen. Men det var ju en baggis, den busschauffören var på väldigt bra humör.
Idag ska jag inte göra många knop, får väl ta mig iväg för att köp något att äta om en stund, för jag tror inte att jag orkar att göra mat. Sedan ska jag bara slappa hela dagen. För imorgon är det ju skola igen. Suck...
Vi blev inte så många som jag hade trott, några uteblev, men vi hade roligt ändå. Det var tråkigast att inte Jessica kom, men hon kommer en annan gång. Det blev en del skratt, massa tomburkar och flaskor, lite twister och massa prat.
Sedan drog vi vidare till stan, jag, Lina, Åsa, Ida, Johan och Elin hamnade på Trädgårn med en kompis till Elin och några killar som Johan kände. Vi dansade och hade jättekul, trots ett väldigt envist killgäng som följde mig, Ida och Åsa vart vi än gick. Men uppmärksamhet är ju aldrig fel. Det är ju en komplimang, plus att killen som pratade med Åsa var snygg, de som följde mig och Ida var väl så där, jag är inte mycket för långt hår på killar.
Sedan blev det en promenad till centralen där vi mötte Jimmy och en alldeles för full Henke, han var så kul. När vi kom till Kungälv så började han ropa på Lina; "Lina, Lina, vakna, du måste gå av, annars missar du din hållplats", då var vi vid Fars Hatt och skulle inte av förrän vid stationen. Snacka om att jag hade skadeglädje. Elin och Johan var hungriga så vi fick också hjälpa dem att smuggla på mat och dricka på bussen. Men det var ju en baggis, den busschauffören var på väldigt bra humör.
Idag ska jag inte göra många knop, får väl ta mig iväg för att köp något att äta om en stund, för jag tror inte att jag orkar att göra mat. Sedan ska jag bara slappa hela dagen. För imorgon är det ju skola igen. Suck...
02 oktober, 2009
Ingen panik, alla på en gång...
Tentaveckor kan vara alldeles galna, den här har varit ovanligt lugn, så jag bara väntade på att något skulle hända och så klart, igår kväll så kom paniken. Nu tror alla att jag hade panik över tentan, som normala studenter som oroar sig för vilken fråga som ska komma och om man har läst på tillräckligt om traditionsprincipen och äganderätten. Men nej då, så var det inte alls.
Jag packade i lugn och ro ihop alla saker, såg till att lagboken var framme, blocket med anteckningar, pennor, sudd och allt sådant. Men så lade jag också fram mitt tur-halsband. Börja ni skratta här, jag fick det av min högstadiepojkvän David, har aldrig varit så kär som jag var i honom. Så länge var det bra. Men så skulle jag ta fram mina tur-peggar och till min stora fasa så låg de inte på sin vanliga plats, i en pokal som jag vann på en juniortävling för många år sedan.
Jag fick panik, jag har aldrig skrivit en enda tenta utan dem. Så jag började hälla ut saker på golvet i klädkammaren, varenda liten sak jag inte hade packat upp som låg huller om buller i påsar och väskor låg snart i en ännu större röra på golvet. Men till min stora lycka så fann jag dem i röran. Måste erkänna att Mikaela hade vansinnigt kul åt det på tåget ända tills hon insåg att Sara hade sina speciella tenta-kläder på sig, då skrattade hon ännu mer. Man ska vara lite skrockfull ibland.
Vaknade imorse i lite lätt kaos och fattade inte vad som hände, jag trodde att något hade gått sönder, men det visade sig att det var ju bara väckarklockan som ringde, kvart över fem, det kändes som mitt i natten. Åkte iväg och gjorde tentan i alla fall, snabbt hem och dumpa lagboken efteråt för en shoppingtur med Lina, Åsa skulle varit med men fick förhinder, tyvärr. Saknade henne. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, jag köpte bara strumpbyxor och bestämde mig för en outfit som jag redan har. Men ekonomiskt var det i alla fall. Fick dessutom en räkmacka på köpet, Lina bjöd på det med pengarna som hon fått av mamma. Så kan det bli.
Kom hem igen med en enorm huvudvärk, lade mig i soffan direkt och började zappa. Om jag låg helt stilla, utan att röra mig en millimeter så gjorde det bara ont lite grann. Hade nästan gett upp och tänkte att det kanske var värt smärtan det tog att ta sig till sovrummet och hämta en värktablett när mamma ringde och sa att hon skulle skicka lite reiki på distans till mig. Det verkar ha hjälpt, för nu har jag lyckats sätta mig upp och huvudet känns knappt.
Varför får jag alltid sådan huvudvärk efter tenta, är det spänningen som släpper? Tröttheten är också enorm, tur jag inte jobbar imorgon så jag kan ta lite sovmorgon innan det är dags att förbereda kvällen. Jag har en perfekt idé om hur jag vill se ut. Hoppas att Lina kan hjälpa mig att fixa håret. Jag behöver en egen frisör tror jag.
Jag har tänkt lite på det där med hur trött man blir av att skriva tenta, på ca 3 timmar presterar man någonstans 5-10 handskriva sidor med text, det låter ju inte så där jätteutmattande. Men jag vet ingen gång jag är så trött som efter en tenta, inte ens dagen efter en utekväll som hållit på hela natten. Hur kan det komma sig?
Nu återstår det bästa av kvällen, njuta av popcorn, One Tree Hill och att chatta med vännerna tills jag inte orkar sitta upp längre, då blir det till att mysa med ljudboken i sängen tills jag somnar.
Jag packade i lugn och ro ihop alla saker, såg till att lagboken var framme, blocket med anteckningar, pennor, sudd och allt sådant. Men så lade jag också fram mitt tur-halsband. Börja ni skratta här, jag fick det av min högstadiepojkvän David, har aldrig varit så kär som jag var i honom. Så länge var det bra. Men så skulle jag ta fram mina tur-peggar och till min stora fasa så låg de inte på sin vanliga plats, i en pokal som jag vann på en juniortävling för många år sedan.
Jag fick panik, jag har aldrig skrivit en enda tenta utan dem. Så jag började hälla ut saker på golvet i klädkammaren, varenda liten sak jag inte hade packat upp som låg huller om buller i påsar och väskor låg snart i en ännu större röra på golvet. Men till min stora lycka så fann jag dem i röran. Måste erkänna att Mikaela hade vansinnigt kul åt det på tåget ända tills hon insåg att Sara hade sina speciella tenta-kläder på sig, då skrattade hon ännu mer. Man ska vara lite skrockfull ibland.
Vaknade imorse i lite lätt kaos och fattade inte vad som hände, jag trodde att något hade gått sönder, men det visade sig att det var ju bara väckarklockan som ringde, kvart över fem, det kändes som mitt i natten. Åkte iväg och gjorde tentan i alla fall, snabbt hem och dumpa lagboken efteråt för en shoppingtur med Lina, Åsa skulle varit med men fick förhinder, tyvärr. Saknade henne. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, jag köpte bara strumpbyxor och bestämde mig för en outfit som jag redan har. Men ekonomiskt var det i alla fall. Fick dessutom en räkmacka på köpet, Lina bjöd på det med pengarna som hon fått av mamma. Så kan det bli.
Kom hem igen med en enorm huvudvärk, lade mig i soffan direkt och började zappa. Om jag låg helt stilla, utan att röra mig en millimeter så gjorde det bara ont lite grann. Hade nästan gett upp och tänkte att det kanske var värt smärtan det tog att ta sig till sovrummet och hämta en värktablett när mamma ringde och sa att hon skulle skicka lite reiki på distans till mig. Det verkar ha hjälpt, för nu har jag lyckats sätta mig upp och huvudet känns knappt.
Varför får jag alltid sådan huvudvärk efter tenta, är det spänningen som släpper? Tröttheten är också enorm, tur jag inte jobbar imorgon så jag kan ta lite sovmorgon innan det är dags att förbereda kvällen. Jag har en perfekt idé om hur jag vill se ut. Hoppas att Lina kan hjälpa mig att fixa håret. Jag behöver en egen frisör tror jag.
Jag har tänkt lite på det där med hur trött man blir av att skriva tenta, på ca 3 timmar presterar man någonstans 5-10 handskriva sidor med text, det låter ju inte så där jätteutmattande. Men jag vet ingen gång jag är så trött som efter en tenta, inte ens dagen efter en utekväll som hållit på hela natten. Hur kan det komma sig?
Nu återstår det bästa av kvällen, njuta av popcorn, One Tree Hill och att chatta med vännerna tills jag inte orkar sitta upp längre, då blir det till att mysa med ljudboken i sängen tills jag somnar.
01 oktober, 2009
Ingen rök utan eld...
Har sett ännu ett avsnitt av Lyxfällan och fascineras av det faktum att de som inte har några pengar prioriterar saker som att röka, snusa, färga håret och mycket, mycket mer, utöver allt annat slöseri. Visst jag kan förstå att man vill färga håret och bli fin och det kan man göra relativt billigt om man gör det själv hemma.
Men jag kan inte för mitt liv begripa hur man vill begå självmord genom att röka eller snusa och dessutom betala för det?!?! Många rökare säger att det är så svårt att sluta och man blir beroende, och så skyller de saker på saker som stress eller fest eller något annat lika dumt. Alla som har ett beroende har svårt att sluta, men det handlar ju oftast ändå om att vilja tillräckligt mycket, bestämma sig helt enkelt.
Jag tror inte på att rökning skulle vara svårare att sluta med än sockerberoende, matberoende, shoppingberoende, spelberoende, etc... Det är bara en dålig ursäkt för att man inte vill sluta helt enkelt. Jag tror man gillar det, att stå ute i regn, rusk, snöstorm och minusgrader med en liten pinne mellan fingrarna som har lite glöd i ena änden och som luktar illa, för att sedan andas ut ännu äckligare rök och ha lukten kvar i kläderna länge. Och att det sedan leder till diverse sjukdomar, förtidig död, att folk undviker att komma för nära för att man luktar illa och att man slänger ut kanske 20 000-30 000 kr per år. Det låter ju oerhört lockande... Hmmm... Eller kanske inte... Tänk vad skoj man kan ha för 20 000 kr. Rökning är dumt helt enkelt om ni frågar mig.
Det jag egentligen pratade om från början var ju ekonomi, det jag ville komma till var att man får ju faktiskt prioritera, för så länge man har råd med massa skitsaker så kan man inte gärna gnälla, däremot så är ju problemet att folk spenderar pengar de inte har. Kreditkort och avbetalning är nog det värsta som har hänt de som inte kan hålla i pengar. Är det ingen som minns Spara och Slösa som gick på tv när jag var liten, ett program om två flickor, den ena sparade och den andra slösade, och Spara gick ju alltid vinnande ur varje avsnitt.
Man kanske borde tänka sig för innan man spontanhandlar. Själv slängde jag in pengar på sparkontot när jag såg det och tänke att de ska inte röras förrän jag plockar ut en del till skolmaterial, resten får sitta där tills vidare. Nu är det hög tid att sova, tenta imorgon. Håll tummarna!
Men jag kan inte för mitt liv begripa hur man vill begå självmord genom att röka eller snusa och dessutom betala för det?!?! Många rökare säger att det är så svårt att sluta och man blir beroende, och så skyller de saker på saker som stress eller fest eller något annat lika dumt. Alla som har ett beroende har svårt att sluta, men det handlar ju oftast ändå om att vilja tillräckligt mycket, bestämma sig helt enkelt.
Jag tror inte på att rökning skulle vara svårare att sluta med än sockerberoende, matberoende, shoppingberoende, spelberoende, etc... Det är bara en dålig ursäkt för att man inte vill sluta helt enkelt. Jag tror man gillar det, att stå ute i regn, rusk, snöstorm och minusgrader med en liten pinne mellan fingrarna som har lite glöd i ena änden och som luktar illa, för att sedan andas ut ännu äckligare rök och ha lukten kvar i kläderna länge. Och att det sedan leder till diverse sjukdomar, förtidig död, att folk undviker att komma för nära för att man luktar illa och att man slänger ut kanske 20 000-30 000 kr per år. Det låter ju oerhört lockande... Hmmm... Eller kanske inte... Tänk vad skoj man kan ha för 20 000 kr. Rökning är dumt helt enkelt om ni frågar mig.
Det jag egentligen pratade om från början var ju ekonomi, det jag ville komma till var att man får ju faktiskt prioritera, för så länge man har råd med massa skitsaker så kan man inte gärna gnälla, däremot så är ju problemet att folk spenderar pengar de inte har. Kreditkort och avbetalning är nog det värsta som har hänt de som inte kan hålla i pengar. Är det ingen som minns Spara och Slösa som gick på tv när jag var liten, ett program om två flickor, den ena sparade och den andra slösade, och Spara gick ju alltid vinnande ur varje avsnitt.
Man kanske borde tänka sig för innan man spontanhandlar. Själv slängde jag in pengar på sparkontot när jag såg det och tänke att de ska inte röras förrän jag plockar ut en del till skolmaterial, resten får sitta där tills vidare. Nu är det hög tid att sova, tenta imorgon. Håll tummarna!
Jag blir så arg...
En flicka utnyttjas av sin pappa från att det hon är 8 år, våldtar henne 3-5 gånger i veckan, hon flyttar till mamman efter många år. Då ber systern om hjälp, hon återvänder och våldtas igen. Tillsammans planerar systrarna ett mord på pappan som skadat dem båda, men framför allt den första flickan. Hon hade alltid älskat sin pappa och varit pappas flicka, hon började se honom på två vis, hennes pappa och våldtäktsmannen Tom.
Hon tar kraft och skjuter pappan, en gång i nyckelbenet, han överlever och hotar de båda unga tjejerna, så hon blundar och skjuter igen, i ansiktet. Pappan dör, och hon döms till livstids fängelse utan chans till benådan. Efter 18 år benådas hon i alla fall och är för första gången sedan hon var 8 år en fri person.
Det känns inte riktigt rätt att hon ska behöva sitta i fängelse när hon har levt som i ett fängelse hela sitt liv, en person hon älskade och litade på misshandlade henne på värsta möjliga sätt. Jag säger inte att hon hade rätt att döda honom, men jag förstår henne. Fy fan för människor som gör som den pappan, oavsett om de gör det mot någon de känner eller någon okänd, om det är en man eller kvinna eller vem det än är. Jag hoppas i alla fall att Stacey får det liv hon saknade nu.
Hon tar kraft och skjuter pappan, en gång i nyckelbenet, han överlever och hotar de båda unga tjejerna, så hon blundar och skjuter igen, i ansiktet. Pappan dör, och hon döms till livstids fängelse utan chans till benådan. Efter 18 år benådas hon i alla fall och är för första gången sedan hon var 8 år en fri person.
Det känns inte riktigt rätt att hon ska behöva sitta i fängelse när hon har levt som i ett fängelse hela sitt liv, en person hon älskade och litade på misshandlade henne på värsta möjliga sätt. Jag säger inte att hon hade rätt att döda honom, men jag förstår henne. Fy fan för människor som gör som den pappan, oavsett om de gör det mot någon de känner eller någon okänd, om det är en man eller kvinna eller vem det än är. Jag hoppas i alla fall att Stacey får det liv hon saknade nu.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)