30 september, 2009

Tentan närmar sig

Man tänker så bra när man tentapluggar, på det mesta utan tentan då förstås. Mängder med bra slutsatser idag, dessutom så känner jag mig inte speciellt orolig för tentan, men det kanske kommer på fredag. Eller så är det bara så att jag känner att jag har fattat det mesta som Enar har pratat om, hur som helst så känns det bra just nu. Men det är ju ingen garanti.

Jag har ju en shoppingrunda med Åsa och Lina inplanerad efter dessutom. Ska bli kul, det ska party-shoppas. Blir troligen ett restaurangbesök också med dem, jag lär ju vara utsvulten efter en tenta. Det är ju en sådan enorm energiurladdning att skriva tenta. Normalt sett är man helt slut efteråt, men efter Jöken (Juridisk översiktskurs) så var känslan inte så mycket utmattning som nära döden. Tur man inte behöver göra om den. På fredag verkar det inte som att det ska ta alla fem timmar i alla fall, men man vet ju aldrig, bäst att förbereda sig på det ändå.

Imorgon är sista pluggdagen, men jag är inte så värst sugen på att plugga, men lite måste man väl repetera, anteckningar och lite övningar. Sedan ska jag ta en lugn kväll och bara slappa som uppladdning, funderar på att ställa klockan imorgon så man kan somna tidigt imorgon kväll, tåget går ju 7:07 från stan. Usch!

Nu ska jag bara njuta av tvn resten av kvällen och sedan krypa ner under täcket och lyssna på Honungsfällan av Unni Lindell till jag somnar.

Snart är det helg!

Dagens positiva:

Det är bra väder och jag har ett strålande humör, känslor sprudlar åt alla håll och bara bra känslor. Inget tycks störa mig idag. Bra det, känns som att studierna kommer gå jättebra och som att allt kommer gå min väg. Planer med Frida och Marcus, men också planer för helgen som känns lockande och får mig att längta, inte långt kvar nu och ännu kortare är det till tentan, snart är den över för den här gången, då är det 3 veckor till resultatet kommer, vilket är samma sak som 3 veckor där man inte kan göra något åt det.


Dagens negativa:

Dubbla budskap är svårtolkade...


Sammanfattning:

Det är så mycket mer positivt att det klart överväger det negativa, så jag tänker inte ägna en sekund till att tänka på det idag. Nu ska här bli slutspurt på plugget och så kanske jag kan ta det lugnt till och med imorgon. Kan nog börja förbereda lördagen lite genom att handla vissa saker.

29 september, 2009

Missförstådd?

När man befinner sig i en affär med massa folk runt sig kan det ibland vara svårt att kommunicera och det kan lätt bli missförstånd som kan bli rätt roliga.

Lina: Jag var på g med honom förra vintern.
Frida: Sa hon förra veckan?
Mamma: Det lät så.
Lina: Nej, förra vintern! Och "S" var på g med honom i somras.
Mamma: I onsdags?
Frida: Och Lina förra veckan?
Mamma: Så Lina var på g med honom förra veckan och "S" i onsdags?
Frida: Här går det undan!

Behöver jag säga att Lina bara suckade och fortsatte gå? Hon insåg att det budskapet inte gick fram ordentligt och att det började likna viskeleken.

28 september, 2009

Ser framåt!

Har haft en djävulsk dag i skolan där jag kände mig som tredje hjulet hela tiden, eller kanske femte hjulet, för tredje hjulet är rätt viktigt för t ex en trehjuling, men femte hjulet är det som får ligga i bagagen tills något av de andra har fått punktering.

Det har varit en ren plåga och jag led mest hela tiden, internskämt är ju roliga, om man tillhör de som förstår det. Men så var det inte idag. Jag orkade inte ens bry mig till slut. Men så på kvällen kom vändningen, för en del av det.

Nettan ringde och konfronterade mig och vi pratade ut, hon lyssnade på mig, jag lyssnade på henne och vi förstod varandra. Jag grät nästan hela tiden och det tog 1½ timme att prata ut och bestämma hur vi ska göra och sedan kunde vi prata om andra saker och vi började sakta men säkert närma oss varandra. Jag känner att jag har hennes stöd och att vi kommer lösa det. Jag berättade ärligt om hur min sommar har varit och hur det var att komma tillbaka till skolan och rädslan att inte ha någon, hon berättade hur hon hade sett det och vi kom verkligen någonstans. Det var så skönt att veta att hon finns där igen. Då återstår bara en person... Det får vi se hur det går...

Men det är en stor sten som släppt från mitt hjärta och jag känner mig lättad, 5 veckor till Nettan börjar läsa med oss igen, det är i alla fall kortare än 6 månader som jag först trodde att jag behövde uthärda. Det känns mer överkomligt.

Kass helg!

It's like you try to hurt me even more than you already have... Det har varit en riktigt kass helg. Jag vet inte vilken dag som var värst ens. Ett bakhåll från någon som jag inte kunde ta mig ur med äran och så mycket mer i behåll utan att gå mot min vilja, så hon fick sin vilja fram och är inte det minsta tacksam för det. Hur hamnade jag här? Snart ger jag upp, jag verkar inte ha något för att jag kämpar och ger upp det jag tror på. Tur att tiden är begränsad...

Bråk med andra som inte förstår och så en sömnlös natt. Behöver jag säga att jag inte klarade gå på tävlingen?

25 september, 2009

Bokmässan

Efter att ha suttit i samma telefonkö två gånger i morse för att få prata om två olika saker med samma myndighet (de kunde inte koppla mig) så åkte jag och Åsa till stan, först lite mat och sedan kö för att komma in på Bokmässan.

Väl därinne så gick vi runt på måfå och kollade i de montrar som lockade mest, vilket var framför allt de större förlagen och så andra som sålde billiga böcker t ex Adlibris, jag vet att jag sviker jobbet, men till de priserna bryr jag mig inte riktigt om det. Det var kaotiskt, varmt och folk överallt. Men det var det värt.

Lite kändisspotting hann jag med också, såg Katerina Janouch, Martina Haag, Björn Hellberg, Sören Olsson, Anders Jacobsson, Camilla Läckberg, Jan Lööf (tror han heter så, han som gjort Skrotnisse) och säkerligen en och annan författare till som jag har glömt.

Det blev 7 böcker och ett spel som lämpar sig för fester, troligen bäst efter lite dricka. Böckerna blev 3 biografier, en deckare, en roman och två ungdomsböcker (Johanna, de är i min vanliga smak, Tillsammans 1 och 2).

På vägen hem så skulle jag ringa mamma, det blev ett ganska udda samtal, tror min pappa hade tråkigt så här på fredag eftermiddag.
Pappa: Korvkiosken på Heden!
Frida: Haha, kul!
Pappa: Vad vill du beställa?
Frida: Den heter väl inte ens så?
Pappa: Jag vet inte. Vill du prata med Gunilla eller?
Frida: Det spelar egentligen ingen roll, jag tänkte bara säga att jag är på väg hem från Bokmässan.
Pappa: Vänta lite, här kommer hon.

Vem har sagt att man behöver prata om normala saker i telefon med sina föräldrar. Träffade Jimmy på bussen och pratade bort lite tid, det var längesedan vi sågs så det var kul. Nu blir det lite tid till studier innan allt bra börjar på tv, ska ju jobba imorgon, så det blir tidigt i säng för min del.

En andra chans

Jag känner mig lite förbryllad, det finns en person som varit ute ur mitt liv sedan någonstan 1992-1993, jag minns inte exakt jag var så liten då. En släkting kan man väl säga, min ingifta moster som då skilde sig från min morbror och sedan dess har jag sett henne en eller två gånger, på min kusins konfirmation för 2 ½ år sedan och jag är inte helt säker på om hon var med på min mormors begravning vid ungefär samma tidpunkt. Annars har jag inte sett henne på hela tiden.

Såg att hon hade facebook och jag la till henne, nu kommenterar hon på min status med jämna mellanrum och skickar små meddelanden, känns lite som att hon försöker ta igen för missad tid och det är jag faktiskt glad för. För nyligen har saker kommit fram som jag inte hade en aning om som rörde historien, saker som inte förbättrade min bild, men nu försöker jag skapa en ny uppfattning. Jag vill ge henne en andra chans, jag tycker att hon förtjänar det. Så jag säger välkommen tillbaka till min fjärde moster. Jag vet att det skulle göra min kusin glad och jag vet att min favoritmoster Jessica gör samma sak. Vi kämpar i motvind mot många andra, men med gemensam vilja ska vi nog klara det.

Idag blir det bokmässan för hela slanten, jag har laddat upp och spanat in böcker jag vill ha som jag ska hålla utkik efter. Sedan blir det bio om mamma är frisk nog för att gå, det går bra med de planerna, vi har bara planerat att gå på bio sedan februari. Får se hur det går, annars får jag väl lite tid över till studier ikväll istället, det kan behövas, mindre än en vecka kvar till tentan nu.

24 september, 2009

Suit up

Har jobbat idag, det var väldigt kul faktiskt, det var jag, Terese, Jessica och en jättetrevlig praktikant, Emilia. Vi hade mycket att göra och pratade lite skoj saker. Dagens funderingsämne var om det finns ett yrke som kan göra en jättetrist och torr kille lite mer intressant. Förslagen var många men inga verkade tillräckligt bra, så vi kom nog fram till att, nej det finns det inte. Vi pratade också om Ernst, antingen gillar man honom eller så gillar man honom inte. Terese gillade honom, men tyckte inte att han var snygg, åtminstone en poäng till henne. Vi andra 3 gillade honom inte och tyckte att han var lite för klämkäck.

På vägen hem testade jag den nya godisaffären, många sorter och bra blanding blev resultatet där, dit kommer jag nog fortsätta gå när jag ska köpa godis. Trevlig tjej i kassan gjorde intrycket bättre, passade på att planera morgondagen som ska spenderas med Åsa och om Ida hinner så möter hon upp oss på Bokmässan alias Mitt paradis på jorden.

Kom hem och möttes av massa problem, brevbäraren hade knölat ner min post i brevlådan och dessutom gett mig dubbelt med reklam, blir man glad eller? Jag hade fått räkningar från Kungälvs energi dessutom som skulle ha betalats den 30 sept, men jag hade fått dispens med ytterligare en månad eftersom posten hade skickat dem fel, till min gamla adress trots eftersändning, men jag vet inte ens om jag kan skylla på det. Hur intelligent är det av Kungälvs energi att skicka dem dit när jag har avslutat abonnemanget där och startat ett nytt här? Borde de inte ha förstått att om jag flyttar hit så vill jag ha min post hit? Så imorgon blir det en tur till både posten och Kungälvs energi för att få dem att kolla så att alla uppgifter stämmer, för så här kan jag ju inte ha det. Det ironiska är att jag dessutom har ringt flera gånger och efterlyst räkningarna eftersom jag visste att de skulle komma. Suck...

Men nu ska jag se lite How I met your mother en stund och ta mig något att äta, idag ska Barney hjälpa Marshall att köpa en ny kostym. Suit up! Sedan blir det Idol och Lyxfällan, får se vad som händer där emellan. Men imorgon blir det Bokmässan, weeii...

23 september, 2009

Den som går i borgen, går i sorgen...

Idag har jag läst så mycket jag bara orkar om borgen och allt vad det innebär, och en sak står klart för mig, jag kan inte för mitt liv begripa varför någon skulle gå i borgen för någon annan. Jag kommer inte göra det för någon betydande summa i alla fall. Jag har själv min pappa som har gått i borgen för mig för att jag skulle få min lägenhet, men det är ett hyreskontrakt och det går att säga upp med en bestämd uppsägningstid, så det kan inte bli några större summor. Dessutom har jag en vattentät budget, så han oroar sig nog inte så mycket och inte jag heller. Det är väl inte för inte som man är ekonom.

Aktiv dödshjälp - rätt eller fel?

Läste i tidningen att aktiv dödshjälp ska införas i Storbritannien enligt deras riksåklagare, de ahde frågat ett antal människor om det borde tillåtas i Sverige också. Märkligt nog var de flesta positiva till det. En enda av de tillfrågade var negativ, han ifrågasatte vem som skulle få lov att fatta beslutet om det var dags att döda en person.

De flesta tyckte att det var bra för att man ska slippa lida, visst det är väl bra, men chansen att man blir bra igen då? Var det ingen som tänkte på det? Och ännu viktigare, vem ska hjälpa människan att dö? Vem ska döda? Det jobbet skulle inte jag vilja ha i alla fall. Man måste sakna ett samvete om man kan leva med att man medvetet har dödat en människa eller åtminstone så är det ett allvarligt fel. Jag vet inte om jag vill att det ska tillåtas eller inte, kluven av det faktum att jag inte tycker att människor ska behöva lida i onödan och att jag inte tycker att det är rätt att döda.

Hot är bästa botemedlet?

Som det blåser idag, underbart, håret blir rufsigt på nolltid, luften känns friskare än någonsin och det känns som att vinden tar med sig allt som finns i dess väg och rensar upp. Den lämnar en med en sådan skön känsla, som att inget kan gå fel.

Har hittat lite läsmotivation idag, eller hot rättare sagt, jag får inte laga mat till mig om jag inte har läst ut den boken jag håller på med. Nu är det bara att hoppas på att det funkar också. Har varit ute i Kungälv och tittat i lite affärer med Lina, hon behövde en väckarklocka bland annat. Sedan var vi på Maxi och handlade lite, jag handlade till mig och hon handlade åt mamma som ligger hemma med den förkylningen som jag har haft och hon mår inte så bra.

Har varit uppe sedan före sju idag och dagen känns evighetslång. Men det är skönt på sitt sätt, funderar på att ställa klockan lite oftare. Man hinner så mycket och jag är inte ens speciellt trött trots att jag inte har sovit mer än 7 timmar, till skillnad från alla andra nätter senaste veckan där jag har ett snitt på mer än 10 timmar per natt. Kanske att jag börjar blir frisk på riktigt, snart dags att börja träna igen, jag har ju fått en tränings-dvd som jag gärna vill testa. Det ska vara bodycombat, låter lite kul. Jag är väldigt sugen på zumba annars, men det kostar 600 kr så det får vänta lite, jag prioriterar att simma just nu tror jag, har ju redan 2 typer av träning på dvd och dessutom min "walkman" som jag kallar honom, jag har ingen aning om vad apparaten heter. Dags att plugga, annars kommer jag bli väldigt hungrig snart.

22 september, 2009

Underlig dag

Idag har det varit en underlig dag, jag vaknade av att regnet piskade på rutan och att vinden lekte tafatt med mina utemöbler, men jag drog täcket över huvudet och somnade om. Så skönt att man är student, men jag vaknade ganska snart igen, det var ju nästan mörkt ute trots tiden. Lite deprimerande, men jag skrattade lite åt att min kusin var ute och hade orienteringsprov i skolan, hoppas det gick bra Andreas.

Jag skrattade betydligt mindre när jag packade ihop mina saker för att åka på golflektion, men vi klarade oss undan med lite duggande och mycket vind. Det började inte regna förrän lektionen var slut. Åkte förbi mammas jobb för att hämta lite saker och fick busa lite med Mattias och skoja, det var kul. Han var sista barnet kvar.

Läsningen går verkligen inte bra, jag saknar helt motivation, fortfarande. Men det kommer väl antar jag. Imorgon lär jag ju få tid att läsa så det räcker, det kommer en kille fårn hsb och ska fixa lite saker, han kommer vid halv 8 så det blir till att stiga upp i tid för en gångs skull. Jag som hade vant mig vid sovmorgon, det är så skönt att sova tills man inte kan sova en enda sekund till. Får nog krypa i säng lite tidigare idag än jag gjort de senaste nätterna, annars kommer jag väl öppna i morgonrock och det vill jag inte, jag vill vara duschad innan han kommer, helst ska frukosten vara klar också.

Nu ska jag vira min filt runt mig, för golfen gjorde mig alldeles frusen, sedan är det jag och One Tree Hill ända till Idol börjar om lite mer än en timme.

21 september, 2009

What a feeling...

Den här känslan är så underlig för mig och så oväntad, det trodde jag inte. Jag är verkligen duktigt på att förneka känslor. Helt emot mina vanliga standarder. Intressant.

Tv

Måndagar måste vara min nya favorit-tv-dag, från kl 20 går det bara favoriter ända fram till kl 23, och då måste jag till och med välja bort ett program som krockar med Svenska Hollywoodfruar som är så underhållande. Men minst lika underhållande idag var ju Tinas cookalong, Carolina Gynning kan vara det bästa som hänt svensk tv, hon är ju så kul, inte alls så blåst som man väntar sig. Underbar tjej helt enkelt. Dagens kommentar var Tinas felsägning till Carolina "du har ju jobbat som servis". Det blev ett gott skratt.

Brist på motivation...

Alla vet hur det är sista veckan i skolan före sommarlovet, eller fredag eftermiddag, speciellt om det är fredag före ett lov. Motivationen är lägre än den djupaste punkten på havsbotten. Det kan vara så att sista året i skolan är så, första veckan var jag på topp och läste en bok, sedan dess har det varit torka på läsningen, okej att jag har varit sjuk i en vecka, då kan man inte räkna med att läsa massa. Men veckan där emellan roade jag mig med massa andra saker och läste en halv bok, nu är det en och en halv vecka kvar till tentan och jag är noll motiverad att läsa. Imorgon måste jag verkligen tvinga mig, för nu är det knappast någon idé.

Måste verkligen inspirationen infinna sig innan tentapaniken gör det. För då kan det bli jobbigt. Men det är bara att räkna ner nu, bara 6 kurser kvar att tenta i, och med tanke på hur många tentor jag har gjort så är det ju en bagatell egentligen. Kom igen nu Frida, peppa dig själv! Mindre än ett år kvar, sedan behöver du inte göra prov på några år förhoppningsvis, nästa borde vara för att bli auktoriserad revisor. Jag skulle verkligen behöva en riktigt bra muta eller ett peptalk nu så jag kan få läsningen klar någon gång.

Hösten är här

Hösten är här, löven faller, kylan i luften på morgonen gör kinderna rosiga, regnet ger anledning till att stanna inne och se en film, mörkret gör att man gärna kryper upp i soffan med en filt och bara stearinljus som ljuskälla. Mysigare årstid finns kanske inte. Dessutom börjar julen så sakta närma sig och man kan se fram emot saker som att börja handla julklappar, tända adventsljusstakarna och många, många fler saker.

Snart är det dags att ta på sig tjocka koftor, stövlar, vinterjacka, halsduk och vantar, myset kan börja. Det är sista hösten i skolan också, med allt det innebär. En ny årstid innebär att man lämnar en gammal med allt den har betytt. Det ska bli skönt och jag ser med glädje fram emot hösten och vintern. Snart är det ju vår och sommar igen. Det brukar gå med en rasande fart.

Nu är det väl dags att plocka fram böckerna också, jag har ju inte läst en sida på över en vecka. Förkylningen har fått mig helt ur kurs, men nu börjar jag hitta tillbaka. Bara en och en halv vecka kvar till första tentan och den följs av fest! Det ska bli så kul.

20 september, 2009

"Why are you a cheerleader? No offends, but you're the least cheerful person I know." (Lucas Scott, OTH)

If I was a rich girl...

Förkylningen är på bättringsväg och jag har äntligen fått tillbaka lite energi. Är fortfarande inte på topp, men det kan man ju inte vara jämt. Idag har jag städat, det behövdes. Jag har diskat och betalat räkningar för ca 19 000, det kändes ju inte ett dugg deprimerande, nej då. Tur att det sprids ut på ett par månader och att jag har en bra budget.

Inspirerad av Lyxfällan så gjorde jag också en kalkyl i Excel som ska fyllas på varje dag så jag kan se exakt vad mina pengar går till, jag har insett att jag som de säger i serien "blöder pengar". Jag lever inte över mina tillgångar, jag bara lever upp det jag har. Men i år ska sparas också, min nya idol Gill Fielding ska bli min inspirationskälla.

Jag har också gjort min samhällsplikt och röstat i kyrkovalet, partiet jag ville rösta på fanns det inga valsedlar till, jag vet inte ens om de ställde upp, så jag fick helt enkelt ta det näst bästa, plan b. Inte så illa det heller. Jag har funderat lite över det här valet, jag är förvånad över att ingen, inte en enda person eller ett enda parti har försökt vinna min röst. Länge planerade jag till och med att rösta blankt, men min vilja att se till att vissa inte tar fler platser än nödvändigt fick mig att ändra min åsikt. Jag kallar detta valet för det hemliga valet, jag visste inte ens att det var val innan röstkortet damp ner helt oväntat i min brevlåda.

En annan märklig sak med valet var att det var många som ville rösta, jag fick stå i kö i nästan en kvart för att få lämna mina fyra kuvert. När jag skulle rösta till EU-parlamentet i somras var jag ensam i hela vallokalen. Märkligt! Prioritering?

Nu ska jag njuta av kvällen med först Top Model 12, sedan tvingas jag välja mellan Kändisdjungeln och Hål i väggen, svårt val. Jag vill ju gärna se Rafael åka ut, men det andra programmet är bara såå kul.

19 september, 2009

Gill Fielding är min nya idol!

Ibland stöter man på ett eller annat vis på en människa som förändrar ens liv, idag har jag sett en person på tv som förändrade mina tankar och som imponerade djupt på mig, jag vågade knappt ens lämna tv:n när det var reklampaus. Tänk om jag skulle komma för sent tillbaka och missa en sekund. Det skulle inte gå för sig.

Programmet hette The secret millionaire och personen som imponerade på mig var finansexperten Gill Fielding, kvinnan är helt otrolig. Hon växte upp i helt fel del av London, den fattigare delen, var man född där var ens chanser i princip obefintliga att komma någonstans i livet. Men hon hade lyckats, tyvärr missade jag början på programmet så jag vet inte om hon berättade hur hon hade burit sig åt. Men klart stod i alla fall att numera hade hon drygt 15 000 000 pund. Hennes barn kunde välja och vraka i livet och varje vecka la hon ut ca 20 000 pund på småsaker. Det är inte så lite det.

Nu hade hon bestämt sig för att hon ville besöka sin barndoms kvarter och ge tillbaka lite, så hon tog ett jobb som servitris och började prata med den lokala befolkningen för att hitta personer som behövde hjälp. Hon letade runt och ställde upp som volontär på flera olika projekt. Till slut så bestämde hon sig för att hjälpa ett par som drev en dansskola genom att finansiera skolan under ett år och dessutom ge dem ett startkapital som om den förvaltades rätt skulle kunna räcka resten av deras liv.

Hon valde att hjälpa en liten flicka på 11 år vars högsta dröm var att dansa och gå på scenskola, men vars mamma var ensamstående och inte har råd att låta dottern som var en stor talang göra detta. Hon lovade att betala flickans danslektioner, scenskola, danskläder och dansskor fram till hon blir 16 år.

Till sist hjälpte hon också en kvinna som hade det dåligt ställt men som ägnade all sin energi åt att hjälpa ensamstående föräldrar, hon bodde med sin man och sina två barn (ett tredje var på gång) hos någon av deras föräldrar, jag minns inte vem. Så hon gav kvinnan 5000 pund för att hjälpa föräldrarna, den summan räckte för att hjälpa 70 personer, hon gav företaget en ny dator med all mjukvara som kunde behövas, och sist så köpte hon ett hus för 80 000 pund till den lilla familjen så de skulle slippa trängas i trerummaren. En och annan tår trillade på min kind när jag såg deras otroliga glädje. Programmet berörde verkligen.

18 september, 2009

This girl is not ready to give up her dream! Not yet!

You better bring it!

Du tror att ingen förstår, att ingen ser, men jag känner dig bättre än du tror. Jag vet precis vad du tänker ibland och just nu. Du är inte säker på dina känslor men förväntas vara det så då spelar du en roll. Du är en fantastisk skådespelerska. För i ärlighetens namn så tror jag att jag är den enda som har genomskådat dig. Det tog ett tag innan jag knäckte din kod, men när jag väl har gjort det så är det glasklart. Jag undrar nästan varför jag inte såg det tidigare.

Jag har varit där du är, inte bara en gång utan flera. Man förväntas känna något och man spelar rollen som efter ett manus, säger rätt saker vid rätt tillfällen, gör rätt saker när man förväntas göra det. Men du missar en sak, en viktig detalj och det var det som avslöjade dig, för oavsett hur mycket dina läppar ler och dina ögon glittrar så kan du inte dölja ditt naturliga kroppsspråk och dina spontana kommentarer. Ibland glömmer du tänka innan kommentarerna slipper ur dig. Om du vill att folk ska tro dig måste du spela rollen övertygande, annars blir du aldrig en stjärna i din egen film.

Idag väcktes jag av ringklockan på dörren, gissa om jag blev förvånad, det var Lina som kom en timme tidigare än förväntat och jag sov så gott, men vad gör man, det var ju bara att släppa in henne. Men jag höll på att somna trots att hon pratade på om helgens äventyr och hur kul det skulle bli med lite fester som väntar i oktober. Men när hon väl hade gått en timme senare var jag ju redan klarvaken, om än trött, jag har ju hostat större delen av den här natten också. Så jag bestämde mig för att ta en dusch istället. Dum idé! Jag hade hela håret fullt med schampo när varmvattnet försvann. Brrr... Men ca 10 minuter senare kom det tillbaka, så då stod jag i duschen i ytterligare en kvart tills huden var alldeles röd av det varma vattnet och det riktigt brände. Så skönt! Finns det något bättre än en riktigt varm dusch?

Sedan har jag hostat och haft Bring it on-maraton, såg film nr 2 och 3. Den första såg jag ju redan i lördags. Är fortfarande hängig, skoldagen igår gjorde det inte bättre, jag var ju helt slut och det tycks sitta i idag. Men jag har ju ingen brådska med skolarbetet än, jag får helt enkelt ta det i den takt som går nu. Tur man kan disponera tiden själv ibland. Det lär bli en lugn helg, jag har avbokat bion med mamma, hon ringde förut från jobbet, en liten kille sa till henne i andra änden "ta inte den snabba cykeln", så charmigt, som att fröknarna helt plötsligt skulle börja sno cyklarna framför näsan på barnen. Jag fick mig ett gott skratt.

17 september, 2009

Snyggast

En dag i skolan, redovisningar, det gick bra, jag fick behålla rösten hela dagen. Men det känns ju lite underligt att man är helt slut efter att ha gått en dag i skolan, vi började kl 10 och slutade strax efter 14:30. Det känns snarare som att jag har jobbat två veckor i sträck utan en enda ledig dag. Hur kan det komma sig? Mikaela fällde i alla fall den skönaste kommentaren idag; "vi kanske inte är bäst, men vi är i alla fall den snyggaste gruppen!" Underbart peptalk precis före redovisningen.

Men en glad överraskning var att mina filmer redan hade kommit, det tog inte ens 2 dygn. Älska näthandel ibland. Jag har beställt ganska många gånger, men bara fått fel en gång och då löste de det på absolut bästa sätt. Till och med bättre än att gå i affärerna själv. Snart, snart är det idol och sedan kommer ju kändisdjungeln. Men efter det lär jag nog somna, höll ju på att somna redan på tåget hem. Tur att Mikaela underhöll mig med skämt om Äldste Hepburn som satt framför oss på tåget. Han såg dock inte ut att vara en dag över 25, så jag undrar lite hur ung "Yngste Hepburn" är, skämt åtsido. Inte ett speciellt bra sådant heller.

Nu ska jag hämta mig en baddare som jag köpte på Bräckboden igår och njuta av kvällen och den fina solnedgången som jag ser genom vardagsrumsfönstret. Tur man har balkongen på den sidan. Vackrare kvällar kan man nästan inte få.

16 september, 2009

Hes, hesare, Frida

Har jobbat idag, hostan har blivit värre och jag får ont i hela bröstkorgen varje gång trots att jag tar min hostmedicin 3 gånger dagligen som en duktig flicka. Lika ofta som jag tar nässpray för övrigt. Jag har blivit hes också, tänker på Karin som älskar att vara hes. Det gör dock inte jag, jag vet inte hur många gånger jag har fått upprepa mig för att kunderna inte kunde höra vad jag sa. Jättejobbigt när man står i kassan. Så nu på kvällen har jag knappt sagt ett ord, allt för att spara mig till imorgon. Det är ju redovisning i skolan, muntlig, så klart! Hoppas jag kan prata i ca fem minuter, så kan jag vara tyst resten av dagen. Hoppas också att jag orkar med hela dagen och inte missar något.

Idag har jag nått ett nytt lågvattenmärke när det gäller tv, eller, egentligen började det igår. Jag har blivit lite smått beroende av kändisdjungeln, det är ju pinsamt, för bra är det egentligen inte. Men något håller mig kvar, jag tror att det är de knäppa utmaningarna. För vem vill inte se Catarina med C sjunga scaryoki? Direkt efter det väntar sängen, annars kommer jag aldrig orka morgondagen, kanske att lite sömn kan fixa min röst. Har köpt halstabletter för säkerhets skull. Godnatt!

15 september, 2009

Attack!

Har varit och fått den sista sprutan mot livmoderhalscancer idag, nästa vaccin blir väl influensa om de får hit det någon gång. Har inte bestämt mig helt för att ta det, men det lutar åt det i alla fall, jag har bara haft influensa en gång, så det känns ju lite som att oddsen inte är på min sida. Annars har det varit mycket sprutor i år, 4 stycken so far.

Hela armen värker, första gången jag gick och tog en spruta ensam, jag är livrädd för nålar så jag är lite stolt över mig själv. Men till min stora skräck var det attack-läkaren som ropade upp mitt nummer, mannen har ett sätt att sticka in sprutor genom att attackera, det gör dubbelt så ont när han sticker. Förstår inte varför han gör så. Men efter 20 min väntetid, 2 min hos läkaren ca 5 sek med själva sprutan och 1400 kr så var det klart.

Jag gick lättad vidare till apoteket köpte nässpray och hostmedicin, har ju blivit enormt förkyld helt plötsligt. Sedan till affären, köpte en tidning och lite kakor som tröst och belöning, hittade Tom&Jerry-kex och kände mig lite nostalgisk, var tvungen att köpa dem och de är lika goda fortfarande. Jag fick också en grön Tom, man måste ju spana in leksaken så klart.

Köpte mig en kycklingsallad på vägen hem och åt den framför Extreme Home Makeover, till detta tog jag en shot med hostmedicin, det smakade lika illa som jag mindes. Blä!

14 september, 2009

Sista sommarträningen idag på klubben med hela laget, det kändes lite sorgligt, jag vet att jag kommer träffa dem igen varje gång jag är där nästan, men då kommer ju inte Graham bossa runt oss på samma sätt, och det har en viss charm. Sedan är det ju bara ungefär en månad till vinterträningen börjar, så det går väl ingen nöd på mig, och jag har ju en lektion inbokad nästa vecka. Men det känns lite som att skiljas från en kär vän.

Daniel var där och vi tog igen lite tid som vi missat, vi ses ju ungefär lika ofta som förut, men nu är det så många fler människor runt oss än vi hade förut och han har ju sin Johanna nu, men idag blev det lite snack, bara han och jag, tillbaka till gamla tider. Det var ju honom som jag pratade mest med på min gamla klubb eftersom vi var de enda som var ungefär lika gamla. Det blev naturligt, de flesta andra var mycket yngre. Så jag är glad att han bytte också, kom som en glad överraskning.

Nu ska jag fortsätta se på Svenska Hollywoodfruar, jag skrattar redan.

13 september, 2009

I've got the power

Du har satt mig på prov, ett prov du inte har en aning om, men informationen du matar mig med har gett mig en större möjlighet än du vet om. Jag skulle när som helst kunna sabotera allt för dig. Det enda som håller mig från att göra det är att jag vill vara en bättre människa än så. Jag hoppas verkligen att jag kan vara det också.

Makt är en stor sak, något som inte alla människor borde erfara, den som söker makt är oftast den som är farligast när han eller hon hittar makten, men ibland faller makten rakt på en intet ont anande individ. Jag vill tro att jag tillhör kategori nummer två och för att jag ska kunna tro på det själv så tänker jag leva med vetskapen att jag kan slå omkull hela din tillvaro men låta bli att utnyttja chansen. För även om inte du är värd bättre, så tänker jag inte lägga mig på den nivån.

Att vara eller inte vara... idol...

Ännu en repris på tv som får mig att fundera, den här gången är det idol. En kille traskade modigt in till juryn, jag är imponerad av att folk ens går dit, själv hade jag inte velat bli sågad inför en stor del av svenska folket. Han öppnar munnen och börjar sjunga, jag lyssnar, han sjunger definitivt inte bra, men det är inte det som får mig att fundera.

Visst undrar jag hur folk kommer på tanken att ställa upp när de så uppenbart inte kan sjunga, men det han fick mig att fundera över var vilken låt han sjöng. Den var så bekant, men han lyckades göra det så jag kände igen den och visste att jag egentligen gillade låten. Men hans lite olyckliga melodival (om han nu valde) gjorde att jag inte kunde komma på vilken det var. Idol är inte bara en sångtävling det är också ett massmord på bra låtar.

Jag tycker personligen att det är just de dessa första veckor med uttagningar som gör hela programmet kul, mellanfasen när det ska gallras hoppar jag helst över, jag tappar tålamodet, kanske att jag ser något program i slutet, men troligen inte. Hade det inte varit för de som kan ta död på den bästa låt så hade programmet helt enkelt inte vara lika stor underhållning.

12 september, 2009

Ja, jag vill leva, jag vill dö i Norden

Jag har funderat igen, den här gången över den svenska andan. Sitter och ser på reprisen av Doobidoo, de skulle sjunga låtar som hade något med Kungen att göra, Anne-Lie Rydé och Måns Zelmerlöw kommer på tanken att sjunga nationalsången, men det är nästan så att de ber om ursäkt och säger att de känner sig lite nationalistiska. Men då undrar jag, vad är det för fel på att känna sig svensk och vara stolt för det? Varför skulle man inte få sjunga sin nationalsång i tv, i en kanal som dessutom heter SVERIGES television? Jag förstår inte. Men det kanske bara är jag.

Jag är svensk och jag är stolt över det, jag gillar mitt land och tycker att man ska få hissa flaggan och sjunga nationalsången och gå i kyrkan på skolavslutningen om skolan vill det, vi är i Sverige och det är en tradition, så har man gjort länge. Så varför skulle man inte få göra det, vi tillåter utlänningar att komma hit och föra med sig sina traditioner, men vi får inte hålla våra, jag har inget emot nysvenskar eller invandrare, beroende på vad man vill kalla dem. Jag tycker snarare att det är en självklarhet att vi ska hjälpa dem som inte har det lika bra som oss.

Men jag vill inte behöva skämmas över att jag gillar mitt land för att man kan bli uppfattad som rasist. Jag är minst lika stolt över att vara svensk för att Sverige är ett land dit flyktingar kan komma och känna trygghet, för att vi tar hand om varandra genom skatter och slänger inte ut någon som behöver vård bara för att den inte kan betala. Sverige är mycket mer än flagga, nationalsång och kyrka på skolavslutningen, men bara för att vi har många invandrare tycker jag inte att man ska behöva ursäkta sig för att få sjunga "Du gamla, du fria". De är ju också svenskar och kan väl stämma in i sången istället.

10 september, 2009

Sol + båt + wakeboard = sommarens sista dag?

Har varit och shoppat idag, jag och Åsa lösa i Nordstan, det var kul, som att ha en egen barbie i jätteformat att klä upp, hon fick så fina och snygga kläder. Eller fick och fick, hon fick betala för dem. Men hon kommer vara så snygg, det är det viktiga.

Sedan åkte vi på en båttur med Linus och Martin, och lite senare plockade vi upp Martins sambo Karin också, det var jättekul. Jag skulle vilja säga att jag hade glömt hur mycket jag älskar havet, men så kom jag på att jag var på älven och åkte, så jag får väl säga att jag har upptäckt hur mycket jag älskar den. Soligt, lite svalt, inte så salt som en båttur normalt är, men precis lika underbart som alltid.

Martin, Linus och Åsa åkte wakeboard, det verkade väldigt kallt, men duktiga var de. De hoppade och gjorde massa saker, även om vurporna var mina och Karins favoriter, vi satt i fören och åt choklad medan de andra turades om att roa sig i det kalla vattnet, jag vet att det är kallt för jag stack ner handen i vågorna och kände på det. Det kan man ju göra i älven när man inte riskerar att få en brännmanet på handen i farten.

Fick 2 nya golfkompisar också i Martin och Linus, ska ta en tur med dem på GGCC någon dag, ska bli kul. Kul med nytt folk, Linus är väl inte så ny kanske, men de andra har jag aldrig träffat förut, även om det var något bekant med Martin. Men Kungälv är ju inte så stort.

09 september, 2009

Gäääsp...

Är så trött och gäspar hela tiden, har gjort det ett par dagar, verkar som att två veckor med alldeles för lite sömn tar ut sin rätt nu, sover mer än 8 timmar per dygn nu och är ändå helt slut. Har inte ens förmått mig att träna på 3 dagar och de 2 närmaste hinner jag inte heller. Så det får vänta till helgen, men jag kan glädja mig med att vågen visade på ett helt kg mindre idag än för några dagar sedan. Det känns i alla fall bra.

Har jobbat idag och det har varit de uddas dag, en kund förklarade sin stora kärlek till en manga-figur bland annat, och då var hon ändå inte konstigast. Det har varit så många att jag började fundera på hur många sådana det kan finnas i en så här liten stad.

En annan sak som jag funderade på när jag var på Hagateatern var hur det fungerar med skägg, om man har rakt hår, kan man då ha lockigt skägg och om man har lockigt hår kan man då ha rakt skägg? Eller hör det ihop? Rakt hår=rakt skägg och lockigt hår=lockigt skägg? Någon som vet så får ni gärna upplysa mig, vet att jag funderar på knäppa saker ibland, men frågar man inte får man inte veta. Nu ska jag njuta av ett avsnitt av OC, jag trodde ju att jag skulle få se "Vad blir det för mat?" kl 19:30 och Idol kl 20.00, men så visade det sig vara fotboll så Idol kommer inte förrän kl 21, och det andra uteblir. Jag som skyndade mig för att se det... Så är det ibland.

08 september, 2009

Kan inte sluta le

Hur kan man bli så glad av så lite, känner mig som världens gladaste just nu, kommer nog ha ett leende på mina läppar konstant i minst en vecka. Inte utan att man känner sig lite fånig för att man är så lättpåverkad.

Varit på golfen och tränat, massa kul typer där och massa oanständiga skämt. De censureras härifrån dock. Har äntligen bestämt datum för min inflyttningsfest, nu återstår resten, men jag har ju 3 veckor på mig, så det ska väl gå att ordna.

Memories

Man säger ofta "du kommer över det med tiden", men jag är helt övertygad om att vissa saker kan man inte komma över, däremot kan man vänja sig vid det. Kroppen har något slags inbyggt försvar mot oförutsedda händelser. I mitt fall är det en tid av minnesluckor, jag inser att jag måste ha gjort vissa saker, men har inte det minsta minne av det. På ett sätt skrämmer det mig, men samtidigt gör det att jag slipper återuppleva vissa hemska minnen som jag borde haft.

7 månader och 2 dagar sedan beskedet, jag minns mindre och mindre känns det som, trots att det ibland kommer någon detalj som jag måste fråga någon om, någon som minns, för jag tycks vara den enda som inte minns. 7 månader och 2 dagar och jag har fortfarande inte riktigt förstått, hur lång tid kan det ta innan man inser att det är sant? För jag vet någonstans inom mig att det är sant, men ändå känns det så enormt overkligt.

Räddningen var nog vardagen, att trampa på som vanligt, jobba stenhårt och fokusera på annat. Det räcker inte med att vara upptagen fysiskt, man måste se till att hjärnan inte får en chans att tänka tankarna om det, kan man var upptagen med annan tankeverksamhet också så kan man klara sig länge utan att tänka. Det är de lediga stunderna som ger en tid till att tänka. Jag har en hatkärlek till de stunderna, det är skönt att slappna av, men ibland undrar jag om jag verkligen borde lämnas ensam med mina egna tankar.

07 september, 2009

Bra, bättre, bäst?

Bättre dag idag, bättre humör, bättre resultat, ingen huvudvärk, bättre helt enkelt! Allt tycks ha gått min väg nästan, kände att jag fick hålla tillbaka ett gigantiskt leende på föreläsningarna idag för att inte folk skulle tro att jag var knäpp och att krediträtt var det absolut bästa jag visste. Många har förgyllt min dag, en hälsning från en speciell person imorse, goda vänner som jag egentligen inte tänkt på så mycket förut som visade sig vara en stor trygghet trots allt, sammanhållningen är inte så dum och att inte förglömma en nygammal barndomsbästis på facebook och en chatt med den bästa Ida som finns.

06 september, 2009

Helgen med konstiga kommentarer

Vilken helg det har varit, fredagen var ju helt kass och slöseri med tid i mina ögon, men lördagen var betydligt bättre, upplyft av det som väntade mig på kvällen vaknade jag på strålande humör och inte ens åsynen av mina jobbigaste kunder på jobbet kunde få ner mig på jorden.

Sprang nästan från jobbet, snabbt in på Konsum och handlade lite, hem, äta, prata i telefon (för självklart ringer det när man har som mest bråttom), duscha, sminka sig, packa ihop det som behövs och sedan springa till bussen, allt detta på mindre än en timme. Är lite imponerad av min snabbhet när det verkligen gäller. Mötte upp Lina vid tåget, hon och Malin skulle låna min lägenhet när jag var borta och sova över hos mig sedan, så hon behövde mina nycklar för att komma in.

Sedan bar det av till Johanna i Brunnsparken där jag mötte Ida och hennes vänner Anton och Sandra. Vi satte oss på caféet Fröken Olsson och fikade, de har verkligen massa goda saker, men jag som knappt hann äta innan nöjde mig med pannkakor istället för sötsaker. Blev hallonsoda till dock, lite nostalgi där. Ytterligare en vän till Ida gjorde oss sällskap, Sara som är från mina hemtrakter, alltid kul att träffa någon med lite gemensamma bekanta.

Vi mötte upp Karin utanför Hagateatern, som var något full, så full att bartendern som också är Idas pojkvän Johan var förundrad över hur många som kommit, som Karin diskret viskade till mig "det måste vara rekord, de borde vara här från Guiness rekordbok och fota". Vi hamnade först i barkön av misstag, även om Anton starkt tvivlade på att det var ett misstag, där blev vi nästan nersprungna av diverse olika typer varav några luktade fisk (kom troligen från kräftskiva) och två till och med luktade luftmadrass?!?!

Inte blev det mycket bättre av när vi väl gjorde entré i själva teatersalongen, där fick vi sitta i trappan, snacka om träsmak, men musiken var bra och sångaren var dessutom rätt kul, så det gick ingen nöd på oss, jag och Kars satt på samma steg och fick gång på gång försöka skapa plats mellan oss så att folk kunde passera, jag fick på så vis riktigt bra kontakt med ett element. Men i pausen snodde vi en hel bänk, Saras kompis Emma hade ju kommit vid det här laget (en tjej som jag kände lite grann från grundskolan, också från mina hemtrakter) så vi var ganska många. Klart bättre sittplats. Kanske inte kändes lika bra när sångaren undrade varför vi oroade oss för svininfluensan, vi satt ju tydligen i en gammal porrbiograf, så vi hade värre saker att fundera på tyckte han.

Efteråt skildes åt, jag, Ida och Anton hamnade på the Bishop Arms med cider/öl. Väldigt mysigt och trevligt. Vi hade massa skoj att prata om, som det sista bandet som spelade, Pinto, tjejen vid keyboarden hade en otrolig energi och såg ut som att stå på scen var det bästa hon visste, eller killen med elgitarren på ena kanten som gjorde danssteg á la Footloose. Men också om jobb, kärlek, kungafamiljen, ja det fanns nog inte mycket som inte togs upp.

Anton var tydligen yrkes militär eller soldat, jag vet inte riktigt om det är någon skillnad och jag minns inte exakt vad han sa. Det roliga var dock att jag pratade med mamma och pappa om det sedan, pappa frågade om han var någon sorts befäl, och jag hade ju hört honom nämna något om att han var officier så det kunde jag ju svara ja på. Då säger mamma "han var kort va?" jag tittade förvånat på henne och svarade "ja, hur visste du det?". Hon svarade som om det vorde världens mest självklara sak, "de brukar vara det, se bara på Charlottes man". Hon och pappa trodde att det var ett sätt att få bekräftelse, vilket stämmer rätt bra med Idas beskrivning av hans och Sandras lite småflirtiga sätt mot varandra, det var tydligen ett sätt för dem båda att få lite bekräftelse, men ingen var egenligen intresserad av den andre. Märkligt!

När jag kom hem mitt i natten hittade jag Lina och Malin framför TVn med en riktigt kass film, de tyckte också det, så de stängde av den efter ett tag och kollade på OC istället, vi snackade lite. De hade sett på en skum film om några som skulle göra en hemgjord porrfilm (mycket porrprat på en kväll) och hade skojat om vilka som skulle få vara med om de skulle göra varsin egen, helt sjukt samtalsämne, men ganska underhållande. Men trött som jag var så kunde inte ens det hålla mig vaken länge.

Idag har det varit betydligt lugnare. Jag tränade imorse samtidigt som jag kollade på Biggest loser, det programmet inspirerar verkligen till viktnedgång och fortsatt träning, sedan fixade vi i ordning här efter nattgästerna innan vi åkte till farmor och farfar på middag. Mysigt med en familjemiddag. Sedan lämnade mamma, pappa och Lina av mig här för att hälsa på morfar på sjukhuset, han är inte allvarligt sjuk, men de har honom på observation tillfälligt. Jag ville inte följa med, sjukhus får mig att må dåligt (lite ironiskt kanske) men jag blev skrämd av en läkare som liten och hela mormor-cirkusen på sjukhuset fick mig att aldrig mer vilja åka dit om jag inte måste.

Så jag stannade hemma och såg Taken istället. Jättebra film, se den! Aktuellt ämne, den är hemsk, jättehemsk, men den tar upp det man måste veta, någon måste ta upp det och någon har gjort det nu. När vi ändå är inne på ämnet så tycker jag att alla ska läsa Såld av Natasha T och Vera Efron och Kvinnorna på 10:e våningen av Karin Alfredsson, den första är en självbiografi av en rysk tjej som luras in i prostitution och den andra är en deckare som tar upp försäljningen av såväl flickor som kvinnor i Vietnam. Bra böcker som är klart läsvärda. Kanske att ämnet snart kan tas på större allvar och att fler kan hjälpas ur sitt helvete.

Nu ska jag snart sova, det är ju skola imorgon, och sen dag, så jag missar golfträningen om inte något oförutsett händer på vägen. Skolan måste ju gå före dock. Sov gott!

04 september, 2009

Friends are forever!

Vad vore livet utan vänner? Jag tror att jag har en aning, men jag är enormt tacksam för de som visat att de finns där no matter what, och som helt ärligt säger sin åsikt på ett sätt som jag uppskattar, speciellt vill jag hylla vänskapen av 2 vänner som står mig närmare än några andra (bortsett från min syster då) Åsa som jag har känt sedan jag var 3 år, vi har lekt tillsammans som små, gått i samma klass i 9 år, varit separerade tidvis men det känns ändå som att inget kan bryta isär oss, vi är och kommer förhoppningsvis alltid vara riktigt bra vänner.

Den andra är Ida, fantastiska Ida som kan få mig att skratta i de mest tragiska kunder, som alltid ger komplimanger och står vid min sida i vått och torrt, som gör livet lättare och roligare. Hade jag inte haft er denna sommaren hade jag nog mått betydligt sämre, ni är bäst!

01 september, 2009

Gaaaaaaaaaaaaaahhhhhhh!!!!!

Huvudvärk som bultar i hela huvudet, enormt trött och ledsen, skoskav så jag har blåsor både på tårna och hälarna, en konstig dag med irriterande kille på tåget, underlig stämning med klasskamraterna, en konstig blick från en som inte förstod och inget visste, en luftbubbla runt mig som var högst ofrivillig men ditsatt av andra, dagen har varit hemsk helt enkelt, snart går jag och lägger mig innan något mera händer som får mig att bryta ihop mer än jag redan har gjort. Dagens enda två ljuspunkter; Sara som visar prov på stort tålamod och försöker och Åsa som ringde och bokade in roliga saker på min enda lediga dag imorgon. Godnatt!