Indisk musik, inget för amatörer

Någon sa till mig en gång att ingen dag är slöseri om man lär sig något nytt och dagens lärdom är att indisk musik inte är att leka med. Vi hade ett par nya låtar på zumban idag och den indiska gick så enormt fort i tretakt att man knappt han lyfta foten från golvet innan det var dags för nästa fot. Pulsen var på topp efter det och svetten rann ordentligt. Men det är ju skönt att veta att passet ger något i alla fall.

Annars har det varit en del tid som man skulle kunna säga har varit slöseri idag, men det beror på hur man ser det. Jag skulle städa, men så blev det inte, för jag var helt slut och kom aldrig riktigt igång. Jag väljer dock att se det som att jag antagligen behövde ta igen mig efter 12 dagar med aktiviteter i ett, så den här helgen har det slappats på hög nivå. Fast igår kom Lina hit på kvällen, så vi hade lite filmkväll och då fick jag inte slappa. Jag var ju tvungen att få ihop mina steg och för att få det utmanade Lina mig, vi såg b la annat en cheerleadingfilm och under den var jag tvungen att dansa så fort det spelades musik i filmen tills jag hade fått ihop mina 10 000 steg, det tog inte lång tid att få ihop de 5000 som saknades.

Fjäril

"I always wondered, when a butterfly leaves the safety of its cocoon, does it realize how beautiful it has become? Or does it still just see itself as a caterpillar?"

Jag tror det är så att fjärilen fortfarande ser sig själv som en larv, för jag känner så ibland. Oavsett hur mycket jag har förändrats, framför allt sista året, så är jag fortfarande samma tjej som jag var från början. Hennes känslor och tankar kommer antagligen alltid vara en del av mig även om jag är någon annan nu.

För visst är det så att oavsett hur mycket av det man lämnar bakom sig så är det alltid en del av den man är, för det är allt det som har format en till den man är. Skillnaden är att man kan fälla ut sina vingar och flyga bort med vinden.

Citatdags

Jag tror det är dags att bjuda på lite roliga citat igen:

Min kusin Mattias: "Alltså kolla! Frida står väldigt manligt!"

Jag: "Minns ni Pernillas konfirmation, då fick ni mig att känna mig så gammal."
Mattias och Andreas: "Vad då?"
Jag: "Ni skulle ut med era moppar och jag frågade vart ni skulle, då svarade ni att ni bara skulle åka runt och jag svarade, jaha, bara chilla? Då sa ni att det inte var någon som använde det ordet längre."
Andreas: "Men det var ju sant!"
Mattias: "Det var så ute att det har blivit inne igen nu!"
Vi fortsatte diskutera uttryck och jag drog exempel på ord vi använt som ballt, fräsigt, sjukt bra och fler i den stilen.
Mattias efter en bra stund: "Men hur mycket äldre är du än oss?"
Jag: "Jag är 5 år äldre än Andreas, 6 år äldre än dig och 7 år äldre än Pernilla, jag hann till och med börja skolan innan hon föddes."
Mattias: "Nu låter det som du är hur gammal som helst!"

Jag kallade Mattias, 17 och Andreas, 18 för killar varpå Mattias med ett förolämpat tonläge svarade: "Killar?!?!"
Jag: "Ja, är ni inte det då?"
Mattias: "Nej!"
Jag: "Nähä, men vad är ni då?"
Mattias: "Medelålders!"

På jobbet
Jag: "Jag behöver mer notisar, röda eller gula, för jag har redan blå och gröna."
Anette: "Det finns bara blåa."
Jag: "Då tar jag gula!"

Anonym om 80-talisterna på jobbet: "Vad då generation 80? Jag trodde de tillhörde generation XY?"
Anette: "Nej, det är Frida som tillhör den generationen, ni vet extra young!"

Och så en bonus som jag hittade nedklottrat på en bit papper, gissningsvis från gymnaisets ekonomilektioner, jag vet inte ens vem som sagt det tyvärr: "Men varför är det inklusive moms när jag har skrivit utklusive här?"

Filmdag

Om jag kunde önska hur den här dagen skulle se ut så skulle det vara en varm och solig sommardag och jag skulle befinna mig på golfbanan, spela 18 hål med trevligt sällskap och sedan luncha i restaurangen. Kanske ta ett dopp i poolen efteråt, visst låter det härligt?

Istället så är jag hur trött och seg som helst trots 9 timmars sömn, tyvärr vaknade jag redan vid halv 9, men jag lämnade inte sängen förrän vid 10. Har man sovmorgon så har man och då gäller det att utnyttja den ordentligt. Det är grått väder ute och jag har inga som helst planer på att golfa.

Ibland har man filmkvällar, så jag har kommit på den briljanta idén att jag ska ha en hel filmdag, varför inte liksom. Jag är trött och har inget jag måste göra förutom att tvätta, städningen får vänta till imorgon, för jag orkar helt enkelt inte. Så jag har plockat fram några romantiska komedier som jag ska roa mig med, men först får det bli en tur till affären, för man kan ju inte ha filmdag utan lite snacks...

Efter slutsummeringen så blev det en bra dag ändå

Henrikarna gjorde sitt lilla test med mig idag och jag klarade mig helt okej. Bra det, för jag var lite nervös helt ärligt. Jag kände en stark lust att fly rummet när de började. Två killar sittande mitt emot mig som ställde frågor och blockade utvägen. Så det var ju helt enkelt bara att göra sitt bästa. Jag fick också äran att hålla tal för hela kontoret, bara 60 pers, kändes lite skakigt i benen måste jag medge. Men det gick rätt bra och Jennie, Andreas och Björn gav mig tummen upp efter, dock var det antagligen för att de var så lyckliga att de slapp prata, men ändå.

Men eftermiddagen fylldes av något betydligt roligare, vinprovning och sedan lite festande, jag, Henrikarna, Björn och Andreas var de tappra som stannade kvar till sist och jag lärde mig en läxa, man ska inte leka "Jag har aldrig" om man är ensam tjej med 4 killar. Men kul var det i alla fall och jag är rätt imponerad av det faktum att min mamma tyckte jag lät väldigt nykter, för det är inte den effekten vin normalt sett har på mig. Men jag skärpte mig ju rätt mycket när jag pratade med henne. Men tydligen hade jag skickat ett sms med rätt många felstavningar till henne och jag som ändå läste igenom och rättade till en hel del. Så kan det visst gå.

Varde ljus

Jag fick ett sms sent en kväll för ett par dagar sedan, jag hade precis somnat, men i förvirringen så förstod jag inte riktigt vad det var som lät och tänkte verkligen att jag var på tok för trött för att gå upp redan. Jag trodde med andra ord att det var morgon och det tog en stunds stirrande på klockan innan jag kom på att jag hade sovit i kanske 5 min.

Jag roade mig med att skoja med Henrik B igår, jag tejpade för det lilla hålet på datormusen som gör att pilen rör sig på skärmen. Han satt en bra stund och funderade på vad det var som hade hänt och var rätt irriterad över det eftersom musen aldrig hade krånglat tidigare. Jag fnissade jag fick gömma mig bakom pärmarna för att han inte skulle se mig när han drog ur sladden och kollade och vände på den och konstaterade att det lyste rött men han upptäckte ändå inte min lilla tejpbit. Till slut kunde jag inte hålla mig och när han väl kom på problemet tyckte han också att det var rätt kul, så nu har vi fixat till det på Henrik J:s mus också. Hoppas verkligen jag kommer in före honom imorgon.

På vägen hem från jobbet skulle jag köpa reflexer, vilket för övrigt inte är jättelätt i Nordstan, man kan ju tänka att allt borde finnas där, men det tog ett tag innan jag hittade reflexer. Men till slut så räddade Stadium min dag, okej att det står Stadium på, men jag orkade verkligen inte leta mer, så jag blev väldigt lycklig ändå. Jag fick också köpt en lampa, inte vad jag hade tänkt, men jag behövde en. Den jag hade lånat av mamma och pappa för att ha i sovrumsfönstret började leka disco, så jag vågar inte ha den tänd. Men för 147 kr fick jag hela paketet inklusive en energilampa och det lyser riktigt ordentligt. Jag får nog överväga en svagare lampa nästa gång.

Hollywood

När man är supertrött borde man verkligen gå och lägga sig. Problemet är bara att det är Hollywoodfruar på TV och man vill ju inte gärna missa Maria Montazami. Så det får bli till att sova mer någon annan natt. De andra fruarna hade jag kunnat tänka mig att missa, men Maria är ju störtskön.

Tuff dag på jobbet idag, datorn har inte varit min vän, ibland är den som en treåring i trotsålder och jag är den desperata föräldern som inte lyckas övertyga den om att det är jag som bestämmer. Men imorgon är det en ny dag och det kan ju bara bli bättre. Det blev förresten redan bättre på vägen hem, jag fick 20 % rabatt på ett läppglans utan att jag hade räknat med det och så fick jag sällskap på bussen hem av en bekant.

Men nu är det i alla fall dags att sova lite, för nu blir det inga mer Hollywoodfruar förrän nästa vecka.

Familjedag

Det har varit en dag i familjens tecken idag, blev hämtad vid 10 i morse, åkte hem till dem, hjälpte till med lite städning, körde ett träningspass och umgicks med Lina. Senare på eftermiddagen begav vi oss till morfar. Han fyller 82 idag, gammal som gatan tänkte jag säga, men han är till och med äldre än så. För gatan han bor på och även den där jag är uppväxt kom till ett bra tag efter han föddes.

Det är alltid kul på släktkalas, jag har så roliga släktingar. Framför allt så har jag väldigt kul med min kusin Mattias, han har precis samma humor som mig och skrattar alltid åt min små vitsar. Efter smörgåstårta, bulle, kakor och massor av annat gott och onyttigt bar det av hemåt. Jag lånade en bil eftersom jag ska till Jessica imorgon och hon bor på en plats dit bussar inte går. Lika bra att satsa på bil i det läget. Men det spöregnade när jag åkte hem, körde inte fortare än 60 på 70-sträckan, för jag såg helt enkelt inte bra nog för något annat.

Nu sitter jag i soffan och längtar lite efter att få gå och lägga mig, det är visserligen ingen som hindrar mig, men Juno är på TV och jag har velat se den hur länge som helst, så jag har lite svårt att slita mig helt enkelt. Men förhoppningsvis är den slut snart, så jag kan krypa ner under täcket i mitt underbart varma sovrum. Jag kör hög värme där, jag brukade alltid ha mitt sovrumselement på max när jag bodde hemma hos mamma och pappa, till pappas stora missnöje, han hävdade alltid att man sover sämre när det är för varmt. Det kanske är sant, men det är i alla fall bra mycket trevligare att vakna när det är varmt och eftersom jag hade en temperatur på mellan 15 och 17 grader där inne hela förra vinterna så lyxar jag till det den här vintern som kompensation.

Nöjd!

Idag var det betydligt lugnare på jobbet, jag hade samtal med den nya kontorschefen. Han vill ha en timme med varje person för att lära känna oss bättre. Jättebra idé tycker jag, på så vis får han ju koll på vilka vi är och vilka egenskaper vi har så han kan utnyttja våra talanger till byråns fördel och vi får veta mer vem han är. Jag tycker han är en bra chef, han distanserar sig inte från övriga anställda som många chefer har en tendens att göra och ändå lyckas han hålla en lagom distans för att markera att han faktiskt är chef.

Annars har det varit lite lagomt retande från Henrikarna, säga vad man säga vill, även om de är retsamma och roliga ibland så är de väldigt duktiga på det de gör och delar med sig av erfarenheter och hjälper till så fort jag behöver det.

På vägen hem blev det lite shopping, behövde lite saker så det fick blir till att stanna i Nordstan. Det är perfekt att ha det på vägen hem så man slipper åka någonstans och det är ju knappast jobbigt att gå dit när man ändå passerar det på vägen hem. Dessutom är det en skön promenad dit, jag fick ju inte min promenad till jobbet i morse på grund av kasst väder, hagel får till och med mig att åka spårvagn till jobbet, även om jag hade behövt stegen till stegtävlingen. Men jag fick ju tillräckligt med steg på min lilla shoppingrunda. På tal om vädret, vad det har regnat och blåst inatt, jag vaknade ett par gånger om av att grannarnas möbler dansade runt på deras balkonger och att regnet smattrade på rutan. Så nöjd med att jag plockade in det sista på min balkong förra veckan.

Hämnden är ljuv

Jag har nog aldrig haft så kul på jobbet som jag har haft idag. Kaoset från igår var ordnat och allt funkade igen. Men det är ju knappast det som gjorde dagen så rolig. Nej, det var mina kära kollegor, Henrik, Henrik och Monica. Det hela började rätt enkelt, det hördes en himla massa klickande och små förtjusta skratt från Henrikarna. Jag frågade nyfiket vad de höll på med och de svarade bara att det märker du snart. När jag inte märkte något såg de väldigt besvikna ut, sedan hände det. 129 mail trillade in på lite drygt en minut, de hade massmailat mig helt enkelt. De skrattade rätt roat när jag gick igenom min mailbox och raderade alla deras mail.

När jag sedan gick förbi Monicas rum såg jag att hon hade en jättestor konstig grej i sitt rum som täckte halva rummet ungefär. Nyfiken som jag är så frågade jag vad hon höll på med, men det var visst en av Henrikarna som ställt dit den, men hon kunde inte fälla ihop den. Tillsammans löste vi det och bar istället in den och satte den mellan Henrikarnas skrivbord så de blev instängda. Hur kul som helst och ja, hämnden är verkligen ljuv. Jag och Monica skrattade så tårarna rann när en av dem försökte få loss den, han var så förbannad och sa att han skulle bryta sönder den. Så efter ett några minuter så insåg jag att det var lika bra att ta bort den, så snabbt och lätt tog jag ut den och då var han inte direkt gladare för att jag gjorde det så lätt. Det var verkligen dagens höjdpunkt, jag skrattar fortfarande bara jag tänker på det. Dock förväntar jag mig att hämnden kommer inom kort.

De två snälla handledarna har också fått för sig att de ska testa mig, något som Björn tyckte var lite taskigt efter bara en och en halv månad som anställd, men det hindrar ju så klart inte dem. De får sina infall de där två, det började när de inte var nöjda med mitt svar var på ett väsentlighetstal. Då googlade jag det och skickade dem svaret, då var de inte nöjda med källan, man kunde inte använda en uppsats som källa. Det roliga var att jag hade förra kontorschefens uppsats, men det visste inte dem och kritiserade den, något som var väldigt kul när han fick veta det, han sa på skoj att han skulle ta ett snack med dem. Hur som helst så blir det visst test nästa fredag med efterföljande lunch. Jag ser inte direkt fram emot det, men de verkar entusiastiska, jag har dock fått löfte om att eftersom de får göra 5 frågor vardera till mig så får jag göra 5 frågor till dem var, mohaha... Jag undrar hur det här kommer sluta...

Ny äpplesort!

Den här dagen har inte varit att leka med. Jag kände mig väldigt pigg och fräsch i morse, men den känslan gick över så fort jag kom till jobbet. De gjorde någon form av nyinstallationer av alla datorer på jobbet inatt och det innebar att inget fungerade som det skulle under dagen. Det tog mig en halvtimme innan jag ens lyckades komma in i själva datorn och sedan tog det ytterligare en del tid innan jag kom någon vart på grund av installeringar av program, återställning av allt som gjorts back-up på och annat småpillande. Lite lätt frustrerande bitvis. När det väl var dags att gå hem så var jag så slut att jag knappt hängde samman. Den här veckan har verkligen inte varit rolig, först förkylning och lite annat som fick mig att pina mig igenom dagarna och nu detta. Jag längtar ihjäl mig till fredag kväll när jag får gå och lägga mig och veta att jag får sova lääääänge på lördag. Det enda jag har att göra i helgen är hälsa på morfar som fyller 81 på lördag gå på nagelparty och zumba på söndagen. Resten av helgen ska spenderas i väldigt avslappnat läge.

Jag har funderat en hel del idag, just nu är jag alldeles för trött för att komma ihåg vad jag funderade över, men jag minns i alla fall att jag kom på att man tänker väldigt bra när man borstar tänderna. Jag borstade tänderna för länge i morse tack vare det och missade nästan bussen. Tur man bor nära ibland och att man kan snabba på lite.

Det viktigaste som hänt idag är också det oerhört sevärda inslaget på rapport om att man för första gången på massor av år har tagit fram en ny äpplesort i Sverige. Då kanske ni undrar vad det är för speciellt med den, jo, det är så att den döptes till Frida. Så nu blir det till att köpa äpplen av den sorten, bara jag hittar den. För jag måste ju så klart testa.

Bläää...

I morse när jag vaknade kände jag en enormt stark motvilja till den här dagen. Jag började med en förkylning som fick mig att känna mig febrig, lägg sedan på lågt blodtryck vilket gör att man blir alldeles skakis och mensvärk. Vem som helst kan förstå att den ekvationen inte gör måndag morgon lättare. Jag var gråtfärdig när Mia frågade mig hur jag mådde och hon undrade varför jag inte hade stannat hemma. Men jag hade ju saker jag var tvungen att göra idag, så var det ju bara. Det jobbiga är att jag inte var hemma förrän klockan var nästan 18 och då hade jag några saker jag var tvungen att göra hemma också. Men från och med nu tänker jag inte röra mig mer än nödvändigt och jag funderar till och med på att gå och lägga mig kl 20.

Det är lite synd att jag mår så här idag, för jag har bara 6000 steg på räknaren än så länge och jag har inte varit under 10000 en enda dag än så länge, jag vill ju inte gärna släppa det heller. Får se om jag får något ryck eller om det får vara. Det återstår att se.

Think about it...

Att ha ett liv är inte samma sak som att leva.

Nej, nej, nej!!!

Sitter med en helt nollställd min, jag vill göra något ansiktsuttryck, men jag vet liksom inte vilket jag ska välja. Jag inser att jag är en självplågare med naturbegåvning för just det. Jag ser på My life as Liz, vem kunde tro att en realityserie kunde få mig att sitta som på nålar och dessutom få mig att tänka på mitt eget liv.

Ansiktuttrycket ändrades snabbt när det hela slutade... jag vill säga lyckligt, men jag är inte helt säker faktiskt. Det blev lite avbrutet, men jag är rätt säker på att det bli bra. Jag grät en skvätt också. Men hur det än gick för Liz så är jag också nästan lika säker på att det inte kommer gå lika bra för mig just nu. Jag tror att J kanske är den enda som förstår vad det här handlar om, och jag kan ju säga som så att hon har rätt, som oftast. Min kloka vän som jag borde lyssna på mycket mer. Även S hintade ju om det här, men något med mig gör att jag alltid ställer till det för mig. Varför lyssnar jag så sällan på mina vänner? Jag borde verkligen ha någon annan till att bestämma i mitt liv ibland, för jag är uppenbarligen inte bra på att fatta rätt beslut för mig själv.

Det konstiga i det hela är dock att jag visste ju att jag skulle få problem med arrangemanget så småningom, men jag trodde ju inte att någon annan skulle ha det. Jag trodde att överrenskommelsen var ömsesidig, eller åtminstone okej för en del av oss. Men det verkar inte riktigt ha fungerat så, jag tror det är dags att ändra på någon detalj och helt ärligt kan jag säga att jag inte vet åt vilket håll jag lutar. Ibland känns det bara som att livet retas med mig...

Vad var det som hände?

Jag vet inte riktigt vad som hände idag. Jag hade fyra saker på min lista som jag skulle göra på jobbet idag, sedan gick det en stund och så var det plötsligt 10 saker att göra. Jag kan ju medge att jag inte hann det trots lite övertid, men till slut hängde jag inte ihop längre och insåg att det var lika bra att gå hem.

Men det var en bra dag, jag fick en massagetid och det var rätt skönt att få ett sådant avbrott mitt i stressen, då kunde man ladda om och få lite ny energi. Sedan när Christina skickade ut ett mail om att alla som jobbade övertid kunde få mat så sprang jag och Blom nästan ner för trapporna. Det vankades buffé och det var helt underbart.

Klockan var redan alldeles för sent när jag kom hem, så det blev till att sätta sig i soffan och glo på tv lite, men nu är det snart sovdags. Så fort Robinson är slut kommer jag definitivt somna. Jag måste hålla mig vaken dock, för vi har ju ett Robinson-lotteri på jobbet, tyvärr så har min deltagare, Moa, redan åkt ut, hon var den första att åka tyvärr. Men det gör inte så mycket, jag har andra favoriter i alla fall och hellre en fighter som har åkt ut än någon av de fåntrattar som inte gör något utan bara latar sig.

Max och Lucas

Det var en lite småseg dag på jobbet idag, väldigt ovanligt faktiskt, men det ordnade upp sig så småningom. Jag var nog bara lite trött. Men eftermiddagen jämnade ut det med att gå så fort att jag helt plötsligt inte hade tillräckligt med tid.

På kvällen var vi hos min kusin Cecilia och hälsade på. Egentligen mest för att hälsa på hennes små söta tvillingpojkar Max och Lucas, jag fick Max så fort jag kom innanför dörren nästan. Så enormt söt. Jag satt med honom i famnen hur länge som helst, sedan höll mamma honom lite medan jag fikade och sedan fick jag Lucas. Han var precis lika söt som sin bror.

Det är ju inte utan att man blir lite sugen på en egen liten bebis när man sitter med en sötnos i famnen. Men utan pojkvän och planer på att jobba några år först så får det vänta. Jag får helt enkelt hålla tillgodo med Max, Lucas och de två som kommer i januari tills vidare. Det är verkligen mysigt med bebisar, att bara gosa lite, de är ju så mjuka och varma och helt fantastiska. Jag brukar älska alla bebisar, men mitt hjärta slår lite extra för just de här två.

Latisdag

Söndag, skön dag! Vädret var rätt skönt, dock inte sol, men friskt och höstigt. Det blev en powerwalk ute tack vare det. Bortsett från zumban på kvällen har jag inte gjort många knop idag, jag vaknade inte förrän kvart över elva, det kändes välbehövligt, det blev inte för mycket sömn mellan fredag och lördag.

Såg en dokumentär om sekter förut, det är riktigt läskigt vad folk gör för sin tro om de blir hjärntvättade, en mamma hade svält sin son som inte ens var ett år tills han dog, andra våldtog barn och det var inte bara det att alla visste det, men ingen stoppade det, nej, de blev till och med uppmuntrade till det. USCH!!!

Jag undrar om fredagens vindrickande sitter i till idag, för jag var pigg och glad som vanligt igår och väldigt sugen på att hitta på något kul, så jag bjöd in Lina. Däremot idag har jag varit seg och sugen på salt mat, så sugen att jag nu håller på att värma pommes frites i ugnen. Jag tänkte steka korv till också, men det hade jag ingen, så det blir bara pommes helt enkelt. Gott! Typisk dagen efter-beteende för mig. Det är märkligt det där med baksmälla, inte ens rödvin ger mig de typiska bakis-symptomen som huvudvärk och illamående. Rätt bra, tackar pappa för de generna.

Städdag

Jag hade en fantastisk kväll igår, mysigt sällskap, god mat och massor av humor på riktigt låg nivå. Helt i min smak. Jag och Linus fick äntligen träffa Åsas pojkvän, han var supertrevlig och fick mer än godkänt av mig.

Vi spelade Med andra ord, först jag och Linus mot Åsa och Tomas, sedan jag och Åsa mot Linus och Tomas, märkligt nog så vann Tomas lag hela tiden. Undrar om det berodde på att han var så bra eller om vi övriga var så dåliga? Kul hade vi i alla fall.

Idag var en seg dag, inte för att jag var bakis eller för trött, utan mer för att det var så mycket att göra, jag har nog spenderat två timmar på att diska idag, sedan fick jag skura golven för det spilldes både rödvin och öl och det blev lite klibbigt. Men efter en himla massa städande och fixande så bjöd jag hit Lina, det blev ju mat över igår så vi åt tacos tillsammans. Efter det kom mamma och pappa och hälsade på en sväng också, så jag hade hela familjen på besök en stund. Mamma ville visa vad hon hade köpt för presenter till mina 3 veckor gamla kusinbarn, Max och Lucas.

Efter det var jag ute på en promenad en stund för att få ihop några steg till stegtävlingen. Nu tänker jag inte göra många knop, jag tänker tillbringa resten av kvällen i soffan med min choklad från Lindt. Mums!

Vila i frid

Har varit och fikat med min kusin Pernilla idag, det var supermysigt och som vanligt hade vi massor att prata om. Det slutade dock med att vi gick hem till mig till sist och gjorde lite detektivarbete. Det är nämligen så att jag fick den tråkiga nyheten från Pernilla att en kille dog igår i vad jag hoppas är en olycka. Jag tänker inte skriva något mer om det nu, för jag vill inte skriva något förrän jag vet om det är sant eller inte, det går mycket rykten just nu. Vi hade i alla fall fått ett namn och en plats som han enligt ryktet kommer från, vilket gjorde att vi trodde vi visste vem han var, som tur var så visade det sig efter lite detektivarbete att det inte var honom. Mycket till min mammas lättnad också, som är bekant med familjen vi trodde det kunde vara. Det hade varit lite väl tungt.

Hur hårt det än känns så är jag väldigt lättad att det inte är den kille jag trodde, men det är så enormt tragiskt det som hänt oavsett vem det är. Han var någonstans runt 17 år, då är man helt enkelt för ung för att dö, det är liksom inte rättvist någonstans. Men jag väljer att tro på det gamla talesättet som säger att den gudarna älskar dör ung.

Jag undrar dock vad det är som pågår just nu, jag vet inte om det är mer än vanligt eller om det skrivs mer om det. Men för ungefär två veckor sedan försvann 2 personer i Göteborg, en är hittad död och den andra är fortfarande spårlöst försvunnen. För ett par dagar sedan blev en tjej knivhuggen i magen för att hon inte ville lämna ifrån sig sin bil och igår blev två personer knivhuggna i Göteborg mitt på ljusa dagen om jag hörde rätt på radion förut och lite senare på eftermiddagen var en man nära att bli knivhuggen, men klarade sig undan. För ytterligare ett par veckor sedan dog ju dessutom två tjejer när de blev påkörda av tåget. Det är ju rena vilda västern nu. Det ska väl inte behöva vara så att det försvinner, skadas eller dör folk jämt och ständigt? Det kan bara inte vara rimligt!

Delad etta

Vilken dag, det haglar in saker att göra på jobbet, men det är samtidigt kul, för i början hade jag inte så mycket att göra och nu har jag så mycket att göra att jag har jobbat över samtliga dagar den här veckan för att hinna sluta i tid på fredag när jag ska ha folk hemma.

Det börjar bli lite svalt på kontoret nu också, till slut virade jag min sjal runt mig och satt så ihopkrupen jag kunde. Imorgon blir det en tjockare tröja, helt klart. Men jag gillar ju hösten och kan jag lösa mina problem genom att ta på mig en extra tröja så kan man ju påstå att jag har det rätt bra. Mitt näst svåraste problem löste min nyaste kollega åt mig, så han ligger på delad favoritplats idag. Han delar med Per som kom in i mitt rum (Henrikarna är på kurs, så de här dagarna är det bara mitt rum) och säger; "Vad bra att du är här, den enda person jag vill träffa!" Jag gillar att få en sådan start på dagen, man blir så glad av att höra sådant. Okej att det var för att han ville ge mig mer arbete, men ändå!

Jag har kommit fram till att man blir väldigt trött av att arbeta 5 dagar i veckan, jag började läsa en tidning när jag skulle sova för ett par dagar sedan, en Knasen-tidning och jag har läst i den varje kväll sedan dess och har fortfarande inte kommit halvvägs. Jag har helt enkelt fått lägga ner eftersom jag inte kunnat hålla ögonen öppna tillräckligt länge. Just nu längtar jag väldigt mycket till fredag eftermiddag, då ska det förberedas för middag i goda vänners lag. Jag längtar så klart också till lördag förmiddag, för då är det sovmorgon. Då ska jag njuta ordentligt, den här helgen blir det verkligen till att återhämta sig.

Don't leave me with scars that no one can heal

En dag som den här kan man inte annat än älska hösten, det är till och med så att man känner sig lite poetisk när vinden sliter tag i håret och gör att det flyger runt så man inser att det kommer ta evigheter att borsta ur senare. Det är ingen elak vind idag, den är snäll, lekfull och varm, man vill liksom bara hänga med den i vilken riktning den än väljer. Jag höll på att bli av med min scarf i motvinden, det var ju så varmt nu på kvällen så jag hade inte brytt mig om att vare sig knyta den eller knäppa jackan, tydligen var den idén inte lika bra som den verkade. Men jag njöt i alla fall i fulla drag när jag gick hem från bussen. Nu tänker kanske du att jag bor granne med busshållplatsen, men jag gick av två hållplatser tidigare för att gå, jag behöver lite fler steg till stegtävlingen idag.

Idag har jag besökt Alingsås, vet inte om jag har varit där förut, men det var en trevlig liten stad. Kanske inget ställe jag vill bo på, men att äta lunch där var i alla fall inte fel. Själva arbetet gjordes ju en bit utanför stan. Jag har kört bil i Göteborg också idag, det händer inte ofta, jag har ju kört till Backaplan ett par gånger och en gång mitt i smeten när jag övningskörde, så det var intressant, en ny upplevelse.

Jag vaknade med lite ångest i morse, jag drömde att min morfar hade dött och jag visste liksom om det innan mamma hade sagt det, jag kände det. På samma sätt som jag kände att mormor hade dött, men skillnaden var att mormor var riktigt dålig och vi visste att det kunde ske när som helst. Jag fick till och med mamma att ringa och kolla morfar även om jag visste att det var en dröm. Hur som helst så ledde detta så klart till min faster Ingegerd. Jag var fortfarande inte idag vad jag ska svara när någon frågar hur många syskon mina föräldrar har, jag brukar fortfarande säga att min pappa har 3 systrar och att jag har 3 fastrar, jag bryr mig oftast inte ens om att nämna att det bara är 2 som är kvar i livet, bara för att för mig så lever Ingegerd vidare, jag brukar ibland prata lite med henne när jag känner mig ensam och är övertygad om att hon finns hos mig närhelst jag behöver henne.

Men det jag egentligen ville komma till är att man brukar säga att tiden läker alla sår, och det är väl sant. Det gör faktiskt inte alls lika ont att tänka på henne längre och ögonen tåras inte så fort jag blir påmind om henne. Men även om tiden läker alla sår så betyder det inte att såren inte lämnar ärr efter sig. Vissa händelser glömmer man fortare än kvickt, det är de där såren som man aldrig ser röken av ett ärr efter. Andra blir stora ärr som efter en operation och några blir bara små fjuttiga ärr som när man råkar klia på vattkoppor lite för mycket. Men ärren är ju också en del av oss, jag skulle ju inte vara mig själv utan mina ärr, för de visar att jag har upplevt något.

Français

Jag är tydligt bättre på franska än jag tror, när man kan översätta nästan hela meningen utan ordlista trots att man inte läst någon franska på 4 år så är man rätt bra ändå, speciellt om det är på en räkning och den handlar om rörläggning, el och datorer. Jag är rätt nöjd.

Jag är inte lika nöjd med hur lång den här dagen har varit. Den som väntar, väntar alldeles för länge, oavsett om man väntar på något gott eller inte. Till slut tog dagen i alla fall slut och det gjorde all min energi också.

När jag kom hem pratade jag i telefon med 4 olika personer i totalt 2½ timme, mitt öra kände sig lite ensamt när telefonen togs bort efter det. Men man kan göra rätt mycket när man pratar i telefon, dock är strykning inte något jag rekommenderar. Först fattade jag inte varför det inte blev varmt, jag hade glömd sätta på timern, är den inte igång så funkar det ju knappast. Sedan slängde jag ur mig kommentaren; "Jag måste ha vikt ihop strykjärnet fel, för det här blev inte bra!" Kanske dags för lite sömn nu, jag verkar ju inte riktigt ha med mig huvudet längre...

Vilsen

En sak är säker, människor som inte har dåligt lokalsinne förstår inte hur det är. Har försökt förklara för en sådan hur det fungerar det där med att man har svårt att koppla ihop två platser med varandra. Att det inte är någon garanti att man vet hur man tar sig från plats a till b även om man har varit på båda platserna och vet hur det ser ut. Hopplöst!

Har varit och shoppat idag, det blev lite smått och gott, en ny kappa, vantar, mössa, halsduk, en topp och en tröja. Jag är nöjd, men det är nog inte min plånbok. Ooops! Jag och Lina var i stan i ungefär 4½ timme, det gav lite mer än 10000 steg på stegräknaren, lägg sedan till zumban på kvällen nu så kommer ni förstå att det blev några stycken.

Imorgon är det måndag igen och det innebär att det snart är fredag igen och på fredag är det dags för roligheter. Jag längtar redan, varför är det så långt till fredag?

Jag trivs med dig!

Du är så annorlunda, annorlunda på ett bra sätt, snällare än de flesta, rolig och så känner jag mig inte alls så utlämnad med dig som jag lätt gör annars. Jag antar att jag trivs helt enkelt. Det är så lätt med dig! Kanske är det så det ska vara, jag börjar nästan tro det. Ska bli intressant att se hur detta utvecklas.

"Jag vill ha fredag idag!"

Jag älskar fredagsmys, efter en lång dag med jobb, lite städning och annat plockande så var det underbart att äta lite pizza, dricka lite rödvin och se på film med mysigt sällskap. Så många tankar snurrar runt i huvudet nu att jag aldrig skulle kunna få ner dem här. Men trevligt var det i alla fall.

Jag vaknade inte förrän halv tolv idag, helt galet, jag missade mitt älskade melodikryss. Jag får lösa det på nätet senare. Nu ska jag strax ut på långpromenad, jag tänker nämligen vinna den där stegtävlingen över grabbarna på jobbet. Igår var jag uppe i över 15000 steg, inte illa!