Helt färdig!

Så då var jag klar för idag, varit i skolan och städat och shoppat och spanat in marknaden och till sist gjort pannkakor och bänkat mig framför Så ska det låta. Jag är inte van vid att gå upp kl 6, så efter en natt med 5 timmar sömn ungefär känner jag mig helt färdig. Tur att jag inte har några planer på att festa ikväll i alla fall, för det hade jag aldrig orkat.

Massförstörelse

Den här dagen blev helt förstörd om man tänker i uppsatsskrivning, först handledarträff och sedan blev det lunch i Trollhättan med Lina som skrev tenta imorse. Medan jag väntade på henne hann jag med lite shopping också, present till Åsa och ett par jeans till mig för 199 kr, det tycker jag är helt lagom. Efter det vikingamarknad här i Kungälv, dock inte så mycket att ha där.

Så nu kan jag ju lika gärna förstöra dagen lite mer med att städa lägenheten, det kan verkligen behövas, det är väl bara att sätta fart. Annars blir det en lugn kväll för min del, jobb och fest imorgon istället.

Nedräkning med åldersnoja

Det snurrar fullkomligt i mitt huvud med siffror överallt. Jag har gjort 35 undersökningar, troligen kan jag inte använda 5 av dem och totalt ska jag ha 200, så det återstår då i bästa fall 165 st. Det känns ju lovande... Jag behöver ju inte sitta sysslolös i alla fall, den risken är minimal.

Imorgon ska jag träffa min handledare och kanske får jag några bra tips eller om jag har ännu mer tur så får jag godkänt på teoriavsnittet. Men det blir till att åka tidigt, Lina ska ta bilen upp, så jag får åka med henne, men i gengäld får jag vänta någon timme eller så innan Bengt kommer till skolan. Vi fick förresten äntligen betygen för terminens två första kurser, hade han väntat till imorgon hade det varit 10 veckor sedan vi lämnade in pm:en i första kursen och 5 veckor för den andra. Det kan ju tilläggas att de normalt har 3 veckor på sig att rätta och jag fick ta kontakt med vår prefekt så hon kunde pusha på innan betygen kom. Det är kasst, hoppas inte det dröjer lika länge när han ska rätta uppsatsen.

Imorgon är det bara 5 veckor kvar till min examen, det är inte klokt, har det redan gått fyra år sedan jag klev in på Högskolan Väst när den låg i Uddevalla? Uppenbarligen. Det innebär att det snart är 4 år sedan vi sprang ut vid Röda sten med våra studentmössor på huvudet och humöret på topp. Det är inte utan att jag känner mig lite gammal.

Ett annat tecken på att man börjar bli gammal är när det droppar in en inbjudan till en 30-årsfest. Jag ser inte riktigt mina kompisar som så gamla, men vissa är visst det. Jag tröstar mig med att det är 7 år kvar för mig i alla fall. Jag har ju tänkt att jag ska bo i hus, kanske vara gift och ha minst ett barn innan jag blir 30 och med tanke på dagsläget så är det väl tur att det är 7 år kvar...

Nu ska jag se på Lyxfällan och en tjej som är väldigt omogen när det gäller pengar, jag trodde att hon kanske var 19-20 till de sa att hon var 27. Hoppas att Charlie och Mathias kan få henne att växa upp några år.

Inte helt nöjd ändå

Okej, nu börjar stressen kännas över uppsatsen, ordentligt, jag vaknade inatt rätt hysterisk och hade precis kommit på en sak som jag måste skriva om. Underbart! Det är ju kul att skriva uppsats, eller, nej, just det jag, det är mest tidskrävande och känns som en tvångströja för att man måste försöka ha pli på sig själv. Ett annat tydligt tecken på att man börjar känna sig stressad är den enormt jobbiga huvudvärken som kommer krypande på eftermiddagen och som nu är näst intill outhärdlig. Snart sängdags med andra ord.

Jag kom förresten på en bra anledning till att skriva c-uppsats, det är en väldigt bra förberedelse för d-uppsatsen. Men jag har ännu inte kommit på någon bra anledning för d-uppsatsen, så jag är ändå inte helt nöjd med svaret på min fråga. Therese på golfen sa att det var för forskningsförberedelse, men vi var väldigt överrens om att det är bättre att de som vill forska skriver uppsats då. Jag är visserligen glad över att slippa åka till skolan så ofta. Senast jag var där var 6 april och nu ska jag snart dit igen på handledarträff, så jag springer ju inte ner dörrarna direkt. Nu ska jag se klart Sandhamn, men jag återkommer säkert imorgon. Sov gott mina vänner!

vill inte, vill inte, vill inte, vill inte...

Jag känner mig som ett litet barn som blir tvingad till något av sina föräldrar, men jag är inte det och jag har dessutom själv försatt mig i en sits som jag väldigt gärna vill ta mig ur. Problemet är bara att jag inte vet hur och jag vet inte ens vem jag ska be om hjälp... Ja, ja, det löser väl sig så småningom. Det brukar det ju göra.

Golf idag igen, 90 min och ganska svalt kan man väl säga. Men jag hade rätt kul ändå, tränade först med Elina och Johanna och sedan pratade jag en hel del med Linn och tränade på de svåraste slagen jag vet. Men då är det väl bra att Mohammed vill lära oss hantera de ordentligt.

Jag har gått en långpromenad idag, jag skulle åka med mamma för att hämta mina golfsaker, så tanken var att jag skulle åka buss till Ytterby. Men jag fick ett infall och gick istället, det tog ungefär en timme, men jag skyller lite på att Lina sinkade mig på slutet, jag fick lova att inte gå fort för att få med henne, annars ville hon köra bil från stationen till mamma och det tyckte jag var onödigt med tanke på att hon skulle tillbaka till samma sida av järnvägen igen och det tar inte ens 5 min att gå.

Inatt ska jag sova så fantastiskt gott att ni knappt kan tro det. För natten till idag har jag vaknat hur många gånger som helst och haft svårt att somna om, jag var jättevarm och då går det inte att sova. Men nu är jag ju så utmattad att jag kommer sova hur bra som helst. Dröm sött!

Wooohoooo

Jag är äntligen helt klar med teorin, så underbart, fantastiska, superdupermegajätteskönt att vara klar med en del, det är klart, jag kommer antagligen få göra ändringar i den, det får man ju i princip alltid. Men ändå!!! Så imorgon ska jag börja med empirin. Det är väldigt mycket som ska göras på en vecka, jag ska träna golf, träffa optikern, göra empiri, jobba, försöka hinna med ett besök på vårdcentralen för att få recept på allergimedicin så jag slipper bli ruinerad såhär i pollentider. Jag borde försöka hinna städa och träna också. Det är dessutom vårfest på lördag med dansarna och någonstans däremellan ska jag hinna sova och äta också. Det känn än en gång som att jag har för lite tid och för mycket att göra. Varför blir det så?

Min mamma är en hjälte!

Min mamma är en hjälte och det är sant! Hon har räddat ett liv idag! Av respekt för personen i fråga tänker jag inte säga något om personen eller platsen eller något som kan få någon att förstå vem det kan vara. Men min mamma hindrade en person från att ta livet av sig idag och det är jag så himla glad för. Jag hoppas att personen inte gör något dumt senare utan att personen tog till sig det som sades under samtalet. Jag vet inte vem personen är själv, så det är ingen idé att fråga. Men jag vet att det aldrig är en lösning att ta livet av sig, jag har sett personer överleva efter att ha förlorat någon i självmord och jag avundas dem inte ett dugg. Jag har upplevt den där obehagliga känslan som sköljer över en när man får veta att någon har tagit sitt eget liv mer än en gång och jag vill aldrig göra det igen.

Ett annat sorgligt öde som jag läste i tidningen berörde mig också, en kille vågar inte gå till skolan, han är rädd för en kille som försökte genom knivhot tvinga honom till oralsex, han är 13 år och livrädd, så ska det ju inte vara i Sverige. Den andre killen går kvar på skolan trots att han har polisanmälts. Jag skulle så gärna vilja hjälpa honom att jag hade lust att erbjuda honom att bo här, nu var han ju som tur är inte uthängd i media så det hade aldrig varit möjligt, men jag hoppas att den andre killen får det straff han förtjänar.

Känslomässig dag idag, många man vill hjälpa, den som jag senast ville hjälpa idag var ett lamm som inte verkar klara sig så bra med tanke på min mosters beskrivning. Jag funderade till slut på att jag skulle vilja hjälpa någon som har det svårt, kanske att jag kan öppna mitt hem för ett fosterbarn en vacker dag. Vem vet vad framtiden har att erbjuda...

En bra insats

Idag har jag varit jätteduktig, jag vet att jag låter som ett litet barn nu, men det är faktiskt sant. Jag har suttit med min uppsats från halv ett till kvart i elva, det ni, inte illa! Jag är lite imponerad av mig själv. Visst, jag har haft lite korta matpauser och så har jag så klart slunkit in på facebook med jämna mellanrum, men jag har fått enormt mycket gjort. Jag har gått igenom nästan 200 A4 täckta med IAS:er. Bara det är en bedrift, att sedan få ihop text av det också och lyckas komprimera det till ca 7 sidor genom att ta fram det relevanta är väl en okej insats.

Men jag är ännu inte färdig med teorin, det som var mitt mål, det återstår ett litet och ett lite större område att skriva om, men det ska definitiv fixas imorgon. Det blir ännu en dag framför datorn med andra ord. Igår kväll satt jag till halv tolv, visserligen kom jag inte igång förrän vid fyra för att det dök upp andra saker hela tiden som besök. Man vet i alla fall att man är student om man skriver uppsats till halv tolv en lördagskväll. Jag har ju själv bestämt att jag ska vara klar med vissa delar vid vissa tidpunkter, så jag får väl lite grann skylla mig själv. Men det kommer vara enormt skönt när man väl är klar med det hela och kan säga adjöss till skolan för gott (förhoppningsvis, man vet ju aldrig vad som händer i framtiden).

Nu ska jag i alla fall avsluta för idag, man måste ju sova lite också mellan varven. Tänk vad effektiv man kunde varit om man inte behövde sova så ofta eller så länge för den delen. Fast det är klart, det är ju faktiskt ganska skönt att sova... Godnatt!

&½#"%#¤&/%¤=("/½§

Dagens klanthandling är nu avklarad. Varför gör man så dumma saker ibland? Idag lyckades jag med konststycket att välta en burk med smörgåsgurka, inte världens katastrof, datorn klarade sig fint som stod relativt nära. Min matta var inte lika lycklig dock, det är ju en himla tur att det är en sådan där matta som går att tvätta, nej, vänta lite. Det är ju en matta som inte går att tvätta. Gaaaaaaaaah... Jag fick helt enkelt lägga mig på knä och skrubba den med en svamp och skurmedel. Så nu är det bara att hoppas på att när lukten av skurmedel försvinner så är lukten av ättika inte heller kvar.

Den enes bröd, den andres död

En vän, i brist på någon annan passande benämning, var glad att Djurgården förlorade guldet idag till HV71, det är nämligen så att han egentligen hejar på AIK, så han ser hellre att vilket annat lag som helst vinner, bara det inte är Hammarby eller Djurgården. Jag kan inte riktigt begripa det där. Jag hejar självklart på Frölunda i hockeyn, efter det så går jag i en radie härifrån och hejar på det som är närmast. Så idag gillade jag absolut att HV71 vann. I fotboll är det Blåvitt som gäller, men jag ser ju hellre att vilket Göteborgslag som helst vinner än något annat lag om inte änglarna kan stå högst upp på pallen, i värsta fall kan Elfsborg duga. Någon som förstår det där med rivaliteten mot de andra klubbarna i samma stad, för jag gör det i alla fall inte.

En helt annan sak nu, den där skandalen med Madeleine och Jonas, hans påstådda otrohet och krisen i deras förhållande, jag tycker att det gör Madeleine lite mer mänsklig och jag tror att många liksom jag känner sympati för henne nu. Jag skulle för hennes skull önska att media lämnade dem ifred dock, det kan inte vara lätt att försöka lösa problem när Sverige tittar på.

Om jag var ett djur skulle jag vara en fågel

Igår pratade jag med en vän, vi pratade om den smärta en separation innebär, oavsett vilken sorts separation det är. Om när man känner sig som en skadeskjuten fågel vars vingar inte längre bär, hur viktigt det då är att man litar på andra att bära en fram genom dagarna tills man har läkt sina vingar så pass mycket att man kan kasta sig från fågelboet och lära sig flyga på nytt.

Att flyga är det bästa som finns, känslan av friheten när man blickar ut över landskapet med alla dess möjligheter. Kanske är det därifrån uttrycket "fri som en fågel" kommer. Inget stoppar fåglarna, där människan inte kan ta sig fram flyger de utan problem och ser allt i ett annat perspektiv. Men fågeln som är fast på marken får kämpa, den är inte i sitt rätta element. Men det finns alltid en väg tillbaka och den vägen hittar man om man följer livets oskrivna karta, följer man hjärtat så vet man nog innerst inne åt vilket håll man ska gå. Jag vet att även när man känner sig som mest vilse så hittar hjärtat rätt väg, det är som fåglarna som alltid hittar hem när de övervintrat söderut, på samma vis hittar man tillbaka till livet när man minst anar det.

Skriiiiiiiv

Ord, ord, ord, ord, text, text, text, text... Uppsatsen känns lite som en tugga av något som växer i munnen just nu, den skulle behöva en rejäl bantning kan man säga. Jag jobbar på det, men det är inte lätt att skriva kortfattade sammanfattningar på IAS och försöka hitta det viktigaste och det som är relevant för uppsatsen i dessa. Frustration kan det beskrivas som och så enormt utmattande också. Jag förstår inte hur det kan komma sig att jag är så trött, för jag sover minst 9 timmar per natt just nu, så jag skyller helt enkelt på uppsatsen.

Men den här helgen är det inget jobb i alla fall, så om jag är riktigt duktig med uppsatsen så kanske jag kan vara ledig lite innan det är dags att brottas med empirin. Jag har kommit på mig själv flera gånger med att fundera över vad man egentligen lär sig på uppsatsen och hur man ska ha nytta av det senare i livet. Jag har ännu inte hittat något svar som övertygar mig. Om någon vet någon bra anledning till varför man ska skriva uppsats så får ni hemskt gärna dela med er av det. Det är i alla fall positivt att man slipper sitta på föreläsningar och dessutom pendla fram och tillbaka till Trollhättan.

Nu ska jag skriva lite till på den där uppsatsen... Men snart, snart är det Så ska det låta och det kan man ju inte missa. So long for now!

Where do you go when you're blue?

Den här dagen har varit riktigt produktiv, jag har kommit långt på uppsatsen och så har jag varit på dansavslutning, det var kul, blev massor av dansande. Jag fick dansa med nästan alla mina favoritdanspojkar, men tyvärr hann jag inte med Emil och Anders. Det får bli en annan gång. Bandet som spelade var hur bra som helst, lite extra kul är det ju förstås att man känner sångaren. Bra jobbat killar! Jag kommer och tittar på er igen och förlåt för att jag kallar er band, jag menar så klart duo och inget annat. Men jag väntar på utökningen med resten av pojkarna i gänget, då blir det ju ett band. För er som undrar vilka jag pratar om så heter de Lajw.

Väl hemma igen så varvar jag ner med lite One tree hill, bra serie det där. Jag såg ett av de bästa avsnitten förut, det där tjejerna blir inlåsta i biblioteket. Väl värt att se många gånger. Jag fick förresten mitt paket med posten förut, jag var som ett barn i väntan på tomten på julafton när jag spänt lyssnade efter brevbäraren. Jag blev dessutom lurad av att Citymail kom först, jag trodde mitt paket hade kommit, men så kom det inte förrän nästan 2 timmar senare. Nu är min samling komplett igen, jag har alla utgivna säsonger av serien, jodå, det var den sjätte säsongen i det där paketet. Jag kollade efter den sjunde, men de har inte ens ett releasedatum än.

Jag lärde mig förut att man ska vara noga med at stänga lådorna i köket, för jag slog i mitt knä rätt så rejält, det blev ett märke i knät efter lådhandtaget, inte så att jag började blöda eller att huden gick sönder, men en perfekt ruta efter handtaget som en grop liksom och det gjorde så ont att jag mådde illa, jag trodde bara mensvärk kunde nå de dimensionerna, men jag hade visst fel. Får väl se imorgon om jag får ett fint blåmärke...

Nu ska jag sova, det är ju trots allt en dag imorgon också och den ska utnyttjas till ännu en dag med uppsats. Känns mer som att jag håller på att gå på ett löparband, det tar liksom aldrig slut. Men en dag ska jag äntligen hitta den där off-knappen och stänga av strömmen, den 4 juni är det examensdax och då mina vänner, då ska jag fira!

Mycket vill inte ha mer!

Jag satt framför två killar på bussen igår och de pratade väldigt högt, inte mig emot. Jag var bara glad att jag hade något att göra eftersom jag hade glömt min mp3 hemma, så det var rätt bra underhållning. Problemet var bara att de använde ett ord väldigt ofta som jag inte förstod, under samtalets gång blev jag ganska säker på att det var en person, men när de gick av bussen lutade jag mer åt att det var något och inte någon, vad detta något var har jag dock inte en aning om. Det dumma är att jag kommer inte ihåg vad det var heller så jag kan inte ens googla det.

Idag har jag lärt mig något om att skriva uppsats, jag kan ha lärt mig samma sak förra året och förträngt det, men jag tror inte det. Förra årets uppsats var ett mer bäegränsat ämne, så det fanns inte så mycket källor. Problemet nu är i alla fall att jag hela tiden hittar mer saker att skriva om som passar bra in, det känns som att det aldrig tar slut. Jag blir knäpp, jag får hela tiden försöka tänka på om det hör ihop med mitt ämne tillräckligt mycket eller om jag kanska ska skippa det. Jag kan nog inte beksriva hur mycket jag längtar till att uppsatsen ska bli färdig och jag ska kunna hämta ut mitt betyg och ta "sommarlov".

Låg humor

Jag undrar vad vädergudarna har emot golf, varför blir det kallt lagom till träningen? 90 min ute var hur kallt som helst. För att få upp värmen igen har jag kört med full värme i bilen, jag har fortfarande på mig en t-shirt, en kofta, en fleeceväst, en tjock, vindtät och fordrad ylletröja och utanpå det har jag en filt, jag har också druckit varm choklad och ja, jag fryser ändå! Men snart ska jag krypa ner i min förhoppsningsvis varma säng.

Annars tycker jag att träningen gick bra, den nya tränaren Mohammed var riktigt bra och kom med en del tips. Men jag kommer nog aldrig bli fullärd, jag är glad om jag kan slå hyfsat snart med tanke på allt som ska rättas till. Innan golfen var jag en snabbis hos mamma på dagis, det var hur mysigt som helst, jag fick läsa saga för Emilia och hon satt så snällt i mitt knä, hur mysigt som helst. Men hon var inte riktigt med på matten i alla fall, mamma ställde upp 6 st leksaksbilar och bad henne räkna dem vilket hon gjorde med viss möda; 5, 4, 1, 8, 13. Inte en siffra rätt, men hon kunde i alla fall några siffror och det är väl inte så illa när man inte ens är 2 år.

På golfen fick vi oss en hel del skratt, man har inte en tråkig sekund i närheten av Olivia, hon har så många påhitt. Hon, jag och Therese skrattade rätt mycket och det blev bara konstigare och konstigare skämt. På tal om det, varning för lågt skämt nu, men gissa om Island blev överraskade av vulkanutbrottet? Hihihi, det är roligare när man säger det än när man skriver det. Humor precis på min nivå.

No dreamteam

En bra idé är att titta ut genom fönstret innan man går ut, det gjorde inte jag, som tur är så regnade det i alla fall bara lite. Hade jag gått ut tidigare hade det inte regnat alls, men då är det ju ingen sport. Jag var ju tvungen att handla, det började se lite tomt ut på vissa delar i kylskåpet och skafferiet.

När jag var och handlade så var jag väldigt sugen på något gott, men det får jag ju inte äta enligt min nya deal, så det blev nötter, jag hade glömt hur gott det är med cashewnötter, lite chilismak på det hela gör ju inte saken sämre, dock matchar det inte så bra med kiwi.

Ikväll blir det golfträning, hoppas det har klarnat upp lite innan dess, det skulle inte heller skada med lite varmare väder, jag vet att jag begär mycket, men det kan bli kallt med 90 min golf ute om det är sådant här väder. Men nu är det nog bäst jag gör lite mat om jag ska hinna äta innan jag ska åka.

Ett litet nyp

Jag hade en lite jobbig upplevelse imorse med linserna, höger öga gick som vanligt ganska bra, bara några försöka, vänster däremot. Jag kan säga att pappa skrattade åt mig när jag berättade. Jag fick in linsen, men jag lyckades få den helt fel, jag tror att den kanske vek sig för den bara for runt och tårarna rann så jag inte såg något. Så när jag skulle ta ut den för att sätta in den på nytt så såg jag inte vad jag gjorde riktigt. Nu tänker ni nog att jag såg väl med andra ögat, nope, mina ögon har en direktkoppling till varandra så det rann också.

Jag trodde i alla fall att jag hade dragit ner linsen och trodde därför att jag tog tag i den, det visade sig dock väldigt fort att jag nöp tag i själva ögat. För det första gjorde det ont och har plågat mig hela dagen och är lite skrämmande för när jag ska ta ut linsen om en liten stund. För det andra så är ögat inte alls så hårt som man tror, det känns lite som gummi och är lite spänstigt, som en lite mjukare studsboll, hur läskigt som helst.

Annars har jag jobbat med uppsatsen mest idag, jag körde totalt fast på ett ställe och lyckades engagera både Lina och pappa innan jag löste det, jag har också lånat lite böcker från Lina, jag menar, det räcker ju inte med de över 20 ekonomiböcker som finns i min bokhylla i klädkammaren, det var inte riktigt sant, 10 av dem ligger i soffan för att jag har slagit upp saker i dem idag. Efter det gjorde jag ungsstekt lax med kokt potatis och stuvad spenat, riktigt gott!

Det var dans också och det började trögt men slutade nästan på topp, jag dansade med en av ledarna som jag inte dansat så mycket med förut, Sebastian heter han och det var riktigt kul, han är hur bra som helst så det är lätt att följa, även på turer man inte kan. Annars så var dagens övriga favoriter Andréas och Anders, resten var mest äldre, Bobbo var rätt kul att dansa med ändå, men det berodde mycket på att han spelar golf på min hemmaklubb visade det sig, så vi hade en del att prata om. Sedan fick jag lite bra tips av Christoffer också och det är alltid kul, han lärde mig vad jag gjorde för fel på den absoluta hat-turen, så nu kanske jag kan lära mig den snart. Nu är pausen slut i Hollywoodfruar, så jag ska kolla vidare, underhållning på hög nivå!

JAG VILL SPELA BASKET!!!!

Visst hittar hjärnan på konstiga saker ibland, jag såg just ett avsnitt av One Tree Hill där tjejerna för ovanlighetens skull är med och spelar basket. Jag kom naturligtvis att tänka på när vi jämt och ständigt hängde runt en basketkorg, för vi klarade oss väldigt bra med bara en enda korg om det inte fanns två att tillgå.

Så när jag såg det inslaget blev jag plötsligt väldigt sugen på att spela basket just precis nu, vilket naturligtvis är helt omöjligt, jag tänker inte så mycket på att det snart är mitt i natten och söndag och att jag är helt ensam utan mer på det faktum att de enda bollar som finns att tillgå här är antingen golfbollar eller en balansboll. De första får visserligen plats i korgen, men studsar inte så bra, den andra studsar desto bättre, men går garanterat inte genom korgen. Det får bli till att köpa en basketboll nästa gång jag passerar en sportaffär. För jag vill spela basket om jag så ska spela själv. Jag är i alla fall ganska säker på att jag vet var närmsta basketkorgen finns, så sedan är det ju bara att köra, ja och kanske hitta någon som vill spela med mig också, för det skulle ju göra hela saken mycket trevligare. Nu ska jag dock sova och kanske drömma lite om basket. Sov gott!

Mohaha...

Jag vet att jag gnällde lite över vinden förut, men jag har ångrat mig lite, det kan bero på att jag sitter invirad i en filt med stearinljus tända runt mig och vet att jag inte behöver ge mig ut i den, men antagligen inte. Nej, det beror mycket mer på den enorma skadeglädje som vinden skänker mig, de där fåglarna som gillar att sitta i träden utanför och skräna tidigt på morgonen när jag vill sova har problem att samarbeta med den. Jag såg nyss några kajor som flög och rätt var det var så kom en stark vindpust och blåste dem många meter baklänges, mohaha...

Nöjet var helt på eran sida

Idag hade vi livemusik precis utanför jobbet, men jag får nog ändå säga att nöjet var på deras sida, för vackert var det inte. En tjej sjöng i klass med Anna som sökte till Idol och sjöng Ring ring i jag-vet-inte-hur-många tonarter för högt för sitt eget bästa och så sjöng hon tyvärr en av mina favoritlåtar, hon förstörde den bara en aning. Sedan var det en kille som trummade, han hade visserligen taktkänsla, men bara trummor känns lite tjatigt efter några minuter. Jag var inte direkt ledsen när de packade ihop och gick hem.

Jag har köpt majblomma idag också, jag kan upplysa om att årets variant är ljusblå på en grön botten för de som inte har sett den. Men den risken är väl inte så stor eftersom det kryllar av barn med gröna väskor.

Vad det blåser idag då, jag fick jaga efter gatuprataren som blåste iväg på jobbet och den är tung! Den hann inte längre än till Gallerix i alla fall. Jag hade en kund inne som var svår att göra nöjd också, han skulle ha läsglasögon och frågade om hjälp.

Kund: Är de bara för kvinnor eller finns det för män också?
Jag: De är för både och.
Kund: De här har stenar på sidorna, finns det bara det?
Jag: Det finns både och där också.
Kund: Nu gjorde du det lätt för dig.
Jag (så inte kunden hörde): Suck...

Nu ska jag i alla fall ta det lugnt resten av dagen, jag är lite sugen på att se något bra på tv, Melodifestivalen hade passat, men något sådant går det inte idag, så jag får hitta på något annat.

Star fool?

Jag ser på Big bang theory, vilket fick mig att tänka på Star wars efter ett litet citat från Sheldon, vilket i sin tur fick mig att tänka på en liten konversation mellan mig och Åsa.

Jag: Vet du vilken film vi borde se någon gång?
Åsa: Vilken?
Jag: Star wars, det är ju en sån film man borde ha sett och så pratar de om den i That 70s show.
Åsa: Du vet att det inte är EN film va? Det är 3 Frida.
Jag: Det hade jag inte en aning om, men jag kan i alla fall några av figurerna, Luke Skywalker, prinsessan Leia, och så han med andningsproblem, är det Darth Vader han heter? Ja och så roboten!
Åsa: Roboten?
Jag: Ja, jag tror han heter R2d2, eller det kanske är en annan film?

Man kan inte ha koll på allt, men jag googlade det alldeles nyss och insåg att det är till och med fler filmer, verkar som att det finns 6 totalt, så det lär ju bli en helkväll. Jag tror att med de kunskaperna på Star wars temat så kan jag behöva se filmerna, några hängivna fans gråter antagligen av min okunskap någonstans i världen. Men jag kan i alla fall säga att allt jag har lärt mig kommer från Eric i That 70s show.

Ansiktslyftning

Man ska inte försöka sig på saker som man inte förstår sig på, speciellt inte när man borde göra andra saker. Det tar mer tid än man tror och det är inte lika lätt som man föreställer sig. Som ni ser så har min blogg fått sig en liten ansiktslyftning, det tog mig BARA drygt 2 timmar att fixa den. Men jag är lite stolt över mig själv, för jag lyckades till slut få det nästan som jag vill genom att redigera lite i all text om hur sidan är uppbyggd. Jag tror att det heter html, jag vet i alla fall att jag läste det någonstans på sidan. Den där kursen i informatik kanske gav något trots allt.

Nästa sak som jag håller på att bli knäpp på är mina linser, tredje dagen idag och det känns konstant att de sitter i, det kan jag väl leva med. Det som verkligen stör mig är att det är så svårt att ta ut dem, hur lätt som helst att få in dem, men megasvårt att få ut dem. Man kan ju tycka att ögonen borde protestera mer mot att få in något i sig än att bli av med det som är i dem, men så är inte fallet.

Annars så har det inte hänt så mycket idag, jag tänkte sitta i bikinitopp och shorts på balkongen, jag förberedde mig genom att prova ut vilken bikini som lämpade sig bäst och att smörja in mig med solkräm. Men så fort jag tog av mig tröjan där ute så försvann solen, bra timing där, dessutom fick jag hjälp att bläddra lite väl fort i boken av vinden så jag gav upp och gick in istället. Det har inte riktigt varit min dag hittills.

Men nu ska jag nog fixa mig något att äta, det borde jag kunna utan större problem i alla fall, sedan ska jag skriva lite till på min uppsats innan jag ger upp för dagen.

Lyxliv!

Så där ja, nu har jag fått skrivit mitt andra inlägg på min bokblogg, det går verkligen långsamt fram där och även den andra boken blev en ungdomsbok. Fördelen med ungdomsböcker är att de oftast lätta att läsa och går snabbt, men den här gången fuskade jag och lånade den som e-bok på bibliotekets hemsida, hur smidigt som helst och det allra bästa är att man inte ens behöver gå till biblioteket eller läsa själv, lyxliv! För er som inte minns så finns bokbloggen på http://fridasbooks.blogspot.com/

J, du kommer antagligen skratta när du ser vilken bok det är och du är garanterat inte förvånad över att jag gillade den och kommer låna nästa bok i samma serie inom kort.

Syrefattig morgon

Idag fick jag ett litet ryck, jag tyckte det var dags att testa fötternas hållbarhet och ge sig ut på en liten löprunda. Fötterna höll bra, några vänliga själar gav mig lite specialluft på vägen, med aningen mindre syre än vanligt, rökning borde seriöst förbjudas! Det fanns dock en nackdel med att springa ute jämfört med att springa inne, pollensäsongen, varför tänkte jag inte på den? Det är ca 40 minuter sedan jag kom i mål och jag har fortfarande tungt att andas vilket resulterar i att jag hostar hela tiden. Men det ordnar väl upp sig snart hoppas jag.

Idag ska jag annars jobba med uppsatsen, målet är att skriva minst 5 sidor på teorin idag, hoppas jag lyckas med det, jag vill så gärna bli klar med uppsatsen, för när jag är det ska jag ägna mig åt golf och semestrande. Det är ju trots allt sista sommaren innan allvaret börjar.

Nu är det ca 2 timmar till solen kommer till min balkong, då ska jag ut och göra den sällskap, men idag ska jag smörja valda delar av kroppen med solkräm, jag är fortfarande lite röd från gårdagen trots kylbalsam. Jag ska nog satsa på en tröja som täcker lite också.

Linslus

Jag vill börja med att tacka mina underbara vänner Ida och Karin, tack vare er var jag hypernervös när jag skulle gå till optikern imorgon och lära mig sätta i linser. Det var väldigt vänligt av er att dela med er av diverse obehagliga minnen och historier. Men det gick i alla fall ganska bra och jag lyckades väldigt bra med höger öga och till slut också med vänster öga. Tyvärr hade de inte mina linser på plats så jag fick öva med ett par andra, men tur som ja ghade så kom de senare på eftermiddagen och fick satt i de snabbt innan jag skulle till bussen.

Som tur var så hade jag gott om tid på väg till bussen, för först insåg jag att jag hade glömt glasögonens så jag fick springa upp igen, väl nere för andra gången så kom jag på att det är ju bra att ha busskortet med sig också, så det var ju bara att springa upp för trapporna igen.

Idag var årets första riktiga golfträning, med det menar jag på hemmabanan och utomhus i solen (som visserligen gick ner bakom skogen efter en stund). Höjdpunkten var när några av junior- och herreliten blev duschade av sprinklern vid pitch- och bunkerområdet, vi som inte var där fick oss ett gott skratt. Jag och Frida hade också rätt kul åt Jesper och Mohammed som gick rakt in i varandra när Jesper plötsligt vände och åt en golfare som såg ut som om han klivit rakt in i vår tid från 1800-talets England med säckiga byxor som slutade vid knäna där de rutiga strumporna tog vid, det blev ju inte bättre av att hela outfiten gick i brunt.

Johanna berättade också om när hon först fick linser, hon behövde tre besök hos optikern innan hon lyckades få in linserna och sedan fick hon gå upp 20 min tidigare morgon för att det tog 10 min per lins, så jag känner mig ganska lyckligt lottad. Nu ska jag se färdigt på Anna Anka söker assistent. Det är underhållande idag med klädval och styling.

Det våras för allergier

För ett par dagar sedan talade jag om för mamma att våren är den bästa årstiden, skulle vilja ta tillbaka det, sommaren är bäst! Idag blev jag påmind om vårens största nackdel, det tar 5 minuter för mig att gå till jobbet, det tog över en timme att bli av med snuvan, nysningarna och tårarna efteråt, vår praktikant skrattade åt mig och jag förstår honom. Det är officiellt, pollensäsongen är igång.

Det var extremt lite att göra, men det gjorde inte så mycket, för man kunde spendera lite mer tid på varje kund istället och det kan också vara trevligt ibland. Fyra bekanta inne idag, Viktor från min klass på högstadiet, Emil som jag konfirmerades ihop med, Marcus som tittade förbi för att se om det kommit något sommarschema och så världens bästa Monika, jag saknar fortfarande henne, vissa borde inte få pensioneras, tur att hon tittar förbi med jämna mellanrum i alla fall.

Självklart var Bodil inne idag, hon hade tydligen bekantat sig med våran praktikant för ett tag sedan, men hon kallar honom för Patrik istället för Jonathan, för hon är fullt övertygad om att det står det och inte praktikant på hans skylt, lite roligt tycker jag.

Det är nog dags för lite kundhistorier igen.

För ett tag sedan, när det fortfarande var snö inne så var en dam inne och handlade, när hon var färdig stod hon vid dörren och kom inte ut, så Terese skulle hjälpa henne. Det kan tilläggas att dörren hade varit lite trög på grund av grus som hamnade ivägen. Terese öppnar dock dörren utan problem och kunden säger förvånat "Jaha, jag trodde det var automatiska dörrar på det här stället!"

En tjej och hennes kille var inne, hon fick syn på ett litet ställ med bokmärken intill kassan och säger "Magnetiska bokmärken? Finns det magnetiska böcker?" Hennes pojkvän uttryckte det som Terese garanterat tänkte när hon försökte hålla sig för skratt "Du är ju helt sopren!"

Som ett yrväder

Det har verkligen varit en underbar dag, jag satt i solen för länge och brände mig lite, men det är ett säkert tecken på att våren är här så jag är glad. Jag hittade dessutom en bok jag behövde som skulle kosta ett par hundralappar på lånbar version via internet och lyckan blev total när jag fick ett genombrott i uppsatsen, ni vet så där så man verkligen känner att man har kommit igång och har kommit in i det.

Efter det lagade jag kyckling i curry, helt utan recept, men det blev en bra chansning, men med tanke på vilken tur jag hade med allt annat så kände jag på mig att det skulle gå bra. Dansen däremot gick inte lika bra, det var inte det att jag hade problem med turerna, men jag märkte att vissa killar hade det då de gjorde vissa i fel riktning och inte riktigt hade kontroll på armar och ben, vilket ledde till en hel del smällar i mitt huvud, jag hatar att vara kort ibland.

Det var också en hel del snurrande för oss, jag tror jag gjorde som mest 8 snurrar direkt på raken och sedan repeterade man samma tur flera gånger i rad, jag kunde knappt stå rakt efter det och min maxgräns är 3 snurrar innan jag tappar kontroll på vilken riktning jag snurrar, det märkte jag när jag dansade rakt in i Emil för ett par veckor sedan. Han lärde sig också och gör aldrig för många snurrar med mig.

Nu är det självklart Hollywoodfruarna som ska ses, jag såg just Lena och Päivi testa någon form av stripp-träning och det verkade hur kul som helst, så det blev jag lite sugen på att testa, undrar om det finns i Sverige? Jag får försöka ta reda på det. Någon som vill gå med?

Älskar livet en dag som denna

Vissa dagar är det bättre än andra att vara student, idag skulle kunna vara den allra bästa. Istället för att sitta instängd på ett kontor någonstans så sitter jag i min nya stol på balkongen med datorn i knät. Solen i ögonen gör det visserligen lite svårt att se vad jag skriver, men vad gör det när livet är så här skönt?

Lite extra tur är det ju förstås att jag inte läser någon kurs utan har uppsats och slipper åka till skolan, så jag kan sitta i solen och arbeta. Man kommer faktiskt ganska långt när man får arbeta i sådana här förutsättningar, det känns som man får lite extra energi och det är antagligen solens förtjänst. Lina som har morgonsol hemma på familjens altan har redan lyckats bränna sig i solen, själv har jag precis fått sol, så jag njuter för fullt och hoppas på att jag också ska få lite färg.

Idag älskar jag verkligen livet, att lyssna på fiskmåsarna ger ju dessutom en känsla av att havet ligger nära, det enda som saknas är väl doften av havet så hade idyllen varit helt perfekt.

För mycket att göra eller för få timmar på dygnet? Det är frågan!

Det har verkligen varit en fantastisk och intensiv helg. Jag hann inte riktigt klart med all matlagning igår innan tjejerna kom, men det gjorde inte så mycket, vi pratade snabbt bort tiden i alla fall. Det blev väldigt lyckat tycker jag, maten var god och vi hade riktigt roligt, men det var väl ingen som hade väntat sig att vi skulle ha tråkigt heller.

Jag fick jättefina hudvårdsprodukter från Yves Rocher från dem och Ida hade skrivit hela 5 verser av "Ja må hon leva" i födelsedagskortet, den lilla knasbollen. Jag kunde inte ens så många verser och så hade de lyckats få med mitt gamla smeknamn från gymnasiet till deras stora glädje. Jag som lite grann hade hoppats på att det skulle dö ut i och med studenten, men det får jag nog leva med hela livet. Det var i alla fall hur kul som helst att se dem igen, Ida fick sin julklapp också, bättre sent än aldrig heter det ju.

Klockan var ungefär ett när gästerna åkte, Lina sov över så hon hjälpte till att städa och diska undan efteråt, vi kom väl i säng vid 2 och så upp igen vid 10. Då var det bara att sätta igång igen, städa lite till, baka glutenfri rulltårta till mamma och farmor och göra små bakelser av dem och så göra tårta till oss övriga som tål gluten. Vid kl 13 kom gästerna och det var precis så jag och Lina hann klart med alla förberedelser.

Jag fick jättefina presenter också, av Lina fick jag två blusar, fast jag fick öppna dem igår. Av mamma och pappa fick jag förutom golfskorna i fredags en stol med fällbart ryggstöd till balkongen, ett skärp, en topp och så hade de råkat köpa en GT för mycket så det fick jag också en. Av morfar fick jag pengar och av farmor och farfar fick jag jättefina knivar och en knivslip så nu kommer jag kunna skära allt möjligt roligt att ha i matlagningen.

När alla hade gått några timmar senare tog jag en snabb tur till Konsum så jag fick en liten sväng ute i solen, sedan fixade jag lite att äta och nu så är jag enormt trött och har slagit mig ner i soffan framför tvn. Det har varit alldeles för mycket att göra i helgen alternativt alldeles för få timmar, så det har varit sömnen som har fått komma i andra hand, tur att det kommer några vardagar så man får sova lite, studentlivet har sina tjusningar.

Grundlurad

Igår var det min födelsedag, men det kändes inte så värst speciellt, antagligen för att jag inte firades igår utan kommer firas både idag och imorgon av vänner och familj. Men jag fick i allal fall över 60 grattishälsningar från olika människor, det är inte illa. Det har blivit betydligt fler sedan facebook kom.

Jag hade ändå en väldigt bra dag, solen sken som om den aldrig varit framme förut och jag intalar mig självklart att den sken bara för min skull, ja och så lite för Linn, David och Jenny som jag delar min dag med.

Hur som helst så ringde pappa och sa att han hade läst att det var rea på Sängjättens lagerförsäljning för att de skulle tömma lagret, men på väg dit så sa han att han bara skulle in på Dormy och kolla vad de tar för sina Cobra-drivers, väl där så passade jag på att kolla lite på golfskor och pappa och Lina hjälpte glatt till att leta fram fina modeller och jag förälskade mig i ett par som jag bestämde mig för att köpa. Innan jag skulle betala så tittade vi också på drivers och väl framme vid kassan så säger pappa att han tänker betala mina skor och att det är en födelsedagspresent från honom och mamma, jag blev grundlurad med andra ord. Men jag är inte så ledsen för det, jag fick ju ett par bra skor och dessutom en extra present från Dormy i form av en skovästa för att jag tackade ja till att gå med i deras kundklubb. Annars får jag resten av presenterna i helgen.

Efter det så åkte vi i alla fall till Sängjätten och jag fyndade ordentligt, jag hittade en jättefin sängram för 300 kr. Det kändes lagom att betala det, de flesta nya kostar 1500 kr eller mer och den här är sprillans. Men den är lite högre än min andra säng, så jag slog mig nästan när jag gick ur sängen i morse, men jag lär ju vänja mig vid det också.

Nu ska jag strax iväg och jobba, efter det blir det hem att förbereda för kvällens middag med Ida, Karin och Lina, det blir trerätters, men jag har bara lagat en av rätterna förut så det kan bli spännande. Bara att hoppas på att det blir bra, men jag har i alla fall en reservplan på efterrätt ifall det inte blir bra. Men vi kommer garanterat få kul även om det skulle visa sig att förrätten och efterrätten inte blir som jag tänkt mig.

Lyxfällan

Jag ser på ett av mina favoritprogram, Lyxfällan, och slås ännu en gång av folks oförstånd eller kanske är det ovilja. Jag är inte helt säker på vilket, men jag är väldigt säker på att det är galet och jag är lite kluven mellan känslorna att de lite grann får skylla sig själva som har satt sig i den sitsen och att det faktiskt är synd om dem som inte har klarat av situationen och insett tidigare att de borde gjort något åt saken.

Charlies och Mathias metoder är enkla men skoningslösa, de är mänskliga och visar empati för personerna men det är uppenbart att de i slutändan ändå säljer det som de anser måste säljas. Jag funderade lite på varför de inte klarar av detta själva, för det är egentligen bara att ta tag i det hela, men det kanske har gått för långt för att man ska ha kraft till det. Men det de gör är ju egentligen bara att lägga upp en bra budget, samla ihop lånen så långt som möjligt till ett enda om det går, förhandla fram bättre räntor och amorteringsplaner och så till sist sälja av saker. Det är egentligen inget svårt, man behöver ju knappast vara ekonom för att kunna göra det, men styrka krävs förstås och det är väl kanske det som de bidrar mest med.

Jag känner att jag har haft tur som har en pappa som tidigt lärde mig hur man lägger upp en idiotsäker budget, utan den hade jag inte kunnat ha den här lägenheten. Den är så enkel att vem som helst skulle klara det och när jag väl börjar arbeta heltid så kommer det till och med finnas utrymme för lite extra sparande till sådant man vill ha. Jag har en lista på saker jag behöver och saker som jag vill unna mig så det är målet så småningom. Inga lyxfällor här inte, jag lever efter mottot att man sparar först och handlar sedan, inte tvärtom. Jag avskyr verkligen kreditkort och avbetalningar, det är ett jättebra sätt att lura folk.

Tungan fel i mun

Det var verkligen skönt att ha en ordentlig sovmorgon efter två tidiga dagar i rad, man blir enormt bortskämd när man har ett schema som mitt. Eftersom jag missade Biggest loser igår så inleddes dagen med en frukost framför tvn. Härnäst väntar städning, ska man ha massa folk hemma hela helgen så måste man ju ha det lite fint runt sig.

Jag glömde berätta om två intressanta felsägningar. Jag skulle säga något till Lina om två golfkompisar, och att säga "Louise och Olivia" är svårare än man kan tro, tur att Lina fattade vad jag menade med "Elise och Loivia". Men den bästa var Linas igår, jag löste korsord och en av ledtrådarna var "svar för positiv spanjor":

Jag: Varför är ja ett positivt svar, det behöver det ju inte vara, jag menar om frågan är om jag åt upp din katt och jag säger ja, så är ju inte det så positivt direkt.
Lina: Jag tror att det klassas som positivt.

Underbar kommentar, jag fick mig ett gott skratt i alla fall. Men nu ska jag städa, jag har som mål att vara färdig senast 14:45.

Pappersexplosion

Ni vet hur man kan skoja om dagens i-landsproblem om man gnäller över ett problem som egentligen inte är ett riktigt problem. Jag har en ny sak i samma genre, jag har haft dagens studentproblem. Idag skulle jag för andra gången på ca 3 veckor upp före 8, tyvärr var den förra gången igår, hade det varit några dagar mellan dessa tillfällen så hade kroppen antagligen varit i chock, men imorse kändes det mer som strejk. Jag kunde knappt hålla ögonen öppna vilket var ett stort problem eftersom jag skulle till optikern.

Det var en väldigt ung optiker, jag blev något förvånad, först trodde jag att han kanske var praktikant, men så såg jag att det stod leg. optiker på hans namnskylt, så han såg nog bara ung ut. Men undersökningsmetoden är jag inte helt med på, en apparat lyste så starkt ljus rakt in i ögat så tårarna strömmade. Så var det inte när jag var på Glasögonfyndet.

Jag har roat mig med ett spännande projekt under dagen också, jag har alldeles för mycket papper i mina pärmar, så jag har omorganiserat och har fått utöka min pärmsamling. Så ett tag såg det ut som om en pappersfabrik hade exploderat i mitt vardagsrum, men nu är allt i sin ordning igen.

Jag har också ätit på Rosenstams med pappa, Lina fick hålla drickorna medan vi åt. Nej då, jag skojar bara, så elak är inte pappa, hon ville inte ha något. Sedan åkte jag och hälsade på dem i det avloppslösa landet, de har stängt av avloppet hemma hos min familj så de får inte spola något vatten eller ens på toaletten, underbart! Tur att morfar bor nära så de kan gå dit. De ska fixa rören efter förra sommarens översvämningar, jag gjorde ingen djupare undersökning i vad de skulle göra eller hur, men jag tror att de skulle få tillbaka avloppet igen på kvällen idag, men har de otur får de vänta till imorgon. Jag har erbjudit dem att låna min dusch och tvättmaskin och liknande om de behöver. Men de verkar vara väl förberedda. Jag är glad att det är hos dem och inte hos mig i alla fall.

Jag har varit på golfträning också, det var kul, speciellt som Jesper verkar tycka att min sving har hamnat mer på rätt spår. Så nu är det dags för att justera höfterna, en sak är säker, man blir aldrig färdiglärd i golf, det finns alltid något som kan bli bättre, någon detalj som kan finslipas. Sedan liftade Frida med mig och Lina, så det var glatt i bilen på vägen hem. Nu är jag dock helt slut, men jag kan inte sova förrän tvättmaskinen är färdig, så jag hoppas den skyndar sig. Dröm sött!

Hot hot hot

Med risk för att låta bortskämd tänker jag berätta om min kväll, natt och dag. Igår kväll satt jag i lugn och ro och hade spanat in att jag behövde gå upp kl 9 för att hinna med tåget till skolan, men jag fick för mig att jag skulle kolla mailen innan jag gick och la mig. Tur var väl det för det visade sig att läraren hade ombokat föreläsningen i sista minuten och att vi började 10 istället för 13. Så jag kom i säng lite för sent i förhållande till när jag skulle gå upp. Men det kan jag ju leva med, jag har sovit för lite förut. Problemet var bara att larmet på församlingshemmet gick två gånger inatt och väckte mig och det kändes som det tog evigheter innan de fick stängt av det.

Så jag var enormt trött när klockan ringde imorse, så trött att jag insåg att det inte var någon poäng att ligga och dra mig i ett par minuter, för då skulle jag somna om, så aningen frusen gick jag raka vägen in i duschen. Jag träffade Jimmy på bussen, alltid trevligt med lite sällskap, då menar jag inte samma Jimmy som jag träffade i söndags. Men på tåget blev det en härlig sovstund, den behövdes. Föreläsningen idag handlade mest om upplägg på D-uppsatsen och så lite innehåll och forskningsmetoder. Efter det hade jag ett handledarmöte med Bengt, fick ändra lite på min idé, men grunden är i alla fall kvar.

På vägen hem fick jag sällskap med Lina hela vägen och med Maria till Älvängen, jag och Lina passade på att äta lite i stan och jag råkade bita i en bit jalapeño för att jag inte såg den, det var starkt kan man säga och det brände i munnen ganska länge efteråt, inget jag rekommenderar.

Nu ser jag på Secret millionaire, det är ett helt fantastisk program, har ni chansen så se det! Snart blir det dock Cougar town och efter det sängen, jag har en tid att passa imorgon igen, väldigt ovanligt, men den här är kl 9 i Kungälv, så det räcker om jag går upp 8 i alla fall och på kvällen är det golf för hela slanten.

Två saker jag funderar över idag är hur det helt plötsligt kan vara slut på saker att säga, som om man har sagt allt som finns att säga till någon och den andra är hur något kan verka så normalt när det inte är det, att man inte ser på ytan hur det egentligen är ens om man faktiskt är mitt i det.

Som en tidsmaskin

Jag har tänkt igen, inte så ovanligt kanske. Man förändras som person och olika händelser i livet påverkar ens personlighet åt olika håll. Ofta så tar förändringarna tid och sker i samband med förändringar i livet. Men ibland gör man en liten tidresa personlighetsmässigt, det märkte jag igår.

Jag skrev i mitt förra inlägg att jag träffade Jimmy, min busskompis. När jag gick på gymnasiet så läste han på Chalmers så vi åkte ofta buss ihop på vägen hem, det var inte bara vi, utan det var jag och massa killar. Vi brukade ha hysteriskt kul och var väldigt ofta ensamma på bussen eftersom det inte är så många som åker just den bussen. Jag är inte helt säker på om han åkte bara första året eller både första och andra, men jag är i alla fall helt säker på att han inte brukade åka tredje året.

Jag var en helt annan person då och när jag träffade honom igår kändes det som att inget hade ändrats sedan dess, som om jag var tillbaka till Frida 16 eller 17 år. Vilken underlig känsla, jag har funderat på det flera gånger under dagen. På ett sätt kändes det väldigt skönt och välbekant att krama honom och prata som om vi sågs igår, men samtidigt kändes det väldigt fel, jag har ju lämnat allt det där bakom mig och gått vidare, det var som att hoppa rakt in i någon annans liv för några minuter.

Nu ser jag på One Tree Hill och får ytterligare en tripp tillbaka i tiden, Peyton och Brooke har flyttat ihop i en lägenhet och delar sovrum, då tänker jag inte helt oväntat på Rebecka, vi var oskiljaktiga bästisar från mellanstadiet till och med åttan. Hon praktiskt taget bodde hos mig, hon sov över minst varannan helg, ibland sov jag hos henne, hon var hos mig varje dag innan skolan, det första vi gjorde när vi kom hem från skolan om vi inte var tillsammans hemma hos någon av oss var att ringa varandra. Våra mammor var oändligt trötta på att vi alltid ockuperade telefonen. Sådan är jag verkligen inte idag, men jag saknar ibland den personen, jag var så bekymmersfri då och framför allt så var jag öppen som en bok.

Jag har länge varit en helt annan och mer instängd person, jag är på väg att bli den lite mer lättsamma och betydligt mer öppna person jag en gång var, men i en annan skepnad. Men jag tycker fortfarande att det är underligt hur man kan förändras tillbaka till den person man var vid en viss tid i livet beroende på vem man träffar, det måste ju betyda att man har alla de där personerna som man har varit inom sig, kanske väntar de bara på att få komma ut en stund.

Dans och massa vänner

Jag har verkligen haft en fantastisk dag, speciellt med betoning på eftermiddagen, kvällen, natten. Förmiddagen spenderades mest med lite praktiska sysslor som att rensa ut kylen exempelvis, dock inte på uppsatsen, jag känner att jag måste sätta mig med det imorgon oavsett hur seg jag är.

Men hur som helst så kom Lina hit på eftermiddagen, vi gjorde oss i ordning tillsammans och sedan gick vi till Fridas Patrik på förfest. Massor av folk där, bland annat Lina, Marcus, Erik, Per och så Frida så klart, vi fick knappt plats i hans lägenhet trots att den var långt ifrån liten. Sedan tog vi oss till Idrottshallen för dans till Lasse Stefanz även om jag tyckte att för- och pausbandet Framed var betydligt bättre. Jag fick dansat en hel del och tack vare en värktablett så höll fötterna bra också, får se vad effekten blir imorgon, jag vill ju att det ska bli bra så jag kan börja springa snart.

Även om det var väldigt roligt att dansa så tycker jag nog nästan att det var ännu roligare att träffa alla människor som man inte sett på evigheter, däribland min gamla busskompis Jimmy, en gammal kompis mamma som definitivt hade smakat på lite alkohol av något slag och som kramades glatt och ville att jag skulle ta kontakt med hennes dotter igen. Sedan träffade jag gamla elever till pappa och mamma skvallrade att en av dem som tidigare frågat pappa om jag ville bli sambo med honom hade frågat flera gånger efter mig.

Det enda jag är lite ledsen för är att jag inte fick min årliga dans med Tommy, en gammal klasskompis som jag ser ungefär en gång om året och vanligen där då vi brukar ta ett par danser ihop. Men det kommer väl fler chanser men det var otur att jag inte såg honom förrän jag skulle gå. Jag träffade några jag festat med i vintras på en golfkompis fest.

Det var rätt kul att träffa funktionärerna också, först Bladh som jag inte sett på länge, jag saknar fortfarande honom eller åtminstone att ha en sådan vän som han var till mig, vi var riktigt bra kompisar på högstadiet och han förstod sig på mig, han kunde till och med tala om för mig när jag var kär innan jag erkände det för mig själv och självklart kunde han tala om i vem det var för tillfället. Men liv förändras och det gör vänskap med. Jag fick också hjälp före alla i garderobskön på vägen ut för att Henke stod där och när jag var där tidigare för att lämna en sak i min jacka så fick jag pratat lite med Linus och fick själv gå in i garderoben. Det lönar sig att ha kontakter, så jag får väl tacka Åsa som gjort att jag har träffat Henke och Linus.

Nu är det nog dags att sova lite om jag vill komma ur sängen imorgon. Det finns lite att göra, jag har inte alls fått gjort så mycket som jag har tänkt den här helgen och på tisdag är det skola igen, så då hinner jag ju inte med något annat.

"Egen framgång är bäst, men andras olyckor är inte heller att förakta"

Då har man slösat bort ännu en dag på att göra ingenting i stort sett, jag har ju lagat mat och tvättat och haft Lina på besök, men jag har inte fått gjort något på uppsatsen. Det får bli en annan dag. Det lär i alla fall inte bli imorgon, för då ska jag träffa Åsa, så kul att se henne när hon väl är hemma. Synd att Skåne är så långt bort.

Just nu sitter jag och ser på finalen i Biggest loser, jag vet redan hur det slutar, men det gör inget. Jag gläds också en hel del åt att jag slipper vara ute i det här vädret som har vänligheten att besöka oss och så tycker jag så klart att det är lite extra roligt eftersom Lina tränar fotboll just nu.

Ni minns kanske min lycka över att jag har värme i sovrummet igen, jag får nog sänka värmen nu, med tanke på att jag inte ens har kommit upp i 20 grader där sedan någon gång i början av hösten så håller jag på att få värmeslag där nu, det är helt plötsligt 23 grader, lite skillnad.

När man är ute och dansar så spelas det normalt två snabba låtar, två långsamma och så varvas det så hela kvällen, jag hade en liknande upplevelse i duschen idag. Istället för låtar så var det minuter och istället för snabba och långsamma så var det varmt och kallt. Det är underbart när man precis har satt i schampo i håret och så försvinnera varmvattnet, men det är ju tacksamt i alla fall att det kommer tillbaka med jämna mellanrum. Man får vara tacksam för det lilla.