Tomten är död

De flesta känner väl till Kungälvs egen kändis, jag syftar så klart på Bodil, vem annars? Jag var på Bokia och hälsade på förut och fick då senaste historien om Bodil så klart. För er som inte vet, så finns det en tomte i naturlig storlek som spelar "Santa Claus is coming to town" varje gång någon kommer i närheten av den. Tills en viss person en dag fick spel och drog ur kontakten, så sedan den dagen så har ingen heller tyckt att det vore en bra idé att starta den. För Bodil brukade gå fram och tillbaka framför den bara för att hon tyckte det var kul, ja inte bara hon förresten, varenda unge som passerade gjorde precis samma sak, skillnaden var bara att deras föräldrar till slut släpade dem därifrån. Ingen kommer någonsin och släpar iväg med Bodil.

Hur som helst så står tomten där, utan musik, men det hindrade inte Bodil att roa sig lite med den. Hon tog nämligen loss huvudet på den stackars tomten (tänk de stackars barn som måste trott att tomten blivit halshuggen). Därefter vandrade hon runt i hela butiken med tomtens huvud.

Någon i personalen satte tillbaka huvudet på den stackars tomten, men lyckades visst inte riktigt sätta fast huvudet ordentligt. Så när en liten tjej fick syn på tomten och glatt sprang fram för att krama den fick hon sig en liten överraskning eftersom huvudet trillade av. Säga vad man vill om Bodil, men hon ser i alla fall till att det händer saker i Kungälv och ger med jämna mellanrum folk ett gott skratt.

Talking to you

Ibland har man den ofattbara turen att springa på någon som man kan ha de mest fantastiska samtalen, jag har nyligen haft den turen och så intressanta samtal om allt mellan himmel och jord var längesedan jag hade. Ibland har man bara så mycket att prata om helt enkelt och det roliga är att ämnen som lätt kan bli fel i andra sammanhang fritt får flöda här. Att dessutom hitta någon som har så många gemensamma intressen är riktigt kul och det blir inte en tyst sekund knappt. Det kan ju förstås bero på att båda har en förkärlek för att prata.

Jag vet inte om jag har skrivit det förut, men jag har alltid drömt om att bli författare, jag funderar på om det kanske är dags att ta upp skrivandet igen. Denna mysteriska någon fick mig faktiskt att bli lite skrivsugen, en känsla av att någon tror på en och pushen att komma igång kan vara allt som behövs. Hoppas att det är så.

Golf ikväll, jag måste medge att jag känner mig extremt sugen på att plocka fram klubborna och ge sig ut kylan, än så länge är det enbart -10 grader, men då har solen precis gått ner och jag tvivlar starkt på att det kommer bli varmare. Vad gör man inte för sin hobby?

Dan före dan före dan före dopparedan...

Jag hörde av någon att kärleken är som en fjäril, håller man den för löst så flyr den och håller man den för hårt så dör den. Jag tror att det är kvävning som gör det, ett för litet utrymme gör att syret tar slut och vem eller vad kan leva utan syre?

Man vet att man har glömt av julen lite när man inte har öppnat luckorna i chokladkalendern på 11 dagar. Men bättre sent än aldrig sägs det ju, så jag öppnar väl 11 luckor idag då. Jag tände också först idag det fjärde ljuset i adventsljusstaken. Jag som aldrig brukar missa en enda liten detalj som har med julen att göra. Antar att det beror på att jag haft så mycket att göra med jobb och liknande.

Imorgon blir det till att jobba ett par timmar, förhoppningsvis inte full dag och sedan blir det till att införskaffa de allra sista klapparna tillsammans med Lina. Sedan är det hem och njuta av 6 lediga dagar i sträck, det ska bli så ofattbart skönt att jag knappt kan förstå det. Då blir det familj, julmat, julmusik, juklappar, Kalle Anka, kalkonmiddag med släkten och massor av annat som hör julen till. Underbart!

Sch...

Man lärde sig redan som liten att man ska dela med andra, men måste man verkligen dela allt? Vad är det med dagens samhälle som gör att alla känner ett så stort behov av att inte bara dela med sig till alla utan dessutom ett behov av att få veta allt om alla? Jag förstår mig inte på det, jag är en person som har hemligheter, hemligheter som ingen mer än jag vet och som ingen mer än jag behöver veta. Jag anser att det inte är hälsosamt att dela med sig av allt, vissa saker skulle aldrig göra en enda själ nytta genom att fler fick reda på dem, det kan exempelvis bero på att man faktiskt håller något hemligt för att skydda någon annan. Det är inte alltid att man har hemligheter av själviska själ.

Nog ordat om det, nu är det 4 dagar kvar till julafton, min lära lilla kusin som inte är så liten längre fyller år idag, 16 år, med andra ord får hon från och med idag ge sig ut och övningsköra. Jag hoppas dock att hon låter bli, för väglaget talar inte direkt för nybörjare. Själv gjorde jag en snygg vurpa på väg till jobbet, en vurpa som fick ett hav av människor att oja sig och dra efter andan när de stannade upp mitt på övergångsstället. Själv reste jag mig lite snabbt och fick bara lite ont i knät, men det är kul att se att så många medmänniskor bryr sig, en man sträckte fram en hand för att hjälpa mig upp och frågade hur det gick inte bara en gång utan två. Julen gör oss lite mer vänligt inställda till det mesta.

Jag har annars haft en sådan där dag idag, jag tappade marmeladen på jobbet och sölade massor, fick torka golvet en aning. Jag fick två snöbollar kastade på mig, en som träffade min datorskärm och en som träffade mig rakt i huvudet, och ja, jag var inomhus. Det var så klart Blom, vem annars? Men jag var inte sen att hämnas, jag vände helt enkelt på bilden på hans dator när han lämnade den obevakad i ett par minuter. Det tog honom riktigt lång tid att lösa och jag och Johansson fick oss ett gott skratt. Han lär sig nog snart att inte bråka med mig när jag precis har lärt mig något nytt, eller så kommer det en ännu värre hämnd... Antagligen blir det det senare alternativet. Undrar om jag kommer överleva Åre-resan i januari? Jag och Sofia ska ju bo granne med killarna.

Love is in the air

Vad är det som händer egentligen? Efter en dejttorka så är dejterna helt plötsligt väldigt ofta. Men jag gillar det och klagar inte. Det är så mysigt så här i vintermörkret med lite ljuspunkter i vardagen.

Det har varit mycket som vanligt på jobbet och i livet. I fredags var det dansavslutning i Jörlanda, så roligt att dansa och prata med trevliga typer. Jag slapp dessutom undan Caterpillar hela kvällen genom strategiska rörelsemönster och snabba haffanden av andra danspartners ibland. Att träffa Guldfisken där var ju inte heller helt dumt, vi hade riktigt roligt en stund och saknade vår Spion så klart, men planer finns på en vinkväll med massor av skvaller någon dag under jul-nyår.

Igår var det julklappsshopping med Åsa som gällde på dagen, så nu har jag handlat hälften av klapparna, det återstår dock några så det blir till att slåss med massorna i Nordstan någon eftermiddag efter jobbet. På kvällen bar det av till Liseberg med min familj och familjen Albinsson-Lilja. Jag vann 1:a pris på Marabou och pappa vann 1:a pris på Ahlgrens bilar så familjens lycka var gjord. Hoppas bara att jag kan kombinera tur i spel och kärlek för en gångs skull, men med tanke på att jag brukar ha otur i båda, så kanske jag har en chans nu? Jag tycker det verkar rättvist i alla fall.

Nu är det dags att städa klart här i alla fall, jag har inte riktigt hunnit så långt som jag borde, men snabbar jag på så borde jag vara klar på 2 timmar, det är ju stortstäd idag trots allt, allt utom fönstren ska tvättas.

Heartache

Först vill jag säga förlåt till J, jag skulle loggat in på msn igår, men jag fick besök. Så ledsen för det, men jag hoppas att du ändå vill boka in en annan dag med mig och ännu bättre, en fika någonstans vid jul, för jag gissar att du kommer hem då.

Det har varit en totalt värdelös dag, så extremt jobbig och jag har bara längtat efter att den ska ta slut. Igår kväll fick jag plötsligt hugg i bröstet, det var hemskt. Det gjorde så ont att jag inte kunde andas ordentligt. Det höll mig vaken en stor del av natten och jag sov bara 3-4 timmar totalt, så det var lite tufft att gå till jobbet i morse och även på jobbet.

Men Henrikarna har varit väldigt snälla mot mig största delen av dagen, retas gör de ju alltid, men de snälla gesterna var riktiga idag och jag kände mig väldigt rörd när de gav mig tips för nedvarvning och sa till mig att vila ordentligt. Jag kunde knappt hålla inne tårarna, men det var nog dels för att jag var så extremt trött. När jag pratade med mamma sedan så brast det totalt, då kunde jag inte hålla mig längre. Tårarna strömmade sakta längs kinderna och tröttheten tog över totalt.

Nej, den här dagen vill jag inte uppleva igen, det hugger fortfarande, men natten som gick var värst, så jag är optimistisk för natten. Jag ska ta en värktablett för säkerhets skull, så jag får sova ordentligt inatt, det är ju bara måndag och med andra ord långt kvar till nästa sovmorgon... Men nu, sov gott!

Keep on walking!

Efter att ha festat 2 dagar i sträck så var jag helt slut när jag väl kom i säng inatt. I torsdags var jag i Sthlm på introduktion för nyanställda i företaget, middag på kvällen på Hotell Anglais och sedan några timmar i hotellbaren gjorde att tågresan tillbaka till Göteborg på fredagen kändes dubbelt så lång. Att vara för trött på ett skakigt X2000 är inte att rekommendera. Men vi hade kul i alla fall, Vatman sov i stort sett hela resan, men jag och Mr Ruud roade oss bäst vi kunde genom intressanta diskussioner som var långt från så intelligenta som de kunde varit om vi hade varit på topp.

Sedan var det bara hem och vända, eller nästan i alla fall, jag försökte sova en stund, men det gick inte så bra. Så efter en misslyckad sovstund och en snabbdusch så var det bara att dra på sig den lilla svarta och bege sig ut på nya äventyr. Det blev fördrink med jobbarkompisarna där det också blev prisutdelning för stegtävlingen som vi vann, tack till Henrikarna för glöggen och så lite skönsång i solovariant från samtliga deltagare.

Efter det var det en helkväll på Gurk som gällde, god mat, bra underhållning och dans gjorde kvällen riktigt bra. Vi hade ordentligt kul, men när jag väl satte mig på bussen på vägen hem var jag så trött att jag hann somna mellan varje sms jag fick, vilket var ungefär var tredje minut. Men jag tog ikapp mig lite inatt genom att sova 10 timmar, blev inte frukost förrän halv två... Så idag är det en väldigt lugn helg hemma i soffan, bara jag och min tv.