Idag har jag träffat min söta kusin Pernilla för lite fika och massor av prat. Vi har haft riktigt kul och skrattade nog mest när vi fick letat fram foton som var mer än 10 år gamla på både henne och mig. Det är kul att träffa henne, med tanke på att det inte blir lika ofta sedan jag flyttade hemifrån. Hon stannade ända till hennes pappa ringde och frågade om hon inte hade planerat att komma hem alls, lite kul.
Jag har insett att jag har planerat en helt underbar vecka. Från imorgon kväll har jag verkligen fullt upp. Jag börjar jobba på onsdag, åker på kickoff med nya arbetet på torsdag-lördag, bröllop på lördag, eventuellt golftävling på söndag och så zumba på söndag eftermiddag/kväll bara för att börja jobba igen på måndag, gissa om jag kommer vara trött på fredag kväll nästa vecka. Jag kommer antagligen inte ens orka gå in från bussen själv utan att stanna och sova en stund på refugen i övergångsstället. Hur tänkte jag när jag planerade det här? Ja, säg det... Men till mitt försvar så dök ju exempelvis kickoffen upp hastigt och lustigt utan att jag hade räknat in den i mina planer. Om jag överlever det här så är det ett under.
30 augusti, 2010
27 augusti, 2010
Gameboy
Jag hade tänkt städa, så ringde Lina och undrade om jag skulle hänga med och äta på Hsin Hsin och det säger man ju inte gärna nej till när man blir bjuden. Sedan följde hon med mig hem en snabb sväng för att titta på mina nyupphängda tavlor och så började vi prata om en person, så jag letade fram skolkataloger och vad hittade jag då? Jo, mitt gamla gameboy, så kul. Så jag kom aldrig igång med städningen. Jag vet att jag borde, men jag vill mycket hellre spela mina gamla gameboy-spel. Det var ju precis lika roligt fast man är vuxen. Dessutom är det rosa och jättefint. Jag blev faktiskt lite förvånad över att det fortfarande funkar, men det var bra kvalitet på tekniken på den tiden. Det är ju "bara" drygt 10 år gammalt.
26 augusti, 2010
Tävling med kollegorna
Tävling är verkligen ingen barnlek, det är jobbigt. Det var hur blött som helst på banan och jag tog inte så många poäng som man kunde önska. Men jag gjorde som Henrikarna bad mig och vann över båda cheferna i alla fall, oturligt nog så var det fler som slog dem och mig. Men det var hur kul som helst att träffa många av de nya kollegorna. Jag har redan fått några vänner som jag är säker på att jag kommer trivas med och det är alltid kul att hitta en kollega som bara är 2 år äldre än mig, så jag inte är så överlägset yngst. Jag är efter den här dagen dessutom övertygad om att jag kommer trivas jättebra på jobbet. Det är inte ens en vecka kvar nu till jag börjar.
Att det dessutom bjöds på frukost, fika och lunch gör inte saken sämre direkt. Det i kombination med trevligt sällskap under rundan och övriga dagen gjorde det väl värt mina leriga byxor. För ja, jag slår på bollen även om den ligger i lera eller lite vatten, så länge det inte är mycket vatten. Man låter väl inte sådana små detaljer hindra en från att försöka spela bra i alla fall, ja, med betoning på försöka. Men jag ledde i alla fall tävlingen om längsta drive på hål 9 ganska länge, till slut fick jag dock se mig slagen av en person.
Jag hittade dessutom till golfbanan helt utan problem, det kan jag tacka min gps för, med andra ord min pappas idiotsäkra vägbeskrivning för både ditvägen och hemvägen. Nu kanske vissa tycker att det är ju bara att köra samma väg hem som man körde dit, men så lätt är det ju förstås inte. Det är tvärtom svårare att köra hem än dit i detta fallet, för att hitta in på E6:an är inte alltid lätt, det finns så många vägar som går kors och tvärs i stan, alldeles för många för att jag ska ha koll på det.
Att det dessutom bjöds på frukost, fika och lunch gör inte saken sämre direkt. Det i kombination med trevligt sällskap under rundan och övriga dagen gjorde det väl värt mina leriga byxor. För ja, jag slår på bollen även om den ligger i lera eller lite vatten, så länge det inte är mycket vatten. Man låter väl inte sådana små detaljer hindra en från att försöka spela bra i alla fall, ja, med betoning på försöka. Men jag ledde i alla fall tävlingen om längsta drive på hål 9 ganska länge, till slut fick jag dock se mig slagen av en person.
Jag hittade dessutom till golfbanan helt utan problem, det kan jag tacka min gps för, med andra ord min pappas idiotsäkra vägbeskrivning för både ditvägen och hemvägen. Nu kanske vissa tycker att det är ju bara att köra samma väg hem som man körde dit, men så lätt är det ju förstås inte. Det är tvärtom svårare att köra hem än dit i detta fallet, för att hitta in på E6:an är inte alltid lätt, det finns så många vägar som går kors och tvärs i stan, alldeles för många för att jag ska ha koll på det.
Snabb rapport
En snabb rapport, klockan ringde 5, redan innan den ringde kände jag en stark längtan tills jag får gå och lägga mig ikväll. Det blåser som jag vet inte vad ute, molnigt, det ser dock ut att klarna upp liten, men det ordnar nog upp sig till jag ska tävla i golf om ett par timmar. Det brukar det göra, regnet är ju min följeslagare i tävlingar, ungefär 95% i alla fall, då ösregnar det oftast, de andra är det extremväder i form av stekande sol och ca 35 grader istället. Men nu är det dags att bege sig till Delsjö GK.
24 augusti, 2010
Filmväder
Ännu en dag med förkylning, men idag känns det inte riktigt lika hemskt att sitta inomhus framför TV:n, inte i det här ruskvädret. Det regnar och blåser så att träden dansar på utsidan. Datorn är en rätt bra underhållning, jag har bytt bakgrundsbild inte mindre än 4 gånger idag och så har jag spelat Kungen hur många gånger som helst. Det blir inte ens någon golfträning idag. Jag ger mig inte ut i det här vädret för det när jag är förkyld, jag vill ju inte att det ska bli värre med tanke på att jag ska träffa några kollegor imorgon.
Snart är till och med min dvd-box med Hornblower slut. Jag trodde ju att en 13 timmar lång serie skulle ta lång tid, men den går sakta men säkert mot sitt slut. Det är risk att jag beställer någon ny box snart om inte den här förkylningen ger med sig snart. Synd att Greek inte är släppt än... Men jag får väl roa mig på annat vis annars.
Snart är till och med min dvd-box med Hornblower slut. Jag trodde ju att en 13 timmar lång serie skulle ta lång tid, men den går sakta men säkert mot sitt slut. Det är risk att jag beställer någon ny box snart om inte den här förkylningen ger med sig snart. Synd att Greek inte är släppt än... Men jag får väl roa mig på annat vis annars.
23 augusti, 2010
Fångarna på fortet
Jag sitter och är nostalgisk tillsammans med TV4, Fångarna på fortet, det var inte igår direkt. Men jag minns att jag gillade det, så nu är det dags igen. Roligast hittills var dock att när de presenterade lagmedlemmarna så erkände Patrik Sjöberg att han var höjdrädd, snacka om rätt rädsla för en höjdhoppare, lite lätt ironiskt. Jag kan också tillägga att det är precis lika spännande som förr. Det enda som saknas är ju en fredagskväll med lite godis och något gott att dricka, men det får bli en annan dag, en fredag lämpligtvis.
22 augusti, 2010
Hoppfull
Nu vill jag inte vara förkyld längre, jag lider mer av tristessen än av min täppta näsa och hostan. Jag har sett alla filmer jag var sugen på att se och dvd-boxen jag påbörjade för ett tag sedan är slut. Nästa box i serien är inte utgiven än, så jag kan inte ens köpa den. Jag har också lyckats få nackspärr, jättekul verkligen. Jag önskar jag hade mer energi så jag kunde göra något annat än ligga i soffan och se på film. Jag fick letat fram en gammal serie som jag ser på nu, Hornblower, den handlar om den engelska flottan på 1700-talet, den är bra och dessutom så är huvudrollsinnehavaren snygg och det är ju aldrig fel.
Det är dock ganska bra för min diet att jag är sjuk, för jag har inte den minsta lilla matlust. Kanske att jag kan få ett "gratiskilo" tack vare det. Man kan ju alltid hoppas. Och när jag ändå hoppas, så hoppas jag att jag vaknar utan nackspärren imorgon...
Det är dock ganska bra för min diet att jag är sjuk, för jag har inte den minsta lilla matlust. Kanske att jag kan få ett "gratiskilo" tack vare det. Man kan ju alltid hoppas. Och när jag ändå hoppas, så hoppas jag att jag vaknar utan nackspärren imorgon...
21 augusti, 2010
Golfsjuk
Jag är en golfnörd, inte ens feber kan hindra mig från att spela 9 hål en sommarkväll när det är okej väder. Vilket i och för sig inte är så dumt, det visade sig att jag spelade bättre idag än jag gjort på över en månad. Nu blir det till att kurera sig med lite tv och sedan många timmars sömn. Det har varit en lång dag med både jobb och golf och jag har varit så trött att jag inte riktigt har hängt med i vad folk har sagt. Pappa talade om att Lina höll på att byta om och att hon sedan skulle åka och hämta mig och jag kontrade med att fråga om hon hade åkt än. Inte mitt smartaste ögonblick där inte. Två sköna kommentarer på jobbet idag från tjejer, båda ungefär 10 år.
"Mamma, varför är det så många böcker här?"
"Mamma, är det här en sån där svamp som man kan äta? Karamell eller vad det heter?"
"Mamma, varför är det så många böcker här?"
"Mamma, är det här en sån där svamp som man kan äta? Karamell eller vad det heter?"
Så det kan bli
Det blir verkligen raka motsatsen till vad man har tänkt sig ibland. Jag ägnade gårdagens morgon till att baka tårta till jobbarkompisarna på jobbet, jag trodde ju att jag gjorde min sista dag i lördags. Men när C fick syn på mig undrade hon om jag kunde jobba idag, så nu ska jag iväg till jobbet. Jag hade ju tänkt vara ledig... Det visade sig visst finnas massor av saker jag kunde följt med på idag, men det fick jag ju så klart inte veta förrän jag redan sagt att jag kunde arbeta idag.
19 augusti, 2010
Hem ljuva hem
Hemma igen, ganska skönt, men ändå lite sorgligt. Jag och Åsa har ju haft så kul och Skåne och Danmark har visat upp sig från sin allra regnigaste sida. Det har varit tre dagar av shopping, filmmys, spel och annat roligt. Jag fick shoppat ytterligare igår, en kjol och en blus, garderobsuppdateringen är påbörjad. Snart kommer jag se ut som en revisor ska.
Allt regnande har nog ställt till det lite. Jag blev en aning blöt och lite kall i Köpenhamn, jag vet att man inte bli sjuk av det, men man blir mer mottaglig för smittor och nu har jag megaont i halsen. Så jag sitter här med min kopp te och hoppas på att det ska bli bättre. Visserligen ska man väl ha honung i för bästa effekt, men jag har ingen honung och tycker inte om det, så jag hade inte velat ha det i teet i alla fall.
Jag hade sovmorgon idag, underbart. Jag och Åsa har ju inte direkt sovit mycket, sena kvällar och så upp tidigt för att hinna med så mycket som möjligt. Semester är ju inte speciellt uppiggande om man tänker efter, man borde ha semester efter semestern för att vila upp sig, tur att jag har två veckor ledigt till innan jobbet börjar.
Pratade förresten med en kollega igår, jag ska tydligen sitta i ett rum tillsammans med två killar, Henrik och Henrik. Det blir nog kul, de såg ut att vara ungefär 30 på bilderna. Jag ska i alla fall luncha med dem nästa vecka, det ska bli trevligt, plus att då kommer jag ha träffat några fler innan jag börjar. Idag har jag lite att göra, så jag kanske borde sätta fart och dessutom kommer mamma troligen och hälsar på om ca 1-2 timmar.
Allt regnande har nog ställt till det lite. Jag blev en aning blöt och lite kall i Köpenhamn, jag vet att man inte bli sjuk av det, men man blir mer mottaglig för smittor och nu har jag megaont i halsen. Så jag sitter här med min kopp te och hoppas på att det ska bli bättre. Visserligen ska man väl ha honung i för bästa effekt, men jag har ingen honung och tycker inte om det, så jag hade inte velat ha det i teet i alla fall.
Jag hade sovmorgon idag, underbart. Jag och Åsa har ju inte direkt sovit mycket, sena kvällar och så upp tidigt för att hinna med så mycket som möjligt. Semester är ju inte speciellt uppiggande om man tänker efter, man borde ha semester efter semestern för att vila upp sig, tur att jag har två veckor ledigt till innan jobbet börjar.
Pratade förresten med en kollega igår, jag ska tydligen sitta i ett rum tillsammans med två killar, Henrik och Henrik. Det blir nog kul, de såg ut att vara ungefär 30 på bilderna. Jag ska i alla fall luncha med dem nästa vecka, det ska bli trevligt, plus att då kommer jag ha träffat några fler innan jag börjar. Idag har jag lite att göra, så jag kanske borde sätta fart och dessutom kommer mamma troligen och hälsar på om ca 1-2 timmar.
17 augusti, 2010
Semesteruppoffringar
Jag kan inte riktigt begripa hur det kan komma så mycket regn under en så kort tid. Det har verkligen vräkt ner i Köpenhamn idag ifall någon undrar. Det gick att ha paraply en stund, men så började det blåsa helt vansinnigt, vi såg flera paraplyer som vrängdes och då gav vi upp. Men jag måste säga att det var enormt bra timing av Åsa att köpa paraply igår just.
Till slut var till och med underkläderna blöta av regnandet och inte ens regnjackan stod emot, hade jag inte vetat bättre hade jag nästan trott att jag var på en golftävling, för då brukar det ju vara sådant väder. Men vi hade kul ändå och jag är mycket nöjd med att jag hittade en klänning att ha på Anna-Lenas bröllop om ett par veckor. Den är beige med svarta kanter som ramar in den. Annars blev det inte så mycket shopping utan mest lite turstande i regnet. Jag hittade en vakt som jag ville stå bredvid och bli fotad, den här gången siktade han inte på mig med sitt vapen när jag kom för nära, utan han flyttade på sig istället, kanske inte världens bästa vaktinstinkter. Men sedan bad han mig helt artigt att flytta på mig. Ni kanske har listat ut att jag fick se slottet, men det var ett konstigt slott tyckte jag, ja till och med om man jämför med Stockholms slott, eller skokartongen som Jimmy säger.
Christiania var intressant, vi tog bara en liten sväng där, för vi började tröttna på regnet och ville inte gå så mycket mer. Men det var fint, inte så uppenbart fint, men det har sin charm och jag skulle kunna tänka mig att man som fotograf eller konstnär skulle kunna hitta jätteintressanta objekt där, hade det varit sol hade jag kunnat gå där ganska länge. Men jag var tvungen att övertala Åsa för att få med henne in. Innan sa hon "Ska vi verkligen gå in där?" och efter sa hon "Ta ett kort på mig!" och posade glatt framför Christiania-skylten. Det har varit en rolig men lång dag och nu börjar man bli lite smått mör. Men jag har i alla fall fått upp värmen igen efter en dusch, 3 tröjor, en filt, mat och ett gäng tända ljus, tänk vad man offrar sig för sitt semestrande...
Igår gick jag och Åsa på en promenad långt efter att det blivit mörkt. Jag älskar att promenera ute i mörkret en varm sommarnatt. Det är en speciell känsla, det känns som att man är ensam i världen utan att för den sakens skull kännas ensamt. Vi tittade på stjärnorna och pratade om allt möjligt. Stjärnskådningen var inte så framgångsrik dock eftersom vi bara kände igen Karlavagnen. Nu pratar Åsa i telefon igen, men vem vet, kanske att vi tar oss en tur idag igen, men bara om det har slutat regna, jag vill inte se mer regn nu. Jag trodde aldrig att mina fötter skulle bli sig lika igen efter att ha varit i ett par blöta skor hela dagen, de var kritvita när jag tog av mig strumporna och såg nästan döda ut, eller ja i alla fall extremt skrynkliga. Gissa om lyckan blev stor när vi såg en gnutta blå himmel när tåget rullade in på det svenska fastlandet igen. Ja, den Köpenhamnresan glömmer nog ingen av oss i första taget.
Till slut var till och med underkläderna blöta av regnandet och inte ens regnjackan stod emot, hade jag inte vetat bättre hade jag nästan trott att jag var på en golftävling, för då brukar det ju vara sådant väder. Men vi hade kul ändå och jag är mycket nöjd med att jag hittade en klänning att ha på Anna-Lenas bröllop om ett par veckor. Den är beige med svarta kanter som ramar in den. Annars blev det inte så mycket shopping utan mest lite turstande i regnet. Jag hittade en vakt som jag ville stå bredvid och bli fotad, den här gången siktade han inte på mig med sitt vapen när jag kom för nära, utan han flyttade på sig istället, kanske inte världens bästa vaktinstinkter. Men sedan bad han mig helt artigt att flytta på mig. Ni kanske har listat ut att jag fick se slottet, men det var ett konstigt slott tyckte jag, ja till och med om man jämför med Stockholms slott, eller skokartongen som Jimmy säger.
Christiania var intressant, vi tog bara en liten sväng där, för vi började tröttna på regnet och ville inte gå så mycket mer. Men det var fint, inte så uppenbart fint, men det har sin charm och jag skulle kunna tänka mig att man som fotograf eller konstnär skulle kunna hitta jätteintressanta objekt där, hade det varit sol hade jag kunnat gå där ganska länge. Men jag var tvungen att övertala Åsa för att få med henne in. Innan sa hon "Ska vi verkligen gå in där?" och efter sa hon "Ta ett kort på mig!" och posade glatt framför Christiania-skylten. Det har varit en rolig men lång dag och nu börjar man bli lite smått mör. Men jag har i alla fall fått upp värmen igen efter en dusch, 3 tröjor, en filt, mat och ett gäng tända ljus, tänk vad man offrar sig för sitt semestrande...
Igår gick jag och Åsa på en promenad långt efter att det blivit mörkt. Jag älskar att promenera ute i mörkret en varm sommarnatt. Det är en speciell känsla, det känns som att man är ensam i världen utan att för den sakens skull kännas ensamt. Vi tittade på stjärnorna och pratade om allt möjligt. Stjärnskådningen var inte så framgångsrik dock eftersom vi bara kände igen Karlavagnen. Nu pratar Åsa i telefon igen, men vem vet, kanske att vi tar oss en tur idag igen, men bara om det har slutat regna, jag vill inte se mer regn nu. Jag trodde aldrig att mina fötter skulle bli sig lika igen efter att ha varit i ett par blöta skor hela dagen, de var kritvita när jag tog av mig strumporna och såg nästan döda ut, eller ja i alla fall extremt skrynkliga. Gissa om lyckan blev stor när vi såg en gnutta blå himmel när tåget rullade in på det svenska fastlandet igen. Ja, den Köpenhamnresan glömmer nog ingen av oss i första taget.
16 augusti, 2010
På besök i Skåne
Nu var det visst ett par dagar sedan jag skrev, det har hänt en hel del dessutom. Jag har avslutat jobbet på Bokia, snart dags för nästa jobb. Men först blir det lite ledigt. Jag kommer sakna mina kollegor jättemycket dock och det var väldigt sorgligt att säga hejdå. När jag gick min promenad förbi där igår kändes det ett litet stygn i hjärtat, men jag måste ju vidare, så jag får hälsa på dem istället. De var hur gulliga som helst och gav mig både present, blombukett och tårta.
Igår bestod dagen mest av att packa och förbereda resan idag. I skrivande stund sitter jag nämligen i Skåne, lite utanför Malmö närmare bestämt. Jag är och hälsar på Åsa, nu ska ingen tro att jag sitter och bloggar och förstör det sociala livet här, för hon pratar med en annan person i telefon, så jag bara utnyttjar tiden och hennes dator.
Idag har vi gjort Malmö osäkert, ni anar inte vad den stan är svår att hitta i, det går kringelikrok-vägar både här och där som förvirrar. Vi har shoppat och jag har letat efter en klänning att ha på ett bröllop, men det gick sådär. Får hoppas på bättre lycka någon annan dag. Vi har också ätit italiensk glass på ett litet glasscafé som var betydligt svårare att hitta än vi trodde. Vi har spelat kort, jag förlorade stort i Stress, men tog igen det genom att vinna i Skitgubbe massor av gånger, vi har sett på Skärgårdsdoktorn, Segemyhr och Det okända på TV, men roligast hade vi nog ändå när vi spanade in ICA:s gamla reklamfilmer på Youtube, dock hittade vi inte den där Ulf blir framröstad till lucia.
Vi har också låtit bli att tänka ett par gånger:
Åsa: Där är vattentornet.
Jag: Det ser mer ut som ett ufo.
Åsa: När Malmö IF spelar färgas det rött och vitt, det är deras färger, ja och svart, men det är svårt att få svart.
Jag: Vad då? Får ni rött vatten när de spelar?
Åsa: Jag tvättar inte så ofta, jag använder ju inga kläder på mitt jobb...
Åsa: Det finns en väckarklocka som väcker dig när du sover som ytligast under en halvtimme.
Jag: Jag vill hellre bli väckt en viss tid.
Åsa: Ja, men om du sätter den på kvart över sju så väcker den dig någon gång mellan kvart över sju och kvart i sex.
Jag: Det ser ut som att du har ett jätteskumt sexpack här, det är det lodräta revbenet som gör det.
Varsågoda att skratta, men man kan faktiskt inte alltid ha hjärnan med sig, till vårat försvar har jag varit uppe tidigt och sovit lite i kombination med en lång resa och Åsa har jobbat nattpasset. Imorgon blir det till att göra Köpenhamn osäkert, de stackars danskarna kommer aldrig förstå vad det var som hände. Nu är det dock sovdags. Godnatt!
Igår bestod dagen mest av att packa och förbereda resan idag. I skrivande stund sitter jag nämligen i Skåne, lite utanför Malmö närmare bestämt. Jag är och hälsar på Åsa, nu ska ingen tro att jag sitter och bloggar och förstör det sociala livet här, för hon pratar med en annan person i telefon, så jag bara utnyttjar tiden och hennes dator.
Idag har vi gjort Malmö osäkert, ni anar inte vad den stan är svår att hitta i, det går kringelikrok-vägar både här och där som förvirrar. Vi har shoppat och jag har letat efter en klänning att ha på ett bröllop, men det gick sådär. Får hoppas på bättre lycka någon annan dag. Vi har också ätit italiensk glass på ett litet glasscafé som var betydligt svårare att hitta än vi trodde. Vi har spelat kort, jag förlorade stort i Stress, men tog igen det genom att vinna i Skitgubbe massor av gånger, vi har sett på Skärgårdsdoktorn, Segemyhr och Det okända på TV, men roligast hade vi nog ändå när vi spanade in ICA:s gamla reklamfilmer på Youtube, dock hittade vi inte den där Ulf blir framröstad till lucia.
Vi har också låtit bli att tänka ett par gånger:
Åsa: Där är vattentornet.
Jag: Det ser mer ut som ett ufo.
Åsa: När Malmö IF spelar färgas det rött och vitt, det är deras färger, ja och svart, men det är svårt att få svart.
Jag: Vad då? Får ni rött vatten när de spelar?
Åsa: Jag tvättar inte så ofta, jag använder ju inga kläder på mitt jobb...
Åsa: Det finns en väckarklocka som väcker dig när du sover som ytligast under en halvtimme.
Jag: Jag vill hellre bli väckt en viss tid.
Åsa: Ja, men om du sätter den på kvart över sju så väcker den dig någon gång mellan kvart över sju och kvart i sex.
Jag: Det ser ut som att du har ett jätteskumt sexpack här, det är det lodräta revbenet som gör det.
Varsågoda att skratta, men man kan faktiskt inte alltid ha hjärnan med sig, till vårat försvar har jag varit uppe tidigt och sovit lite i kombination med en lång resa och Åsa har jobbat nattpasset. Imorgon blir det till att göra Köpenhamn osäkert, de stackars danskarna kommer aldrig förstå vad det var som hände. Nu är det dock sovdags. Godnatt!
12 augusti, 2010
När jag var liten...
Det blev 18 hål på golfen idag igen, jag har insett att min absoluta favorit av alla slingor är den röda för tillfället, jag spelar alltid bäst på den. Fast med tanke på hur kasst jag spelad på den blå slingan innan, så var det ju inte direkt lätt att spela sämre på röd. Det kunde ju liksom bara bli bättre efter lite energpåfyllning och en kass boll som jag verkligen inte hade något emot att slå bort, de bollarna har en märklig tendens att hänga med i många rundor.
Efter det åkte jag hem till mamma och pappa en sväng. Pappa håller på att göra om alla gamla videoband som de filmat oss när vi var små och ska bränna in dem på dvd. Jag fick se några snuttar på mig när jag var liten och det var hysteriskt kul. Jag betonade orden så konstigt att jag lät som en kines, jag försökte sätta mig på min nya trehjuling åt helt fel håll och sedan när jag väl kommit på den rätt så fattade jag inte att jag skulle trampa, utan min kusin Cecilia fick gå bakom och putta på. När min kusin Sofia skrek att hon också ville ha tårta sa jag hur gott det var med tårta, elak var jag visst redan på den tiden. Fast min kusin Emilia var den som roade oss mest just då, hon fick grädde på fingret och såg helt förstörd ut innan hennes pappa fick bort det. När jag är 1½ år och kusinerna Emilia 1, Sofia 2½ och Emma 6 ska leka Björnen sover så vill både jag och Emilia vara björnar, men ingen av oss jagar dem och Emma står helt förtvivlad och säger att vi ska jaga dem. Jag var inte någon talang på löpning heller, det finns ett klipp när mamma och pappa säger till mig att springa och jag ser ut som en liten anka så som jag vaggar. Jag frågade om de gjorde det bara för att få skratta åt mig när jag sprang och mamma erkände att det var så, min elakhet har jag alltså ärvt från dem. I samma klipp ber pappa mig att plocka den stora blomman och jag plockar den allra minsta lilla smörblomma, jag, mamma och pappa hade riktigt kul där ett tag och jag kan knappt vänta till jag får alla filmer på dvd.
Helt slut efter dagen fick jag skjuts hem av farmor och farfar, ett bevis på hur slut jag var är att när jag kom hem försökte jag hänga upp jackan på kylskåpsmagneterna, dock helt utan någon större framgång. Ibland är jag verkligen tankspridd!
Efter det åkte jag hem till mamma och pappa en sväng. Pappa håller på att göra om alla gamla videoband som de filmat oss när vi var små och ska bränna in dem på dvd. Jag fick se några snuttar på mig när jag var liten och det var hysteriskt kul. Jag betonade orden så konstigt att jag lät som en kines, jag försökte sätta mig på min nya trehjuling åt helt fel håll och sedan när jag väl kommit på den rätt så fattade jag inte att jag skulle trampa, utan min kusin Cecilia fick gå bakom och putta på. När min kusin Sofia skrek att hon också ville ha tårta sa jag hur gott det var med tårta, elak var jag visst redan på den tiden. Fast min kusin Emilia var den som roade oss mest just då, hon fick grädde på fingret och såg helt förstörd ut innan hennes pappa fick bort det. När jag är 1½ år och kusinerna Emilia 1, Sofia 2½ och Emma 6 ska leka Björnen sover så vill både jag och Emilia vara björnar, men ingen av oss jagar dem och Emma står helt förtvivlad och säger att vi ska jaga dem. Jag var inte någon talang på löpning heller, det finns ett klipp när mamma och pappa säger till mig att springa och jag ser ut som en liten anka så som jag vaggar. Jag frågade om de gjorde det bara för att få skratta åt mig när jag sprang och mamma erkände att det var så, min elakhet har jag alltså ärvt från dem. I samma klipp ber pappa mig att plocka den stora blomman och jag plockar den allra minsta lilla smörblomma, jag, mamma och pappa hade riktigt kul där ett tag och jag kan knappt vänta till jag får alla filmer på dvd.
Helt slut efter dagen fick jag skjuts hem av farmor och farfar, ett bevis på hur slut jag var är att när jag kom hem försökte jag hänga upp jackan på kylskåpsmagneterna, dock helt utan någon större framgång. Ibland är jag verkligen tankspridd!
11 augusti, 2010
Bodil
Vilken dag! Först en pall med varor och bara jag och C i butiken, gubben som kom med varorna var ju inte direkt intelligent heller, så det blev ett meningsutbyte som jag gladeligen höll mig utanför. När Marcus väl kom hade vi fullt upp och på lunchen lyckades C sätta i halsen så illa att hon blev dålig, fråga mig inte hur det gick till, men hon åkte i alla fall till läkare och sedan hem. Allt gick bra dock till slut, jag pratade med henne senare. Jag och Marcus fick inga riktiga luncher utan ungefär 10 min var och sedan hade vi fullt upp precis hela tiden. Men vi lyckades packa upp nästan allt och samtidigt ha mängder med kunder, så det är väl inte så underligt att jag är helt slut. Två personer är lite för lite under skolstart tror jag minsann. Vi har dessutom skrivit massor av små lappar som de kommer få lösa imorgon. Som om inte det vore nog med allt annat att göra så kom Bodil lagom till stängning och jag fick nästa jaga ut henne. Först kallade hon Marcus för "monsterkillen" och sedan hade vi vår vanliga lilla dialog.
Bodil: Kommer du imorgon?
Jag: Nej, det gör jag inte.
Bodil: Hur ska det gå?
Jag: Det kommer nog gå bra.
Bodil: Kommer du på fredag?
Jag: Ja, det gör jag.
Bodil: Ja, det var la en himla tur det!
Sedan ville hon ge mig en kram, helt oförberedd på det lyckades jag ändå reagera i tid och klara mig. När jag sedan rev ner två block i försöket att få ut henne sa hon "haha, river du stället?" och ropade sedan till alla som fanns i närheten att "Frida river stället, Frida river stället!" till Marcus stora glädje.
Bodil: Kommer du imorgon?
Jag: Nej, det gör jag inte.
Bodil: Hur ska det gå?
Jag: Det kommer nog gå bra.
Bodil: Kommer du på fredag?
Jag: Ja, det gör jag.
Bodil: Ja, det var la en himla tur det!
Jag: Men Jessica kommer imorgon.
Bodil: Hmpf...
Sedan ville hon ge mig en kram, helt oförberedd på det lyckades jag ändå reagera i tid och klara mig. När jag sedan rev ner två block i försöket att få ut henne sa hon "haha, river du stället?" och ropade sedan till alla som fanns i närheten att "Frida river stället, Frida river stället!" till Marcus stora glädje.
10 augusti, 2010
Tisdagar är inte bra golfdagar
Jag tror att det är fastslaget nu, tisdagar är inte rätt dag för golf. Det började helt värdelöst, de tre första hålen gav exakt 0 poäng och det fattar ju till och med en icke-golfare att det inte är bra. Men sedan tog jag till drastiska metoder, jag tog fram de bollar jag aldrig har spelat dåligt med, nämligen ljusrosa Pinnacle Lady, och de svek mig inte heller den här gången. Effekten höll i ungefär 10 hål, sedan hade jag slagit bort båda mina rosa bollar och tvingades spela på en vanlig vit och då kom oturen tillbaka.
Någon som hade tur däremot var mamma, på röd slinga, hål fyra är det ett vattenhinder innan green, hon träffar innan vattnet, studsar över, gör två studsar på ett berg och en på en kulle så den rinner in på green och sedan dessutom viker av mot hålet. Den gick dock inte i hål, det hade nästan varit taskigt att göra en hole-in-one på ett sådant slag, det hade ju inte varit något snack om saken, då hade det berott enbart på tur och inte det minsta skicklighet. Jag och pappa anklagade dock henne för att ha snott Linas boll efter det, för Lina brukar göra sådana saker på banan. Jag var också nära hole-in-one, men min boll rann på hålkanten och förbi. Jag hade dock inte massa andra saker för mig på vägen utan studsade på green direkt.
På kvällen var det tävling, ingen Terese på plats idag, men jag och Frida roade oss ändå. Vi hann med lite tre-knack och lite andra tävlingar, det var bara vi, Linn och Johanna där, en liten trupp på 4 pers, undrar vad de andra 10 hade för sig? Jag vet i och för sig att Lina tränade fotboll och att Elina och Sara valde att spela på banan istället. Men ändå 7 som fattades. Jag träffade en blivande kollega också, han bjöd in mig till en golftävling på Delsjö GK med nya arbetsplatsen och lite kunder, det ska bli kul att träffa dem några dagar innan och förhoppningsvis slipper jag göra bort mig totalt där och spelar hyfsat. Tävlingar och jag går ju inte alltid hand i hand, men bara det inte regnar så ska det nog inte vara någon fara.
Någon som hade tur däremot var mamma, på röd slinga, hål fyra är det ett vattenhinder innan green, hon träffar innan vattnet, studsar över, gör två studsar på ett berg och en på en kulle så den rinner in på green och sedan dessutom viker av mot hålet. Den gick dock inte i hål, det hade nästan varit taskigt att göra en hole-in-one på ett sådant slag, det hade ju inte varit något snack om saken, då hade det berott enbart på tur och inte det minsta skicklighet. Jag och pappa anklagade dock henne för att ha snott Linas boll efter det, för Lina brukar göra sådana saker på banan. Jag var också nära hole-in-one, men min boll rann på hålkanten och förbi. Jag hade dock inte massa andra saker för mig på vägen utan studsade på green direkt.
På kvällen var det tävling, ingen Terese på plats idag, men jag och Frida roade oss ändå. Vi hann med lite tre-knack och lite andra tävlingar, det var bara vi, Linn och Johanna där, en liten trupp på 4 pers, undrar vad de andra 10 hade för sig? Jag vet i och för sig att Lina tränade fotboll och att Elina och Sara valde att spela på banan istället. Men ändå 7 som fattades. Jag träffade en blivande kollega också, han bjöd in mig till en golftävling på Delsjö GK med nya arbetsplatsen och lite kunder, det ska bli kul att träffa dem några dagar innan och förhoppningsvis slipper jag göra bort mig totalt där och spelar hyfsat. Tävlingar och jag går ju inte alltid hand i hand, men bara det inte regnar så ska det nog inte vara någon fara.
09 augusti, 2010
Arbetsnarkoman?
Jag tror det finns en liten risk att jag är arbetsnarkoman. Det kan väl knappast finnas någon annan anledning till att jag för tredje veckan i rad bokar in arbetet på en av mina lediga dagar? Men det är klart, det kommer ju kännas bra när lönen kommer.
Imorgon tänker jag dock inte jobba, inte ett dugg faktiskt. Jag tänker inte ens laga middag till mig själv. Det blir till att äta på golfbanan hoppas jag. Det är klart, det beror ju lite på vädret, jag orkar inte släpa mig dit om det ösregnar, då får det vara. Jag längtar till min sovmorgon imorgon, det blir ju en hel timme extra sömn. Håll tummarna för att jag inte håller i min tisdagstradition och spelar kasst. Av någon märklig anledning så har tisdagarna inte riktigt varit de bästa golfdagarna i år. Det är i alla fall tur att det är golfträning på tisdagar så jag kan rätta till det på kvällen igen.
Imorgon tänker jag dock inte jobba, inte ett dugg faktiskt. Jag tänker inte ens laga middag till mig själv. Det blir till att äta på golfbanan hoppas jag. Det är klart, det beror ju lite på vädret, jag orkar inte släpa mig dit om det ösregnar, då får det vara. Jag längtar till min sovmorgon imorgon, det blir ju en hel timme extra sömn. Håll tummarna för att jag inte håller i min tisdagstradition och spelar kasst. Av någon märklig anledning så har tisdagarna inte riktigt varit de bästa golfdagarna i år. Det är i alla fall tur att det är golfträning på tisdagar så jag kan rätta till det på kvällen igen.
08 augusti, 2010
Utklassad av Melker, 10 och Lovis, 8
Jag har varit ledig två dagar i sträck nu, känns som att det var längesedan sist. Det var inte utan att jag kände mig lite rastlös vissa stunder, men jag har haft pappa på besök, han har hjälpt mig att fixa. Sedan har jag spenderat en del av helgen hemma hos familjen, försökt lära grannarna spela golf och så har jag och Lina suttit barnvakt åt Melker och Lovis. Så mycket vaktande är det ju förstås inte, men vi fixat middag och underhöll dem.
Vi blev lite lätt utklassade på Band hero, första gången jag testade det, gitarren gick hyfsat, men trummorna gick helt åt skogen. Det där med att göra tre saker samtidigt är inte min grej, jag kan liksom inte kontrollera båda händerna och en fot samtidigt, speciellt inte om alla ska göra rörelser oberoende av varandra. Vi körde Singstar också, de var jätteduktiga trots att de inte förstår engelskan. Efter lite trolleritrick och lite spel och lite pratande och lite lekande med Melkers radiostyrda bil med tillhörande radiostyrda helikopter så var de helt slut och bestämde sig själva för att de ville gå och lägga sig.
Jag och Lina hade tänkt se på film eller TV medan de sov, men det gick sådär, vi lyckades inte få något ljud på filmen och Lovis hade visst råkat radera kanalerna på TV:n, så vi fick roa oss genom att prata istället.
Idag har varit en slappisdag, ingen orkade speciellt mycket. Men vi fick i alla fall sett filmen som vi tänkte se igår. Jag har lagt upp en ny budget också för framtiden, för mitt nya liv som heltidsarbetande så jag vet vad jag har att röra mig på och så jag kan få ihop en liten buffert också. Har handlat med mamma och fixat lite nya blommor, eller blommor är att ta i, krukväxter utan blommor. Jag tar ju död på allt som blommar, jag har definitivt inte några gröna fingrar. Dags att fortsätta slappa ett tag till nu...
Vi blev lite lätt utklassade på Band hero, första gången jag testade det, gitarren gick hyfsat, men trummorna gick helt åt skogen. Det där med att göra tre saker samtidigt är inte min grej, jag kan liksom inte kontrollera båda händerna och en fot samtidigt, speciellt inte om alla ska göra rörelser oberoende av varandra. Vi körde Singstar också, de var jätteduktiga trots att de inte förstår engelskan. Efter lite trolleritrick och lite spel och lite pratande och lite lekande med Melkers radiostyrda bil med tillhörande radiostyrda helikopter så var de helt slut och bestämde sig själva för att de ville gå och lägga sig.
Jag och Lina hade tänkt se på film eller TV medan de sov, men det gick sådär, vi lyckades inte få något ljud på filmen och Lovis hade visst råkat radera kanalerna på TV:n, så vi fick roa oss genom att prata istället.
Idag har varit en slappisdag, ingen orkade speciellt mycket. Men vi fick i alla fall sett filmen som vi tänkte se igår. Jag har lagt upp en ny budget också för framtiden, för mitt nya liv som heltidsarbetande så jag vet vad jag har att röra mig på och så jag kan få ihop en liten buffert också. Har handlat med mamma och fixat lite nya blommor, eller blommor är att ta i, krukväxter utan blommor. Jag tar ju död på allt som blommar, jag har definitivt inte några gröna fingrar. Dags att fortsätta slappa ett tag till nu...
06 augusti, 2010
Fräcka typer
Det har varit en dag fylld med underliga typer på jobbet idag... J, minns du kunden med cykelhjälm som gillar fantasy och Steven King? Han upplyste mig lite sådär appropå ingenting om att han är singel, jag låtsades att jag inte hörde det. Jessica erbjöd sig dock att fixa en blinddate, påminn mig om att aldrig låta henne göra det är du snäll.
En dam, antagligen världens segaste, kom in och ville ha hjälp med kokböcker.
Damen: Kommer du ihåg vilken kokbok jag tittade på tidigare i veckan?
Jag: Nej, det gör jag tyvärr inte.
Damen: Näha, det var förresten inte du som hjälpte mig.
Jag: Kommer du ihåg vem det kan ha varit? I så fall kan jag försöka fråga den personen.
Damen: Så många kan ni väl inte vara som jobbar här.
Jag: Vi är 4 stycken som har arbetat tidigare i veckan.
Damen: Den stod här på hyllan, men nu är den inte här.
Jag: Den kan ju vara slut för tillfället eller så har vi kanske flyttat på den lite.
Damen: Jaha, men den stod här. Och det var inte den här, det var en svensk författare.
Jag visade henne några olika.
Damen: Den ska vara ny, jag trodde att det kanske var Salming, men det var det inte.
Jag visade ytterligare några utan något resultat.
Damen: Den kostade något som 229, 219, eller kanske 129, om du visar priserna så kanske jag minns.
Jag svalde en djup suck och visade några till, men hon var ändå inte nöjd.
Damen: Kan du inte söka på nya kokböcker.
Jag: Jag kan söka på en kokbok och se när den är gjord, men inte på alla kokböcker.
Damen: Ja, men sök på alla nya kokböcker.
Jag: Skulle jag söka på kategorin kokböcker enbart så skulle jag få kanske en miljon träffar att försöka hitta bland.
Damen: Ja, men gör det då!
Jag: Det går inte, det tar en evighet, tror du inte att det är någon av de jag visat dig då?
Damen: Jag sätter mig och tittar en stund.
Det är ju självklart att hon till slut insåg att det var den boken jag visade henne näst först. Helt hopplös, när hon sedan frågade efter en bok om olika ställen att besöka i Sverige och aktiviteter runt om i landet så blev jag inte direkt överlycklig.
En kund kom och ville ha ett likadant paket som det "där nere" och syftade på ett skyltpaket som Terese har gjort som dekoration. Jag kan inte ens göra sådana paket, så hon fick nöja sig med ett helt vanligt paket.
Jag hittade en kund som stod vid pennorna och testade massor.
Jag: Vill du ha hjälp?
Kunden: Nej, jag bara testar pennor, jag tänkte låna en och skriva ett kort med.
Jag: Du kan få låna en penna i kassan istället.
Vad tänkte hon på? Så kan man ju inte göra och med tanke på hur mycket hon skrev både på kortet och i boken hon köpte så hade nästa stackars kund inte fått mycket färg kvar i sin penna om hon hade använt någon där.
Det var några exempel, de värsta så klart, men det var många underligheter idag. Jag är helt slut tack vare det och då har jag inte ens jobbat hela dagen. Dessutom har kassorna strulat och hängt sig och haft sig hela dagen. Inte världens enklaste dag med andra ord.
En dam, antagligen världens segaste, kom in och ville ha hjälp med kokböcker.
Damen: Kommer du ihåg vilken kokbok jag tittade på tidigare i veckan?
Jag: Nej, det gör jag tyvärr inte.
Damen: Näha, det var förresten inte du som hjälpte mig.
Jag: Kommer du ihåg vem det kan ha varit? I så fall kan jag försöka fråga den personen.
Damen: Så många kan ni väl inte vara som jobbar här.
Jag: Vi är 4 stycken som har arbetat tidigare i veckan.
Damen: Den stod här på hyllan, men nu är den inte här.
Jag: Den kan ju vara slut för tillfället eller så har vi kanske flyttat på den lite.
Damen: Jaha, men den stod här. Och det var inte den här, det var en svensk författare.
Jag visade henne några olika.
Damen: Den ska vara ny, jag trodde att det kanske var Salming, men det var det inte.
Jag visade ytterligare några utan något resultat.
Damen: Den kostade något som 229, 219, eller kanske 129, om du visar priserna så kanske jag minns.
Jag svalde en djup suck och visade några till, men hon var ändå inte nöjd.
Damen: Kan du inte söka på nya kokböcker.
Jag: Jag kan söka på en kokbok och se när den är gjord, men inte på alla kokböcker.
Damen: Ja, men sök på alla nya kokböcker.
Jag: Skulle jag söka på kategorin kokböcker enbart så skulle jag få kanske en miljon träffar att försöka hitta bland.
Damen: Ja, men gör det då!
Jag: Det går inte, det tar en evighet, tror du inte att det är någon av de jag visat dig då?
Damen: Jag sätter mig och tittar en stund.
Det är ju självklart att hon till slut insåg att det var den boken jag visade henne näst först. Helt hopplös, när hon sedan frågade efter en bok om olika ställen att besöka i Sverige och aktiviteter runt om i landet så blev jag inte direkt överlycklig.
En kund kom och ville ha ett likadant paket som det "där nere" och syftade på ett skyltpaket som Terese har gjort som dekoration. Jag kan inte ens göra sådana paket, så hon fick nöja sig med ett helt vanligt paket.
Jag hittade en kund som stod vid pennorna och testade massor.
Jag: Vill du ha hjälp?
Kunden: Nej, jag bara testar pennor, jag tänkte låna en och skriva ett kort med.
Jag: Du kan få låna en penna i kassan istället.
Vad tänkte hon på? Så kan man ju inte göra och med tanke på hur mycket hon skrev både på kortet och i boken hon köpte så hade nästa stackars kund inte fått mycket färg kvar i sin penna om hon hade använt någon där.
Det var några exempel, de värsta så klart, men det var många underligheter idag. Jag är helt slut tack vare det och då har jag inte ens jobbat hela dagen. Dessutom har kassorna strulat och hängt sig och haft sig hela dagen. Inte världens enklaste dag med andra ord.
En förvirrad sömntuta
Ödet är inte alltid snällt mot alla, jag satt och tittade på bilder på facebook och råkade komma förbi bilder på killar som jag tyckte var snygga när jag var yngre. Konstigt nog var de inte alls lika snygga längre. Undrar hur det kommer sig att det blir så, för det verkar vara rätt vanligt. När jag var liten trodde jag att alla som var snygga, söta eller vackra som barn skulle bli fulare och att alla som var fula skulle bli snyggare, jag skojar inte, det var en teori jag hade.
Pappa ringde nyss, han berättade om Lina, det åskade ju inatt och han hade varit uppe och dragit ut lite kontakter när han hörde att hon var på väg upp, hon trodde att det var dags att åka till jobbet, men klockan var bara halv två. Hur kul som helst, men hon fick gå och lägga sig igen och sova lite till och hon sov visst gott, för mamma fick väcka henne vid 4 när hon verkligen skulle upp. Det gjorde min dag!
Jag älskar att ha sovmorgon en dag som denna, jag vaknade två timmar innan jag behövde gå upp, så jag kunde ligga kvar i sängen och bara njuta av jag int behövde gå ut riktigt än i regnet som smattrade på rutan. Men jag hoppas verkligen att vädret har skärpt till sig innan jag ska gå till jobbet om ca 15 min. Förra fredagen behövde jag hela regnstället för att ta mig till jobbet utan att bli blöt och jag vill inte ha det idag, tänkte att paraply skulle räcka. Undrar om det är en ny tradition med fredagsregn? I så fall är det en som jag gärna bryter.
Pappa ringde nyss, han berättade om Lina, det åskade ju inatt och han hade varit uppe och dragit ut lite kontakter när han hörde att hon var på väg upp, hon trodde att det var dags att åka till jobbet, men klockan var bara halv två. Hur kul som helst, men hon fick gå och lägga sig igen och sova lite till och hon sov visst gott, för mamma fick väcka henne vid 4 när hon verkligen skulle upp. Det gjorde min dag!
Jag älskar att ha sovmorgon en dag som denna, jag vaknade två timmar innan jag behövde gå upp, så jag kunde ligga kvar i sängen och bara njuta av jag int behövde gå ut riktigt än i regnet som smattrade på rutan. Men jag hoppas verkligen att vädret har skärpt till sig innan jag ska gå till jobbet om ca 15 min. Förra fredagen behövde jag hela regnstället för att ta mig till jobbet utan att bli blöt och jag vill inte ha det idag, tänkte att paraply skulle räcka. Undrar om det är en ny tradition med fredagsregn? I så fall är det en som jag gärna bryter.
05 augusti, 2010
En tysk vän
J, du kommer antagligen tvivla lite på sanningshalten, men det är helt sant. Jag har fått en tysk vän, det var äntligen en som förstod att jag inte förstod vad hon sa, så hon pratade på engelska med mig. Hon har varit inne två dagar i sträck nu och pratat med mig. Hur trevlig som helst är hon dessutom, det är nog första gången som jag verkligen har kommit bra överrens med en tysk, det kan förstås vara så att vi har varit överrens innan, bara det att jag inte har förstått det. Ja, okej, jag var ju inte direkt missnöjd med den ganska snygga tysken igår som var flirtig. Vi hade en jättesöt kille inne idag och då märkte jag verkligen att jag saknade vårt gamla system när jag fick ta legitimation på de som betalade med kort, jag kunde ju inte se hur gammal han var, för det var väldigt svårbedömt och jag var nyfiken som vanligt.
Innan jobbet idag hann jag med att både växla pengar och ta en promenad, det har inte blivit så mycket promenader sedan jag började jobba lite mer, men snart är jag ju ledig igen och då hinner jag med massor av promenader. Idag var min sista dag på jobbet med Terese, det kändes sorgligt. Jag kommer verkligen sakna henne. Men jag lovade att terrorisera dem i fortsättningen också, så lätt ska de inte komma undan. Jag har dessutom lovat att handla böcker, pennor, papper och diverse andra saker hos dem.
Innan jobbet idag hann jag med att både växla pengar och ta en promenad, det har inte blivit så mycket promenader sedan jag började jobba lite mer, men snart är jag ju ledig igen och då hinner jag med massor av promenader. Idag var min sista dag på jobbet med Terese, det kändes sorgligt. Jag kommer verkligen sakna henne. Men jag lovade att terrorisera dem i fortsättningen också, så lätt ska de inte komma undan. Jag har dessutom lovat att handla böcker, pennor, papper och diverse andra saker hos dem.
04 augusti, 2010
Gerillaodling
En ny trend är visst gerillaodling hörde jag på nyheterna nyss. Man odlar helt enkelt potatis och annat ätbart i parker och liknande, som tv-reportern uttryckte det "helt utan tillstånd, naturligtvis" och han lät som att det var den mest naturliga saken i världen.
Fördomsfull som jag gillar att vara så tyckte jag att personerna som intervjuades var rätt udda, men det är väl som vanligt med aktivister. Jag undrar dock lite vad det är som får dem att göra det. Alltså, det jag undrar över är hur kul det egentligen kan vara att odla massa saker och sedan inte veta ifall man får skörda, för vem vet, någon annan kanske hinner dit först.
Fördomsfull som jag gillar att vara så tyckte jag att personerna som intervjuades var rätt udda, men det är väl som vanligt med aktivister. Jag undrar dock lite vad det är som får dem att göra det. Alltså, det jag undrar över är hur kul det egentligen kan vara att odla massa saker och sedan inte veta ifall man får skörda, för vem vet, någon annan kanske hinner dit först.
Dessa danskar...
Jag kan verkligen inte begripa varför dessa danskar inte förstår att jag inte förstår dem. Jag är som en sockerbit i ett getingbo eller en magnet i en gemburk när det gäller dem. Jag stod och fånstirrade på en danska och försökte verkligen förstå vad hon sa, men det gick bara inte. Jessica var dock vänlig nog att rädda mig genom att upplysa mig om att det var färgpennor hon sökte, tro mig, det låter inte ett dugg likt färgpennor när man säger det på danska. Jag borde snart gå kurs i danska... J, jag antar att du skrattar åt detta, men jag bjuder på den.
Vi hade en liten tjej inne idag som ville ha en berlock, vilket hon också upplyste sin mamma om:
Tjejen: Mamma, kan jag få en sån här?
Mamman: Nej, vi ska inte köpa allt möjligt.
Tjejen: Mamma, den är inte MÖJLIG!
Så söt, jag kunde inte hålla tillbaka ett leende.
Vi hade en liten tjej inne idag som ville ha en berlock, vilket hon också upplyste sin mamma om:
Tjejen: Mamma, kan jag få en sån här?
Mamman: Nej, vi ska inte köpa allt möjligt.
Tjejen: Mamma, den är inte MÖJLIG!
Så söt, jag kunde inte hålla tillbaka ett leende.
03 augusti, 2010
Morr
Det har inte varit helt lätt idag, svåra frågor på jobbet, kunder som skäller och är tykna, en stund kände jag mest för att gråta en skvätt. Speciellt när man förklarat för kunden flera gånger att man inte kan rå för att hon har ett visst problem eftersom man inte kan påverka och ändå får skäll för det i ungefär 5 minuter efter det.
Men vi har haft bra kunder också, en före detta Bokia-tjej, som var där långt innan mig, men som jag bott granne med när jag växte upp, mina favoritstamkunder Jonas och Christina och så två supertrevliga och ganska roliga mexikaner, en av dem deltar i VM i simning som pågår i Göteborg, det är inte det vanliga VM:et, utan i andra klasser, som t ex 35-39 år tror jag. Han såg i alla fall ut att vara över 50, antagligen närmare 60.
I helgen hade vi en kul kund, en liten tant som inte var helt med i moderniteterna, hon skulle betala och tog fram sitt kort och sa "om jag har chips på kortet, vad gör jag då?"
Imorgon skulle jag varit ledig, men istället ville Marcus vara ledig, så jag ställde upp och tog hans pass. Så då har jag fortfarande 6 dagar kvar på jobbet, men jag kommer gilla det när lönen kommer. Jag hade tänkt städa imorgon, så jag får väl städa nu istället. Kul...
Men vi har haft bra kunder också, en före detta Bokia-tjej, som var där långt innan mig, men som jag bott granne med när jag växte upp, mina favoritstamkunder Jonas och Christina och så två supertrevliga och ganska roliga mexikaner, en av dem deltar i VM i simning som pågår i Göteborg, det är inte det vanliga VM:et, utan i andra klasser, som t ex 35-39 år tror jag. Han såg i alla fall ut att vara över 50, antagligen närmare 60.
I helgen hade vi en kul kund, en liten tant som inte var helt med i moderniteterna, hon skulle betala och tog fram sitt kort och sa "om jag har chips på kortet, vad gör jag då?"
Imorgon skulle jag varit ledig, men istället ville Marcus vara ledig, så jag ställde upp och tog hans pass. Så då har jag fortfarande 6 dagar kvar på jobbet, men jag kommer gilla det när lönen kommer. Jag hade tänkt städa imorgon, så jag får väl städa nu istället. Kul...
01 augusti, 2010
A fairy(tale)
Du är som en främling, någon som jag känner igen, men som jag inte känner. Så brukade det inte vara, men så är det nu. Det känns lite som när man pendlar vid samma tid varje morgon och ser samma människor, som om vi åker samma buss och är medvetna om varandras existens, men inte mer än så. Ändå envisas du med att ta kontakt, förstår du inte? Jag antar att du inte gör det, det har aldrig varit din starkaste sida att läsa av människors reaktioner, jag är ingen expert själv, men jag vet när man inte är önskad, något du uppenbarligen inte vet. Elakt, hårt eller bara ärligt? You tell me!
Så skönt att vara ledig idag, det är ju lite slitsamt att jobba massor. Inte för att vi har haft massor att göra, men sovmorgonen var väldigt välkommen. Lite dumt bara att jag hade tänkt sova jättelänge, men vaknade vid halv tio redan och kunde inte somna om. Jag har invigt min grill idag, för idag kunde inte vädret stoppa mig. Det gick riktigt bra dessutom, jag kanske är en naturbegåvning på grillnig, nja inte riktigt, men gott blev det även om chilimarinaden var lite stark och det brände en aning på läpparna.
Jag har varit ute och promenerat med mamma, vi pratade gamla minnen och blev nostalgiska. Vi pratade om maskerader som jag har varit på. När jag var pirat på min kusins kalas och insåg att alla var prinsessor, sjöjungfruar och liknande utom en annan kusin som var cowboy, jag tyckte inte alls det var kul och ville åka hem igen. Eller när jag var på Halloween-fest på fritids, alla var häxor, troll, spöken eller andra hemska saker och jag var fe, med vit tyllkjol och ljusrosa linne och självklart ett trollspö, den gången var jag helnöjd med att skilja mig från mängden. Jag ville alltid vara så flickig som möjligt och jag är rätt säker på att jag inte förstod hela grejen med Halloween, för jag tyckte att saften var godast utan grön karamellfärg och utan godisormar och annat läskigt i den. Indian fungerade också, för då fick jag ha klänning på mig och flätor i håret, annars var ju prinsessa det bästa, på maskeraden med klassen var jag prinsessa och hur nöjd som helst med min klänning och min lilla prinsesskrona.
Det var först när jag var äldre som jag förstod mig på Halloween, när pappa ett år målade mig helt vit i ansiktet med vattenfärg, utom de svarta ringarna runt ögonen så klart och jag hade ett lakan på mig och var spöke. Ett annat år var jag häxa, men en häxhatt som det hängde plastspindlar från, svarta kläder, tuperat grönt hår (som var hur jobbigt som helst att få normalt igen), för att inte tala om de svarta naglarna och det svarta läppstiftet. Men då var det ju bara lite Halloweenfest för att fira Emelie som fyller år på Halloween och när det bara var jag, Emelie, Åsa och Rosanna, så kunde jag ju spöka ut mig ordentligt. Men jag är nog fortfarande prinsesstypen eller åtminstone en fe.
Så skönt att vara ledig idag, det är ju lite slitsamt att jobba massor. Inte för att vi har haft massor att göra, men sovmorgonen var väldigt välkommen. Lite dumt bara att jag hade tänkt sova jättelänge, men vaknade vid halv tio redan och kunde inte somna om. Jag har invigt min grill idag, för idag kunde inte vädret stoppa mig. Det gick riktigt bra dessutom, jag kanske är en naturbegåvning på grillnig, nja inte riktigt, men gott blev det även om chilimarinaden var lite stark och det brände en aning på läpparna.
Jag har varit ute och promenerat med mamma, vi pratade gamla minnen och blev nostalgiska. Vi pratade om maskerader som jag har varit på. När jag var pirat på min kusins kalas och insåg att alla var prinsessor, sjöjungfruar och liknande utom en annan kusin som var cowboy, jag tyckte inte alls det var kul och ville åka hem igen. Eller när jag var på Halloween-fest på fritids, alla var häxor, troll, spöken eller andra hemska saker och jag var fe, med vit tyllkjol och ljusrosa linne och självklart ett trollspö, den gången var jag helnöjd med att skilja mig från mängden. Jag ville alltid vara så flickig som möjligt och jag är rätt säker på att jag inte förstod hela grejen med Halloween, för jag tyckte att saften var godast utan grön karamellfärg och utan godisormar och annat läskigt i den. Indian fungerade också, för då fick jag ha klänning på mig och flätor i håret, annars var ju prinsessa det bästa, på maskeraden med klassen var jag prinsessa och hur nöjd som helst med min klänning och min lilla prinsesskrona.
Det var först när jag var äldre som jag förstod mig på Halloween, när pappa ett år målade mig helt vit i ansiktet med vattenfärg, utom de svarta ringarna runt ögonen så klart och jag hade ett lakan på mig och var spöke. Ett annat år var jag häxa, men en häxhatt som det hängde plastspindlar från, svarta kläder, tuperat grönt hår (som var hur jobbigt som helst att få normalt igen), för att inte tala om de svarta naglarna och det svarta läppstiftet. Men då var det ju bara lite Halloweenfest för att fira Emelie som fyller år på Halloween och när det bara var jag, Emelie, Åsa och Rosanna, så kunde jag ju spöka ut mig ordentligt. Men jag är nog fortfarande prinsesstypen eller åtminstone en fe.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)