Planenligt...

Idag har jag träffat min söta kusin Pernilla för lite fika och massor av prat. Vi har haft riktigt kul och skrattade nog mest när vi fick letat fram foton som var mer än 10 år gamla på både henne och mig. Det är kul att träffa henne, med tanke på att det inte blir lika ofta sedan jag flyttade hemifrån. Hon stannade ända till hennes pappa ringde och frågade om hon inte hade planerat att komma hem alls, lite kul.

Jag har insett att jag har planerat en helt underbar vecka. Från imorgon kväll har jag verkligen fullt upp. Jag börjar jobba på onsdag, åker på kickoff med nya arbetet på torsdag-lördag, bröllop på lördag, eventuellt golftävling på söndag och så zumba på söndag eftermiddag/kväll bara för att börja jobba igen på måndag, gissa om jag kommer vara trött på fredag kväll nästa vecka. Jag kommer antagligen inte ens orka gå in från bussen själv utan att stanna och sova en stund på refugen i övergångsstället. Hur tänkte jag när jag planerade det här? Ja, säg det... Men till mitt försvar så dök ju exempelvis kickoffen upp hastigt och lustigt utan att jag hade räknat in den i mina planer. Om jag överlever det här så är det ett under.