Honey honey

Jag vill börja med att tacka min fantastiska kollega/rumskompis för att han smittat mig med en förkylning som har stulit min röst, tackar för den H! Han har varit som reklamen där en man säger att kvinnor gnäller över att föda barn, men ni skulle bara veta hur det känns när en man är förkyld... Snörvel hela veckan och baciller överallt...

Tur för mig så har min kortisonkur den behagande effekten att jag sällan blir förkyld och det blir oftast väldigt lindrigt snuvmässigt sett. Synd bara att den inte verkar ha samma skyddseffekt på halsen, mamma sa att man inte längre kunde känna igen att det var jag och ju längre dagen går verkar den försvinna mer och mer. Som tur så hade jag honung hemma, antagligen sedan förra förkylningen, jag gillar ju inte ens det, men det har blivit massor med honungste idag.

Invigde även wokgrytan förut, i brist på bra recept på nätet som var glutenfria eller utan ris/nudlar så improviserade jag lite. Det jag lärde mig var att recept är bra så man inte gör för mycket mat, jag kunde knappt röra runt i den längre till slut, det blev 6 matlådor. Jag insåg också att jag borde kryddat mer, jag tyckte ändå jag tog i med en hel chili och två vitlöksklyftor (det ska ju vara bra mot förkylning har jag hört), men det blev ändå för svagt, kanske hade varit lagom om det inte hade blivit så extrem mycket mat.

Gratis är gott

Jag har länge hävdat att ett bra sätt att få folk att åka bil mindre och kollektivt är att släppa det fritt, att det finansieras på anant vis än genom betalanda pendlare, på så vis skulle man få ner biltrafiken i stan och det fler skulle åka kollektivt även om det tar lite längre tid i vissa fall, de skulle inte kunna förneka att det skulle bli billigare.

Nu när alla kontrollanter på Västtrafik vägrar kontrollera biljetter så är det helt fullt på bussarna, värre än vanligt, man kommer knappt fram längre. Jag känner lite att det här visar att jag har rätt i det att många som inte åker i vanliga fall skulle åka om det blev gratis eller i alla fall så billigt att det inte är ekonomiskt försvarbart att åka bil överallt. Kanske dags för staten att tänka till här?

Storebror ser dig... bokstavligt talat...

Idag hade jag en riktigt bra lunch, jag fick lite egentid med min "storebror", bara vi två, det händer aldrig annars, möjligen att vi får lite egentid ibland någonstans, 5 minuter på sin höjd. Det var så skönt att bara sitta där vi två och prata om allt och inget. Det bästa var att han verkligen minns vad vi pratade om senast för ett par månader sedan och följde upp om det blivit bättre. Det har det inte, så han kom med lite tips och feedback, man kan lita på honom som alltid. Även om det ibland går lång tid mellan våra tillfällen att prata så vet jag att han finns där och det är värt så mycket mer än han vet.

Tack!

Jag har de goaste kollegorna! Det är ingen tvekan om saken. Idag kom finaste Moncan och hämtade mig på mitt rum och drog ner mig till köket. Där stod så många fina kollegor och överaskade mig och Marie som såg lika förvånad ut som jag kände mig. De sjöng och vi fick presenter, jag fick ett par örhängen (undrar lite hur de kunde veta att jag önskade mig just sådana) och ett fint armband som för tankarna till sommaren med sina sandfärgade pärlor som varvas med havsblå!

Pick your battles

Ibland är det inte värt striden, det är så man måste tänka när man biter ihop och inte kan protestera, trots att det inte är rättvist. Jag vet att mitt ögonblick kommer komma och jag vet också varför jag inte jobbar för det just nu, jag måste följa planen, annars kan hela planen fallera...