Sch...

Man lärde sig redan som liten att man ska dela med andra, men måste man verkligen dela allt? Vad är det med dagens samhälle som gör att alla känner ett så stort behov av att inte bara dela med sig till alla utan dessutom ett behov av att få veta allt om alla? Jag förstår mig inte på det, jag är en person som har hemligheter, hemligheter som ingen mer än jag vet och som ingen mer än jag behöver veta. Jag anser att det inte är hälsosamt att dela med sig av allt, vissa saker skulle aldrig göra en enda själ nytta genom att fler fick reda på dem, det kan exempelvis bero på att man faktiskt håller något hemligt för att skydda någon annan. Det är inte alltid att man har hemligheter av själviska själ.

Nog ordat om det, nu är det 4 dagar kvar till julafton, min lära lilla kusin som inte är så liten längre fyller år idag, 16 år, med andra ord får hon från och med idag ge sig ut och övningsköra. Jag hoppas dock att hon låter bli, för väglaget talar inte direkt för nybörjare. Själv gjorde jag en snygg vurpa på väg till jobbet, en vurpa som fick ett hav av människor att oja sig och dra efter andan när de stannade upp mitt på övergångsstället. Själv reste jag mig lite snabbt och fick bara lite ont i knät, men det är kul att se att så många medmänniskor bryr sig, en man sträckte fram en hand för att hjälpa mig upp och frågade hur det gick inte bara en gång utan två. Julen gör oss lite mer vänligt inställda till det mesta.

Jag har annars haft en sådan där dag idag, jag tappade marmeladen på jobbet och sölade massor, fick torka golvet en aning. Jag fick två snöbollar kastade på mig, en som träffade min datorskärm och en som träffade mig rakt i huvudet, och ja, jag var inomhus. Det var så klart Blom, vem annars? Men jag var inte sen att hämnas, jag vände helt enkelt på bilden på hans dator när han lämnade den obevakad i ett par minuter. Det tog honom riktigt lång tid att lösa och jag och Johansson fick oss ett gott skratt. Han lär sig nog snart att inte bråka med mig när jag precis har lärt mig något nytt, eller så kommer det en ännu värre hämnd... Antagligen blir det det senare alternativet. Undrar om jag kommer överleva Åre-resan i januari? Jag och Sofia ska ju bo granne med killarna.