Helgen med konstiga kommentarer

Vilken helg det har varit, fredagen var ju helt kass och slöseri med tid i mina ögon, men lördagen var betydligt bättre, upplyft av det som väntade mig på kvällen vaknade jag på strålande humör och inte ens åsynen av mina jobbigaste kunder på jobbet kunde få ner mig på jorden.

Sprang nästan från jobbet, snabbt in på Konsum och handlade lite, hem, äta, prata i telefon (för självklart ringer det när man har som mest bråttom), duscha, sminka sig, packa ihop det som behövs och sedan springa till bussen, allt detta på mindre än en timme. Är lite imponerad av min snabbhet när det verkligen gäller. Mötte upp Lina vid tåget, hon och Malin skulle låna min lägenhet när jag var borta och sova över hos mig sedan, så hon behövde mina nycklar för att komma in.

Sedan bar det av till Johanna i Brunnsparken där jag mötte Ida och hennes vänner Anton och Sandra. Vi satte oss på caféet Fröken Olsson och fikade, de har verkligen massa goda saker, men jag som knappt hann äta innan nöjde mig med pannkakor istället för sötsaker. Blev hallonsoda till dock, lite nostalgi där. Ytterligare en vän till Ida gjorde oss sällskap, Sara som är från mina hemtrakter, alltid kul att träffa någon med lite gemensamma bekanta.

Vi mötte upp Karin utanför Hagateatern, som var något full, så full att bartendern som också är Idas pojkvän Johan var förundrad över hur många som kommit, som Karin diskret viskade till mig "det måste vara rekord, de borde vara här från Guiness rekordbok och fota". Vi hamnade först i barkön av misstag, även om Anton starkt tvivlade på att det var ett misstag, där blev vi nästan nersprungna av diverse olika typer varav några luktade fisk (kom troligen från kräftskiva) och två till och med luktade luftmadrass?!?!

Inte blev det mycket bättre av när vi väl gjorde entré i själva teatersalongen, där fick vi sitta i trappan, snacka om träsmak, men musiken var bra och sångaren var dessutom rätt kul, så det gick ingen nöd på oss, jag och Kars satt på samma steg och fick gång på gång försöka skapa plats mellan oss så att folk kunde passera, jag fick på så vis riktigt bra kontakt med ett element. Men i pausen snodde vi en hel bänk, Saras kompis Emma hade ju kommit vid det här laget (en tjej som jag kände lite grann från grundskolan, också från mina hemtrakter) så vi var ganska många. Klart bättre sittplats. Kanske inte kändes lika bra när sångaren undrade varför vi oroade oss för svininfluensan, vi satt ju tydligen i en gammal porrbiograf, så vi hade värre saker att fundera på tyckte han.

Efteråt skildes åt, jag, Ida och Anton hamnade på the Bishop Arms med cider/öl. Väldigt mysigt och trevligt. Vi hade massa skoj att prata om, som det sista bandet som spelade, Pinto, tjejen vid keyboarden hade en otrolig energi och såg ut som att stå på scen var det bästa hon visste, eller killen med elgitarren på ena kanten som gjorde danssteg á la Footloose. Men också om jobb, kärlek, kungafamiljen, ja det fanns nog inte mycket som inte togs upp.

Anton var tydligen yrkes militär eller soldat, jag vet inte riktigt om det är någon skillnad och jag minns inte exakt vad han sa. Det roliga var dock att jag pratade med mamma och pappa om det sedan, pappa frågade om han var någon sorts befäl, och jag hade ju hört honom nämna något om att han var officier så det kunde jag ju svara ja på. Då säger mamma "han var kort va?" jag tittade förvånat på henne och svarade "ja, hur visste du det?". Hon svarade som om det vorde världens mest självklara sak, "de brukar vara det, se bara på Charlottes man". Hon och pappa trodde att det var ett sätt att få bekräftelse, vilket stämmer rätt bra med Idas beskrivning av hans och Sandras lite småflirtiga sätt mot varandra, det var tydligen ett sätt för dem båda att få lite bekräftelse, men ingen var egenligen intresserad av den andre. Märkligt!

När jag kom hem mitt i natten hittade jag Lina och Malin framför TVn med en riktigt kass film, de tyckte också det, så de stängde av den efter ett tag och kollade på OC istället, vi snackade lite. De hade sett på en skum film om några som skulle göra en hemgjord porrfilm (mycket porrprat på en kväll) och hade skojat om vilka som skulle få vara med om de skulle göra varsin egen, helt sjukt samtalsämne, men ganska underhållande. Men trött som jag var så kunde inte ens det hålla mig vaken länge.

Idag har det varit betydligt lugnare. Jag tränade imorse samtidigt som jag kollade på Biggest loser, det programmet inspirerar verkligen till viktnedgång och fortsatt träning, sedan fixade vi i ordning här efter nattgästerna innan vi åkte till farmor och farfar på middag. Mysigt med en familjemiddag. Sedan lämnade mamma, pappa och Lina av mig här för att hälsa på morfar på sjukhuset, han är inte allvarligt sjuk, men de har honom på observation tillfälligt. Jag ville inte följa med, sjukhus får mig att må dåligt (lite ironiskt kanske) men jag blev skrämd av en läkare som liten och hela mormor-cirkusen på sjukhuset fick mig att aldrig mer vilja åka dit om jag inte måste.

Så jag stannade hemma och såg Taken istället. Jättebra film, se den! Aktuellt ämne, den är hemsk, jättehemsk, men den tar upp det man måste veta, någon måste ta upp det och någon har gjort det nu. När vi ändå är inne på ämnet så tycker jag att alla ska läsa Såld av Natasha T och Vera Efron och Kvinnorna på 10:e våningen av Karin Alfredsson, den första är en självbiografi av en rysk tjej som luras in i prostitution och den andra är en deckare som tar upp försäljningen av såväl flickor som kvinnor i Vietnam. Bra böcker som är klart läsvärda. Kanske att ämnet snart kan tas på större allvar och att fler kan hjälpas ur sitt helvete.

Nu ska jag snart sova, det är ju skola imorgon, och sen dag, så jag missar golfträningen om inte något oförutsett händer på vägen. Skolan måste ju gå före dock. Sov gott!