15 juni, 2017

Skällsord och ingen respekt alls - ändå sägs vi bo i ett jämställt land


Igår blev jag kallad rasist, inte rakt ut. Men det var väldigt tydligt ändå. Jag hade följande konversation med en kille på en dejtingsida:
 
Killen: Hej! Hur är din kväll?
Jag: Sorry, men du är inte min typ.
Killen: Attans, får bli vit i mitt nästa liv
 
Det här gör mig rent ut sagt förbannad. Innan jag svarade på hans första meddelande gick jag in och kollade på hans profil. Han hade en bild, det var allt. Han hade inte skrivit en presentation, han hade inte svarat på den enkla alternativfrågorna där man lätt kan dela med sig av intressen, musiksmak, m.m. Han hade inte lagt in några mer bilder. När en kille som är ute efter att träffa en tjej inte anstränger sig mer än så, så kan jag inte bli intresserad, det finns liksom inte tillräckligt med information för att han ska kunna väcka mitt intresse. För mig kan det innebära ett par olika alternativ:
  1. Han är så lat att han inte ens orkat lämna information via alternativfrågorna.
  2. Han bryr sig så lite att han inte brytt sig om att göra en presentation för att han inte är seriös i sitt dejtande.
  3. Han är så självgod att han tror att en enda bild ska göra tjejer intresserade.
 
Oavsett vilket av ovanstående alternativ som gäller så är han inget för mig. Men jag blir så förbannad för att rasistkortet dras fram så fort man inte är intresserad. Det har hänt mig ett par gånger tidigare, men nu känner jag att jag måste ta upp det. Att jag skulle vara rasist bara för att jag inte är attraherad av en man som är invandrade, det finns ganska många med svenskt ursprung som jag inte heller är attraherad av, precis som det finns män både av svenskt ursprung och annat ursprung som jag är attraherad av. Men vad får en man att tro att bara för att jag inte är attraherad av just honom så måste jag vara rasist. Som att han är guds gåva till kvinnan och det är helt omöjligt att det finns någon annan anledning till att jag inte är attraherad än just hudfärgen. Kom igen och väx upp lite. Detta gäller långt ifrån alla med utländsk bakgrund, men vissa är sjukt snabba med att slänga fram detta argument. Ja, det finns svenska killar med som drar alla möjliga konstiga argument till varför jag inte gillar dem. Men själva grejen med att man bara inte gillar alla verkar vara omöjlig för en del att fatta.
 
Om jag skriver till en kille och han svarar att han inte är attraherad alternativt att han inte svarar alls, då har jag lite mer självaktning än att jag kallar honom för diverse skällsord, jag har mer självaktning än att jag börjar tjata och argumentera för att han bara måste gilla mig, jag har mer självaktning än att tala om varför han är så perfekt för mig och strunta i om jag är perfekt för honom eller inte och jag har framför allt mer självaktning än att jag fortsätter tala om hur intresserad jag är i hopp om att han ska ångra sig. Jag skulle bara vilja att män lär sig acceptera ett nej, respektera ett nej och låta det vara där. Jag förtjänar inte att bli kallad rasist, slyna, bitch, idiot, barnslig, hora eller något annat nedvärderande bara för att jag inte är intresserad (och ja, jag har blivit kallad allt det där och mycket mer). Det en kille gör genom att kalla mig för sånt är bara att bekräfta att jag hade rätt när jag sa nej, för vem vill ha en sån kille?

Jag är inte så självgod att jag inte fattar att alla inte är attraherade av mig. Alla har olika smak, en del killar kommer att tycka att jag är intressant, söt och massa annat. Andra killar kommer tycka att jag inte är söt nog, att jag har en tråkig personlighet eller vad det nu må vara. Men gemensamt för både mig och alla andra är att man inte är attraherad av alla, vare sig utseendemässigt eller personlighetsmässigt och det får man faktiskt bara leva med. Bara för att jag är attraherad av en kille så behöver inte han vara attraherad av mig och bara för att en kille är attraherad av mig så behöver inte jag vara attraherad av honom. Ju mer någon tjatar efter ett nej, desto mindre attraherande är det ju dessutom, så jag kan inte för mitt liv begripa varför en del tjatar. Kom igen, handen på hjärtat, är det någon som tycker att en kille eller tjej som fått ett nej och som tjatar för att vände ett nej till ett ja är särskilt attraktiv?

Jag pratade med en man häromdagen, han sa till mig att Sverige var ett jämställt land. Jag sa att det är det inte alls och berättade om hur jag blir bemött dagligen på nätet av män. Han blev chockad. Alla tjejer jag vet har någon gång blivit tafsad på eller kallad för något nedvärderande. Så många män att jag inte kan räkna dem använder "fitta" som ett skällsord, som om vårt könsorgan är något nedvärderande. Fler killar än jag kan räkna använder sig av uttryck som följs av "som en tjej" i nedvärderande uttryck, exempelvis "han springer som en tjej". Så länge vi har ett sånt beteende så är inte Sverige ett jämställt land. Så länge män inte kan acceptera ett nej så är inte Sverige ett jämställt land. Det finns så klart tjejer som inte heller kan ta ett nej, men det kan jag inte uttala mig om eftersom jag inte blivit utsatt för det. Men jag hör dagligen om män som inte kan ta ett nej och jag blir dagligen utsatt för det av nya män, främmande män. Så det är ett stort problem. Slut säg till mig att Sverige är ett jämställt land. Sluta säg att vi är jämställda för att det är mindre jämställt i andra länder. Bara för att vi är ett av de mest jämställda länderna i världen betyder inte det att vi är jämställda, det betyder bara att de flesta andra är ännu mindre jämställda.

Enligt WEF:s lista 2016 så ligger Sverige 4 i världen totalt, men vi halkar efter på saker som utbildning och hälsa. Så sluta säg till mig att Sverige är ett jämställt land när t ex vård för kvinnor såsom förlossning läggs ner på ställen så att det innebär risker för kvinnors hälsa eller när typiska kvinnoyrken fortfarande är mindre värda i lön. Ni kan se själva i rapporten från WEF: http://www3.weforum.org/docs/GGGR16/WEF_Global_Gender_Gap_Report_2016.pdf där jag också hämtat bilden nedan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar