Jag har varit på kurs i en hel vecka och bott på Gothia Towers i Göteborg, ja det är skumt att bo på hotell i sin egen stad. I brist på dator fick jag helt enkelt skriva inlägg för hand i en blogg som jag nu tänkte skriva in här, och så klart så ska jag fylla på med det jag missade att skriva ner för att jag inte hann eftersom jag till slut insåg att jag behövde sova åtminstone några timmar per natt.
Måndag, 2010-09-13
Eftersom jag ska bo på hotell en vecka utan tillgång till dator blir mina inlägg skrivna i ett gammalt hederligt kollegieblock. Första dagen på kursen har varit mycket intressant. Jag har inte lärt mig så mycket än, Henrikarna har visst gjort ett bättre jobb än jag trodde, en eloge till dem.
Lite nervöst i morse, men jag lärde känna några kurskamrater snabbt. Helena och Malin är favoriterna, värre är det med tjejen som sitter bredvid mig i kurslokalen. Vad är det med människor som måste kommentera precis allt och fråga om varenda liten detalj? Efter en dag så har jag redan tröttnat på hennes röst, hon ger flashbacks från en megajobbig besserwisser till kille som gick i min klass en gång.
Dagens två höjdpunkter var först när kursens snyggaste kille satte sig mitt emot mig i morse, räckte fram handen och presenterade sig och senare på kvällen när jag fick samma kille mitt emot mig vid bordet på restaurangen. Han var dessutom precis lika trevlig som han var snygg.
Restaurangen var förresten inte vilken restaurang som helst, Heaven 23. Inte varje dag man äter där. Det enda jag inte gillade var att den ligger på 23:e våningen som namnet skvallrar om. Jag tycker att mitt rum är tillräckligt högt upp, 15:e våningen. Bra utsikt över Korsvägen, Universeum och Liseberg, men man kan liksom inte låta bli att fundera över World Trade Center och hur det skulle gå om det rasade. Jag skojar inte, jag övervägde möjligheterna att hitta något att hålla sig fast i om det skulle hända. Jag tror det är höjdskräcken som talar. Jag blir alldeles skakis i benen av hissen och det blir liksom inte bättre av att man är galet nära himlen, det tar lite tid att återhämta sig då, jag kände mig lite lätt nervös under hela restaurangbesöket. Inte blev det bättre av att mina kurskamrater pratade om att tornen klarar svaja lite i sidled. Men till min stora lycka insåg jag att höjdskräcken avtar något när det blir mörkt ute, man ser helt enkelt inte riktigt hur långt det är till marken. Så jag ska nog överleva den här vistelsen också.
Nu sitter jag ensam i mitt dubbelrum, min rumskompis Lena kommer senare i veckan. Jag måste medge att det känns underligt att bo på hotell i Göteborg, jag menar, det tog 40 min att åka hit i morse. Men med gratis mat och alla andra fördelar så hade det ju känts korkat att tacka nej. Nu ser jag i alla fall på "Lite sällskap", kanske inte förstavalet i vanliga fall. Men i brist på annat kombinerat med att snyggingen sa att det var "mysigt" (är nästan säker på att det var hans ordval) så fick jag ge det en chans. Det är faktiskt inte så fånigt som jag trodde, men nu är det snart sovdags. Det är ju ca 9 timmars föreläsning imordon igen. Sov gott!
Tisdag, 2010-09-14
Okej, även om kollegorna från de andra kontoren är både snygga och trevliga så är det ingen bra idé med efterfest när man har kurs dagen efter. Nu är klockan 1:07 och vi börjar kursen 8:00 imorgon. Hur ska det gå?
Idag har vi i alla fall haft massor av timmer med föreläsning och sedan ost- och vinprovning. Vinprovningen ställde väl till det mest även om Rouqeforten inte var att leka med. Men 5 glas vin och in drink senare var jag i alla fall igång och som enda kursdeltagare från Göteborgskontoret heter jag numera Glenn bland mina kurskamrater. De insisterade på att alla i Göteborg heter så, så jag gav upp till slut, nej, nu är det väl dags att sova, det väntar ju 8 h föreläsningar imorgon. Så godnatt gott folk.
Onsdag, 2010-09-15
Dag 3 på kursen och jag trodde aldrig jag skulle skriva detta, men jag gillar stockholmarna skarpt. Supersköna människor, hade det inte varit för dialekten kunde de lika gärna varit "goa gubbar".
Efter kursdagen blev det italiensk middag, trerätters och till min stora glädje blev det lax och inte mer oxfilé eller kalvkött. Kul sällskap gjorde det inte direkt sämre. Efter middagen bar det vidare till Hard rock café på Avenyn tillsammans med Joakim, Kenvin, Dennis och Gunhild för att se Milan spela.
Göteborg visade sig i sitt vanliga jag och bjöd på spöregn när vi skulle gå hem, inte lika kul, men jag och Jocke gjorde en hemlig deal. Jag är dock inte helt säker på att han kommer hålla sin del av avtalet. Men jag kan inte bli arg på en kille som tror att jag väger 48 kg, antagligen sa han det för att vara snäll/artig, men ändå. Han påpekade också att vissa i kursen är som han sa det "dubbelt så långa som dig", kul humor! Nu är det dags att sova, godnatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar