Tack för mig

För ett tag sedan fattade jag ett av de svårast besluten hittills i mitt liv, inte för att det fanns så många alternativ utan snarare för vad det innebär att jag offrar. I 12 säsonger har jag tränat med ett lag i golfen, senaste året var tufft. Jag hann knappt med alls och kände att det blev mer press än det var kul. Så jag beslutade mig efter mycket ångest och en och annan tår att det är dags att tacka för sig.

När beslutet väl var fattat så var det andra stora steget, att faktiskt genomföra det. Jag har dragit mig för det sedan före jul, vetat att jag måste göra det till slut och nu idag så tog jag mig tillräckligt med kraft. Men det var tårfyllt och smärtsamt. Nu är jag inte längre en del av något lag, sorligt och skönt på samma gång. Jag hoppas att detta ska ge mer glädje i spelet och ta bort pressen på att hela tiden spela så bra.