Spara och slänga

Jag är helt fast i ekonomistapodden, så många tips och så många tankar som det väcker. Jag har nog blivit lite besatt av att spara och att försöka få ihop en kontantinsats till en lägenhet. Det har gjort att jag lite grann har börjat analysera mitt eget köpbeteende, t ex när jag går i matbutiken, jag handlar ju oftast på Maxi och de har ju typ allt. Jag tycker att det är lite mysigt att gå igenom hela butiken och det slutar ofta med att jag tittar på saker jag inte behöver alls och ibland slinker det ner något jag inte har ett behov av.

 

En kompis till mig har myntat uttrycket ”villhöver”, det syftar till att man vill ha något så att man uppfinner ett behov av det lite grann. Egentligen finns det inget riktigt behov. Så kan jag ofta känna i alla möjliga butiker, Maxi är en av dem. Men de gånger jag är riktigt bra på att låta bli är när jag skippar rundan runt allt annat än mat, man kan gena i den butik jag handlar i och då kommer man direkt in på frukt och grönt istället. De gånger jag gör det så kommer det max ner någon tidning eller en godisbit, så jag får helt enkelt börja göra så i stort sett varje gång. Sen ska jag bara komma på ett sätt att låta bli de sista frestelserna vid kassan också.

 

Säg att jag köper en chokladbit för 15 kr varje gång jag handlar (det gör jag inte, men fördelat på alla rundor så blir den onödiga shoppingen troligen minst 15 kr i genomsnitt per shoppingrunda. Jag handlar ungefär 2 gånger per vecka, det innebär nästan 1600 kr per år. Det är ganska mycket. Jag är också duktig på att köpa kläder på t ex H&M. Det som alla vet är att den typen av kläder är förbrukningsvaror och det går ganska snabbt att förbruka dem. Däremot har jag kläder som jag köpt i något dyrare butiker, ändå inte lyxbutiker, men t ex MQ. Det jag snabbt märker är att de håller längre, så jag funderar på att dra ner min shopping, köpa färre saker men istället bättre kvalitet och då förmodligen lite dyrare vid köptillfället. Jag tror att det i längden kommer löna sig.

 

Jag har stora mängder kläder hemma, det mesta använder jag typ aldrig. Några saker använder jag sällan för att det är till speciella tillfällen, t ex balklänning. Men mycket är helt vanliga kläder som jag inte alls använder. Jag har satt upp som mål att jag ska halvera min garderob. Det är svårt, jag har väldigt svårt för att slänga saker. Men jag har satt som regel att jag ska slänga/sälja/skänka bort minst 3 saker per vecka. Den senaste månaden har jag inte gjort mig av med något som räknas som att rensa ut och göra sig av med. Men så i lördags så skickade en kompis ett sms om att hon anammat idén och vi bestämde att vi skulle vecko-rapportera till varandra vad vi slänger. Så jag fick ju ta tag i det och i helgen gjorde jag mig av med 1 klänning, 1 par shorts, 2 morgonrockar och 3 par byxor. Snabbt och lätt gick det och jag hade ju byxor som jag inte ens visste om att jag hade. Bara genom att göra mig av med 3 par så fick jag genast bättre överblick över vad jag hade och hittade till och med några par som jag hoppas på att jag snart kommer i igen. Får väl se vad som blir näst, kanske tröjor/t-shirts/linnen. Det har jag ofantligt mycket av. Alla kläder som är fina men som jag inte kommer använda av andra skäl skänker jag till min mamma/syster/välgörenhet. Någon annan kanske älskar plagget som jag tröttnat på.

 

Den där glädjen när man köpt något nytt är ju en trevligt glädje, men den är ju snabbt övergående. Som alla vet så försvinner ju nyhetens behag ganska snabbt. Men glädjen jag känner över att ha pengar på banken är ju mer bestående. Glädjen i att veta att jag skulle överleva i över ett år om jag blev av med jobbet eller att jag har kontantinsatsen till att köpa mig en bostad är större än den tillfälliga glädjen över en ny tröja, eller i alla fall mer långvarig. Så ska jag tänka framöver. När jag står där i butiken ska jag känna efter om jag verkligen behöver eller om jag bara villhöver. Så klart kommer jag också unna mig saker, men i mindre mängd och mer i form av upplevelser än saker. Jag har redan för mycket saker. För något år sedan så hörde jag talas om teorin att man behöver max 100 saker i livet, ”The 100 thing challenge”. Om jag tittar till mig själv så tycker jag att det känns helt omöjligt, men teorin som sådan tilltalar mig. Jag har garanterat långt mer än 100 saker och jag tvivlar på att jag kommer ner till 100 saker, men jag skulle ju lätt kunna minska mina materiella ägodelar med ett par hundra stycken och det ska jag jobba hårt på. Här kan man läsa mer om teorin: https://www.radron.se/artiklar/tammy-skar-ner-pa-prylarna/