26 juli, 2009

The sun'll come out tomorrow...

Är i en jobbig fas just nu, genomgår någon sorts livsstilsförändring och är inte helt överrens med det. Vet inte riktigt vad jag vill, eller egentligen vet jag väl vad jag vill, men har bara inte en aning om hur man ska komma dit. Det är riktigt svårt att göra något då.

Ilska, glädje, tårar och alla känslor som finns blandas i ett enda stort virrvarr och jag vet inte hur jag ska reda ut dem eller hur de ska släppas ut, så de kommer ofta lite explotionsartat. Men på något sätt har jag nu tvingats inse att jag inte kan göra något åt vissa saker, så jag får helt enkelt jobba på det jag kan och försöka acceptera hur det ser ut nu. Det kan bli tufft, men om beslutsamheten finns så finns också styrkan, viljan och möjligheten att göra något åt det. Det är dags för en förändring, det jag kan ändra ska ändras och det andra får antingen följa med eller så får det lämnas bakom. Dags att säga adjö till saker som stjäl mer energi än vad de ger eller vad det nu var som lästes upp för mig ur en livsstilstidning i ett desperat ögonblick.

Nu till annat, massa simning idag på tv, särskilt bra gick det ju för Sara Sjöström som slog världsrekord, och då ska man minnas att hon är blott 15 år. Det är bara att lyfta på hatten för henne. Jag är imponerad. Något som inte imponerade på mig var min golf idag. Den var katastrofal rent ut sagt. Det kändes som att svinga runt en blyklubba. Jag hade nog inte märkt någon skillnad om någon hade bytt min klubba med grafitskaft mot en helgjuten i bly idag. Helt sanslöst. Men trevligt sällskap var det i alla fall, åt lunch med Lina, Kristoffer och Christoffer och det var ju alltid trevligt. Bytte ett par ord med några juniorer och vinkade på en från herrlaget och tog en snabb pratstund med först lagkapten Ann och coachen Graham.

Har också fått höra att morfar ligger på sjukhus, det verkar inte vara något allvarligt, men eftersom läkarna inte kunde hitta felet. Men så länge det inte är värre än så här så behöver vi inte oroa oss och det är i alla fall skönt.

Har funderat lite på det där med sms/msn/fb-språk, varför skriver folk så konstigt, hatar ord som "tebax", "oxå" eller liknande. Jag kan förstå att det behövs förkortningar i ett sms för att det är lite ont om plats ibland, men när man skriver där det finns gott om plats finns det väl ingen anledning att skriva så, eller är det helt enkelt så att vissa har skrivit sådant språk så länge att de har glömt hur man skriver på riktigt? You tell me!

Nu ska jag roa mig med en bra tv-serie, allra troligast blir det That 70s show, och så ska jag skriva lite på min idé som jag själv är väldigt stolt över.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar