28 januari, 2010

Ett gott skratt förlänger livet, jag blir nog 150

Det här har nog varit den roligaste dagen på länge, kanske till och med roligare än i fredags kväll. Jag borde pluggat, men istället så har jag först tränat, plockat iordning, tvättat och diskat, inte så kul än. Men sedan kom ju Åsa, man får passa på när hon väl är hemma från Skåne.

Vi hade i och för sig sedan länge bokat in hockeyn, men vi spenderade större delen av dagen ihop ocskå. Det är märkligt hur kul man kan ha. Kvällen var ju ännu roligare till och med, Linus gjorde oss sällskap och jag vet inte när jag senast tänkte så lite innan jag pratade. Till mitt försvar använder jag Linas argument att man inte alltid hinner tänka innan man pratar. Men Åsa och Linus bidrog ju med ganska dumma kommentarer de också även om jag gjorde den värsta.

Å: Frida berättade förut att hon hade skadat knät.
L: Hurdå?
F: I sängen.
L: Vem var mer med?
F: Jag var själv faktiskt.
L: Det är ju ännu värre.

Men av alla dumma saker jag har sagt idag så har jag lärt mig en sak, man ska inte försöka förklara sig när man har sagt något dumt för risken är att det blir ännu värre. Som Åsa sa, "har man trampat i skiten ska man stå still". Hon har en poäng.

Men Frölunda vann ju till slut efter aningen knackigt spel. Så vi är nöjda på det planet även om de inte spelade speciellt bra. Men matchens höjdpunkt var precis efter de hade fått ett par att kyssas för hela arenan, då zoomade de in en kille och en tjej som kanske var 8-10 år, den här gången utan hjärta runt, men tjejen börjar frenetiskt vifta och vill inte alls kyssas. Men killen däremot, efter en stund i bild böjer sig fram och gör ett tappert försöka, men tjejen flyttar sig. De var så söta. Hahaha... Ingen skadeglädje alls, nej då. Jag, Åsa och Linus fick oss ett gott skratt tillsammans med resten av åskådarna. Godnatt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar