Shhhh....

Många har tystnadsplikt i sitt arbetsliv, det är inget konstigt med det, jag pratar om psykologer, präster och många, många andra som arbetar med människor. Men vad de flesta inte tänker på är att man ibland finner sig i en situtation som gör att man som medmänniska har tystnadsplikt. Det här är något jag har levt med ända sedan jag var liten, mycket tack vare att mina föräldrar har pratat med mig om det mesta, jag har aldrig varit "för liten" för att få veta sanningen. De har verkligen hjälpt mig att förstå det mesta. Men vissa saker som jag har fått veta både av dem och av andra har jag insett att jag inte får lov eller kan berätta vidare av hänsyn till de berörda.

En påminnelse idag om något som hänt för många år sedan fick mig att fundera över detta, den här påminnelsen skulle påverka så många andra på ett helt annat vis, för de känner inte till den baksida som jag gör av det hela. En hemsk händelse som fick en annan innebörd för mig ett tag efter händelsen, när jag fick veta mer om den. Jag tycker precis som de allra flesta att det som hände är oförlåtligt, men samtidgt så tänker jag på de som är oskyldiga i omgivningen runt de som orsakade det hela, för deras öde berör mig också. Det var inte första gången jag förstod att människor som gör hemska saker är helt vanliga människor på så vis att de finns bland resten av oss och det går inte att se på dem eller ens när man träffar dem förstå vad som rör sig i deras tankar, det är väl det som gör det så farligt antar jag, att man inte kan se tecknen.

Jag såg ett program på tv för ett par dagar sedan som handlade om en kvinna, en helt vanlig kvinna med en vanlig familj, men vad ingen i utanför hennes närmsta familj visste var att hon hade en bror som var seriemördare, han avrättades till slut och hon vågade inget berätta för sina vänner ifall de skulle döma henne. Hon hade inte anat något över huvudtaget, om man kan dölja sådant för sin famlj, hur ska då andra kunna veta? Det här har absolut inget att göra med den händelsen jag blev påmind om, detta var i USA och händelserna liknar inte ens varandra, den enda likheten är att det i båda fall finns människor inte bara runt offret utan runt den andra parten, människor som är helt oskyldiga, men som lätt glöms bort.