Med bristande tålamod

Körde en sån där härlig 12-timmars arbetsdag igår. Det allra sista jag skulle göra var bara att stämma av så att alla konton jag gått igenom i mitt bokslut stämde och så hade det vips dykt upp 2 nya konton och ett annat hade fått en härlig liten på någon miljon. Klockan var 20 och jag var ensam kvar med en person från en annan avdelning som inte kunde hjälpa. Med deadline nu på morgonen så höll jag på att börja gråta. Men det var ju bara att packa ihop och gå hem.


Väl hemma möttes jag av en lapp från byggarna att allt på balkongen skulle plockas undan för påföljande dag och att vi skulle få information om när det fick ställas ut igen. Jag kan väl säga att mitt tålamod innan dess var på bristningen. För drygt en vecka sedan fick jag klartecken till att ställa fram allt på balkongen och planterade mina blommor och packade upp utemöblerna. Då sa de att jag vid ett tillfälle skulle behöva plocka in det för en dag. Men nu var beskedet att nu och så får vi se när jag får ta ut det. Jag var så arg när jag höll på att släpa in allt i vardagsrummet som nu är helt överfullt av saker att jag halv nio ringde till ansvarig och gav tydliga besked om att dagen innan allt ska vara borta är för kort tid och att jag inte kan förväntas ha allt inne hur länge som helst eftersom han gett besked om 1 dag. Svaret nu var att det kan bli några tillfällen. Det var verkligen fel dag att komma med den lappen till mig, men han fick lova att återkomma idag med besked om när jag kan ställa ut möblerna igen. Tänk om jag varit bortrest, vad skulle de då göra? Jag blir så trött på vissa människor, en målare är ju inte spontant inbokad med en dags varsel för att måla runt fönster och dörrar på 2 hyreshus. Nu har jag gnällt färdigt över detta.


Var på plats på kontoret kl 7 igen idag, det är ju en vansinnig tur att man har så nära till jobbet vid sådana här tillfällen. Och 8:20 var alla mina problem lösta tack vare 2 helt fantastiska kollegor. Tack gode gud för det, för det ska rapporteras idag. När jag låg i min säng och försökte lyssna på en ljudbok för att skingra tankarna så kunde jag ändå bara tänka på de där förbannade skuldkontona som inte stämde. Jag lyssnade inte ens på boken.


Kan ju säga att jag är lagom trött nu och ser redan fram emot läggdags ikväll. Men jag är så mycket lugnare i alla fall. Nu är det dags att ta tag i nästa bokslut. Hoppas på bättre tur där och gläds åt att det i alla fall är ett mycket mindre bolag. Även om jag jobbar mycket så är det ett fasligt spring till datorn, så att jag inte hinner träna på samma sätt gör inte så mycket, för stegen får jag ihop ändå. Men däremot så grämer det mig lite att jag missade kören igår. Såg så fram emot lite mer av You're the voice, men jag fick nynna lite på kontoret istället igår.