Jag känner ett par som gjorde slut för ganska längesen, men
det de inte vet, men som jag vet är att de fortfarande är tillsammans. Jag har
en vän som jag länge oroat mig för eftersom sambon kontrollerat henne så hårt,
alltid velat veta var hon är och när hon är där, alltid veta vad hon gör och
med vem. För mig som stått lite utanför har det varit tydligt och jag har
försökt fråga henne lite försiktigt hur det varit. Men jag har inte velat såra
henne heller så jag har inte vågat säga till henne att jag tror det. Jag har
trots allt upplevt att hon mått bra i förhållandet ändå, även om jag inte
upplevt det som hälsosamt.
Det jag menar med att de fortfarande är tillsammans är att
hon fortfarande rapporterar hela tiden vad hon gör, med vem och så vidare. Han
är med och fattar beslut i hennes liv fortfarande, istället för att rådfråga
andra så rådfrågar hon honom och det är också han som är hennes ICE-person (In
Case of Emergency) i mobilen. Jag hade också mitt ex som ICE-person förut, men
så fort vi flyttade isär så ändrade jag till att pappa, jag menar om jag nu är
allvarligt skadad så vill jag ju knappast göra det värre genom att behöva se
mitt ex medan någon sköterska ska sy ihop mig. Nej, skämt åsido, det är långt
över ett år sedan de gjorde slut och de umgås lika mycket nu som de gjorde då.
Det är kul att de kan fortsätta vara vänner, det är långt ifrån alla som kan
det. Men det som oroar mig är hans inflytande över henne, vi kan inte ens umgås
en timme utan att hon måste prata/smsa med honom.
Ett tydligt exempel från när vi sågs för ett tag sedan, vi
skulle på picknick. Så vi hade varit på Maxi och handlat, under tiden så hade
hon stämt träff med honom utanför utan min vetskap. Hon tänkte att det vore kul
att träffa dem. Alltså, jag har inget behov av att träffa hennes ex och det vet
hon. Därav har hon bokat träff med honom för sin skull, medan vi umgås. När jag
umgås med henne så vill jag ju göra just det och inte umgås med hennes ex. Det
vore en sak om de bara skulle byta grejer och han frågade om han kunde möta upp
oss så vi kunde ta över sånt som blivit kvar hos honom efter separationen. Men
nu ville hon bara umgås lite med honom. Sen gick samtalet ungefär så här:
Han: Vad ska ni göra nu?
Hon: Vi tänkte ta en fika.
Han: Var?
Jag: Vi tänkte ta en picknick.
Han: Jaha ska ni vara i parken?
Jag: Vet inte, vi får se var vi hamnar.
Han: Ska ni vara i stan?
Hon: Vi ska vara på torget.
Han: Vad ska ni göra sen?
Hon: Vi tänkte shoppa lite på gallerian och sen ta en lunch
innan Frida åker hem.
Han: Var ska ni äta?
Hon: Det blir nog på donken.
Han: När åker hon?
Jag: Vid halv fyra ungefär.
Sen fortsatte förhöret och exakt var vi skulle vara och
vilka tider som gällde. Jag var helt
fascinerad. Jag känner att han inte behöver veta vad vi gör hela dagen och var
vi är. Inte för att vi ska göra något hemligt eller så, men bara för att han
faktiskt inte har med det att göra längre. Så hur i hela fridens namn ska jag
få henne att inse att han kontrollerar henne utan att trampa på tårna på henne?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar