Jag är en person som älskar att sova men som avskyr att gå
och lägga mig. Fullständigt ologiskt, jag vet. Men nu har jag två kvällar i rad
varit så vansinnigt trött att jag gått och lagt mig tidigt, över en timme
tidigare än jag brukar. Det har resulterat i att jag varit tidigare på jobbet
två dagar i rad. Igår var det perfekt, för då skulle jag träna med mamma och
hon slutade tidigt. Idag är det inte lika perfekt, jag ska träna med mamma
igen, men idag slutar hon sent, så vi kommer inte kunna träna förrän närmre 18.
Det innebär att jag kommer ha typ en och en halv timme hemma innan, en stund då
jag garanterat kommer sjunka ner skönt i soffan och inte alls vara sugen på
gymmet sen. Det är så mycket lättare att åka direkt.
Nu har jag fyra arbetsdagar till semester, inklusive idag.
Jag hoppas innerligt att mina nya vanor lägger sig till semestern. Jag har
ingen lust alls att vakna strax efter 6 på min semester. Alla tidigare år så
har jag varit så trött att jag knappt hängt ihop så här års. Jag har vare sig
orkat vara uppe på kvällen eller komma upp på morgonen, så det här känns lite
uppfriskande om än frustrerande att jag somnar så tidigt på kvällarna när jag
egentligen älskar att vare uppe sent och mysa i soffan.
Eftersom jag varit upptagen med visningar och var bortrest
över helgen så hann jag inte med att träna då, så gårdagens pass var det första
sen torsdagen förra veckan. Det var så fruktansvärt efter. Själva passet gick
ganska bra, jag orkade och kände mig ändå ganska stark, även om jag stundvis inte
ens kunde få fram ett ”ah” som svar på mammas prat. Men efteråt tog det mig typ
en timme att återhämta mig. Jag skulle till apoteket efter och tyckte att vägen
dit var superlång och det tog verkligen lång tid att gå dit. Apoteket ligger i
huset bredvid mitt... Hoppas på snabbare återhämtning idag. Nu ska jag återgå
till att lyssna på en ljudbok och dra ut på dagens enda arbetsuppgift så att
den räcker hela dagen och helst halva morgondagen också. Det här med att få
betalt även om man inte har något att göra är verkligen grymt, förstår inte hur
jag fann mig i den andra situationen så länge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar